• Anonym (Nostalgisk)

    Är man illa ute om man fastnar i det förflutna?

    När man börjar tänka för mycket på det förflutna, det som hände för länge sen i en vad det känns som idag helt annan värld är det då man är ute på farligt vatten? När man fastnar i en nostalgi att det var bättre förr? Tankarna på allt man borde ha gjort annorlunda och hur det kunde ha blivit, hur det borde ha blivit. Om man börjar tänka på sina tonårspojkvänner och sambo man hade som ung vuxen men man valde att lämna men nu ter sig allt som en dröm som inte borde ha tagit slut. För att jag var lyckligare då? Eller var jag det egentligen? Jag vet ärligt talat inte men jag tror det. Jag inbillar mig det i varje fall.

    Tankarna på svunna tider tar mer och mer upp mina tankar. Jag lyssnar på musik från den tiden som tar mig tillbaka till en sommar med pojkvännen och bästa vännen, en road trip med en annan pojkvän och hans familj. En flytt där alla hjälptes åt. Vi var glada. Skratt och födelsedagsfester, julbord och middagar med vänner. Ett avgrundshål så djupt att jag inte visste hur jag skulle ta mig ur det när den som stod mig närmast begick självmord. Men jag ser det klarare än nånsin nu även om det inte kändes så då så hade jag stöd runt omkring mig, vänner som ställde upp och pojkvännen som alltid fanns där.

    Jag ser på bostadsannonser på min gamla lägenhet som jag och den första sambon hade och får nästan lust att köpa den och flytta tillbaka fast jag bor tusen gånger finare, större och bättre nu. Men det är något som lockar och drar i mig. Det förflutna ropar på mig varje dag och jag är rädd att fastna i det som en gång var och att inte kunna ta till mig glädjeämnen idag och leva i nuet. Är det en typisk medelålderskris när allt man vill är att någon ska ta en tillbaka till en svunnen tid i ett fjärran land och man inte kan släppa tankarna på det?

  • Svar på tråden Är man illa ute om man fastnar i det förflutna?
  • KKarate
    Flashbulb skrev 2021-11-19 17:17:05 följande:

    Ta mig tillbaka =( =(. Jag är nog inne och läser den här tråden minst en gång i veckan. Saknar livet för 15 år sedan när man var ung och vild. Trots att man var fattig så var man ute och festade med vännerna och levde i nuet. Betydligt lyckligare än att vara 30+ med en massa pengar på banken och bostadsrätt.
    Dumma I-landsmänniskor som sitter instängda i sina bostäder och knaprar SSRI preparat och längtar bort.


    Inget kommer att komma tillbaka. Vännerna är borta. Minnen kan dock ingen ta ifrån mig oavsett ålder.  Kom ihåg ungdomar. Lev livet!


    Lättare sagt än gjort när sossarna, moderaterna och miljöpartiet förstört och sålt ut landet helt under snart 30 års tid.

    Ungdomarna idag har det skitmycket svårare än vi någonsin fick. Vi var ute, hade det roligt, busade, hånglade, var fria, gick på disco. Dagens ungdomar är helt förstörda och har ingen som helst framtidstro. Bostäder kostar galna summor, ingen har ens förhoppnings på varken familj eller ett stabilt jobb. Massor med våld, otrygghet. Många är helt asociala, har olika diagnoser, och nu har dessutom denna scamdemi fallit in där man ska försöka utrota stor del av mänskligheten.
  • Anonym (Bättre förr)
    Flashbulb skrev 2021-11-19 17:17:05 följande:

    Ta mig tillbaka =( =(. Jag är nog inne och läser den här tråden minst en gång i veckan. Saknar livet för 15 år sedan när man var ung och vild. Trots att man var fattig så var man ute och festade med vännerna och levde i nuet. Betydligt lyckligare än att vara 30+ med en massa pengar på banken och bostadsrätt.

    Dumma I-landsmänniskor som sitter instängda i sina bostäder och knaprar SSRI preparat och längtar bort.

    Inget kommer att komma tillbaka. Vännerna är borta. Minnen kan dock ingen ta ifrån mig oavsett ålder.  Kom ihåg ungdomar. Lev livet!


