hade ni valt kejsarsnitt eller igångsättning vid stort barn?

Jag skulle välja utifrån hur öppen jag var. Om jag var hyfsat öppen så hade jag kört på igångsättning, då har den ofta god chans att funka men hade jag inte haft en speciellt öppen tapp hade jag nog valt kejsarsnitt. 

Jag blev igångsatt när mitt vatten hade gått, var då i vecka 41+5 men jag öppnades inte trots detta. Värkarna var så jobbiga så jag var helt borta. Till slut beslutades det om snitt istället. Efter att bara ha öppnats 3 cm från 20-05 typ. Och det var jag nog to.m öppen när jag kom in.
Jag har bara snittats, 3 ggr. Har inget att jämföra med men igångsättningen var jobbig. Det är min erfarenhet, inte alls säkert andra upplevt det så.

Jag skulle aldrig vilja ha igångsättning. Har valt att föda vaginalt, men då har mina barn varit normal storlek. Är rädd för kejsarsnitt med, men igångsättning verkar många gånger värre och farligare än ett planerat snitt.

[quote=76447151][quote-nick]Anonym (Beslutsångest!) skrev 2016-03-16 20:51:43 följande:[/quote-nick]Jag är väldigt rädd att bli nekad snitt och sen bli igångsatt och gå igenom en jobbig och utdragen förlossning som slutar i akutsnitt. Då vill jag hellre ha planerat snitt.

Just eftersom jag vet att barnet är stort så kommer jag vara så rädd. Mitt första barn fastnade.[/

Skulderdyctoci? I så fall skulle jag nog valt snitt. I annat fall igångsättning.

[quote=76447151][quote-nick]Anonym (Beslutsångest!) skrev 2016-03-16 20:51:43 följande:[/quote-nick]Jag är väldigt rädd att bli nekad snitt och sen bli igångsatt och gå igenom en jobbig och utdragen förlossning som slutar i akutsnitt. Då vill jag hellre ha planerat snitt.

Just eftersom jag vet att barnet är stort så kommer jag vara så rädd. Mitt första barn fastnade.[/

Skulderdyctoci? I så fall skulle jag nog valt snitt. I annat fall igångsättning.

Jag hade alla gånger valt snitt. Jag blev igångsatt med min son och det var ingen rolig upplevelse. Då hade jag ändå tur eftersom det inte slutade med akutsnitt. -

Hade jag som du redan haft ett stort barn som fastnat, hade jag insisterat på planerat snitt och inte gett med mig. Är barnet stort är det absolut det säkraste sättet att få ut det. 

Jag blev igångsatt med andra barnet. Två veckor för tidit o nästan 4 kilos bebis. Jag var så pass mogen när jag kom in på morgonen att de tog hål på hinnorna o värkstimulerande dropp sattes in. Efter fyra timmar va bebin ute o jag sprack ingenting! Det var supersmidit!

Men att vara trött efter en förlossning är du knappast ensam om eller? Ska alla som vill och kände sig lite trött efter förlossningen få kejsarsnitt då? Förlossningen gick bra du sprack inte du och barnet mådde bra. Nej inte skäl nog för kejsarsnitt eller igångsättning. Btw kan man inte vägra föda barn.

Jag kan bara svara om igångsättning med stort barn. Det värkstimulerande fungerade över förväntan. På sjukhuset var de själva förvånade att det gick så snabbt: "ja oftast blir det snitt ändå med igångsättning" var en kommentar jag fick höra från bm innan igångsättningen. Värkarna sa bm blir ofta starkare än vid en vanlig vaginal förlossning enligt bm, och ja, det var intensiva värkar kan jag ju säga... I övrigt gick förlossningen bra.

Men om jag hade din historia i bagaget hade jag valt snitt, alla gånger... Särskilt som de flesta igångsättningar ändå slutar med kejsarsnitt ändå enligt den info som jag fick på sjukhuset...

Jag hade helt klart förespråkat ett planerat snitt. Jag kommer att göra ett planerat i juni, fick datum nu i veckan.

Har gjort ett akutsnitt förut och mådde väldigt bra efter det.

Däremot vill läkarna att man ska ha gått 39 fulla veckor innan planerat snitt utförs, så det är nog svårt att kräva det 2 veckor innan bf.

Mitt andra barn var stort (5620 g och 57 cm ) och det blev en del komplikationer i samband med förlossningen. Plexusskada bl.a. Hon föddes på BF+17. När mitt tredje barn skulle födas beräknades han vara lika stor som sin syster och jag blev därför igångsatt redan på BF+4. Det behövdes bara en enkel retning av livmodern för att förlossningen skulle sätta igång. Den förlossningen blev också väldigt enkel jämfört med den innan. Han kom ut (lagom) fort och fint och vägde "bara" 5 kg.
Min fjärde är född med planerat snitt (av annan anledning än storlek) och det var "by far" det absolut värsta jag varit med om! Från det att de skulle sätta bedövningen fram till den värsta smärtan i snittet var borta efter c:a två veckor. Jag skulle aldrig välja snitt igen om jag ställdes inför det valet.