    Jag känner en sorg när jag ser gamla filmer. Skulle så gärna vilja leva i den tiden, på 70-talet eller innan. Folk verkade må så mycket bättre och man levde i verkligheten och inte i telefonen/datorerna. Samt att folk var så mycket trevligare.
  • Anonym (.)
    Anonym (Bättre förr) skrev 2021-11-26 00:07:44 följande:
    Jag känner en sorg när jag ser gamla filmer. Skulle så gärna vilja leva i den tiden, på 70-talet eller innan. Folk verkade må så mycket bättre och man levde i verkligheten och inte i telefonen/datorerna. Samt att folk var så mycket trevligare.
    Du kan ju fråga barnen som levde och som fick stryk, om de tyckte det var bra. Eller de homosexuella som fick smyga med sin läggning. Att tro att allas verklighet var bra förr är historielöst.
  • Anonym (.)
    Anonym (Bättre förr) skrev 2021-11-26 00:07:44 följande:
    Jag känner en sorg när jag ser gamla filmer. Skulle så gärna vilja leva i den tiden, på 70-talet eller innan. Folk verkade må så mycket bättre och man levde i verkligheten och inte i telefonen/datorerna. Samt att folk var så mycket trevligare.
    Har du sett filmatiseringen av "Mina drömmars stad"? Gör det, sedan kan du återkomma och berätta hur trevligt det var förr.
  • Anonym (Bättre förr)
    Anonym (.) skrev 2021-11-26 13:49:43 följande:

    Har du sett filmatiseringen av "Mina drömmars stad"? Gör det, sedan kan du återkomma och berätta hur trevligt det var förr.


    Det är klart att det inte var perfekt förr heller, och att det fanns mindre bra saker men i det stora hela så var det bättre förr. Anser jag.
  • Anonym (Bättre förr)
    Anonym (.) skrev 2021-11-26 13:48:22 följande:

    Du kan ju fråga barnen som levde och som fick stryk, om de tyckte det var bra. Eller de homosexuella som fick smyga med sin läggning. Att tro att allas verklighet var bra förr är historielöst.


    Fast det finns forfarande många homosexuella som smyger med sin läggning. Jag har inte skrivit att allas verklighet var bra förr. Jag skrev rent generellt var det bättre förr.
  • Anonym (.)
    Anonym (Bättre förr) skrev 2021-11-26 14:06:24 följande:
    Det är klart att det inte var perfekt förr heller, och att det fanns mindre bra saker men i det stora hela så var det bättre förr. Anser jag.
    Kortare semester, längre arbetsdagar, aga tillåtet både hemma och i skolan, sämre välfärd, sämre bostadsstandard. 

    Jag tror få vill tillbaka till den tiden. Men många romantiserar och tror att det var bättre förr. 
  • Anonym (.)
    Anonym (Bättre förr) skrev 2021-11-26 14:07:46 följande:
    Fast det finns forfarande många homosexuella som smyger med sin läggning. Jag har inte skrivit att allas verklighet var bra förr. Jag skrev rent generellt var det bättre förr.
    Ja, fast det är lagligt idag, viss skillnad. 

    När är du född, vilka årtionden är det du pratar om?
  • Anonym (Bättre förr)
    Anonym (.) skrev 2021-11-26 14:58:46 följande:

    Ja, fast det är lagligt idag, viss skillnad. 

    När är du född, vilka årtionden är det du pratar om?


    I Sverige ja. Men i många länder är det inte lagligt. Dessutom finns det många som smyger med det trots att det är lagligt.

    Jag skulle som sagt vilja uppleva 70-talet och epoker innan det.
  • Anonym (.)
    Anonym (Bättre förr) skrev 2021-11-27 22:07:18 följande:
    I Sverige ja. Men i många länder är det inte lagligt. Dessutom finns det många som smyger med det trots att det är lagligt.

    Jag skulle som sagt vilja uppleva 70-talet och epoker innan det.
    Folk som är nostalgiska glömmer bort det som var dåligt förr och romantiserar det som var bra. Vad är det som var bättre förr?

    Men du kan leva som förr, du kan skippa moderna hjälpmedel, börja skriva brev på papper, bara ha fast telefon, bara titta på TV1 och TV2 osv. Bli hemmafru. Osv osv. Vad hindrar dig?
  • Anonym (intealltidbra)

    Ja jag tror man kan vara farligt ute, man måste även lära sig nya saker för att hänga med. Just det där med vänner som försvinner ur ens liv utan att man ens märker det tycker jag är skrämmande, betydde det inget när man var ung och typ bästisar.
    Man hade ett mycket mer aktivt liv i 25-35 års åldern, sedan efter 40 plus verkar allting bara dö. Folk är upptagna med sina liv, vilket jag kan förstå, dom har barn. Själv sitter man kvar i hur livet skulle kunna ha varit.
    Jag hade kunnat haft en pojkvän i Australien om jag tagit chansen, men vågade inte. Chattade sedan med en i USA men vågade inte heller ta chansen där heller. Så istället sitter man här ensam, 40 plus, besviken på sina val, att man valde den bekväma tillvaron nära familjen.
    Jag kunde ha jobbat åt ett stort IT företag i USA men valde att tacka nej och är nu istället arbetslös och singel, allt för att jag ville vara till lags åt mina föräldrar

Svar på tråden Är man illa ute om man fastnar i det förflutna?