• Äldre 13 Apr 11:20
    17469 visningar
    92 svar
    92
    17469

    Vart är alla singelmän?

    Är det helt kört att hitta en partner när man är 33 och tvåbarnsmamma?
    Varit singel i 2 1/2 år, dejtat en del men hittar banne mig inget vettigt alls.
    Antingen så är dom så tafatta att man ska behöva bestämma åt dom vad dom ska tycka och tänka.Är inte sugen på en nickedocka.
    Eller så hjärntvättar dom en med att dom vill leva i tvåsamhet med barn, giftermål osv för att man sen nån månad senare inser att det inte alls var så, nej det var bara spännande att ligga lite....
    Tycker jag sänker kraven för varje gång men inte 17 blir det lättare för det.
    Och dessa dejtingsidor som man bara spyr lite lätt på, nån som är i samma sits och bara lyckas träffa konstiga människor? 

  • Svar på tråden Vart är alla singelmän?
  • Äldre 13 May 22:37
    #31

    Hahaha!!!

  • Äldre 17 May 06:19
    #32
    MeandHim skrev 2016-05-13 22:37:36 följande:

    Hahaha!!!


    :) inboxa mig..;)
  • Äldre 26 May 00:50
    #33
    Gung Ho skrev 2016-05-09 17:17:24 följande:
    Haha, säger han utan barn....
    Ja, hur så? Det är ju inte så att jag inte vet något alls om barn eller hur det är att ha barn, bara för att jag aldrig har reproducerat mig själv.
  • Äldre 26 May 00:54
    #34
    Gung Ho skrev 2016-05-09 17:18:39 följande:
    Därför att man får 10+ mess om dagen kanske?
    Än se'n då? Svarar du inte när det ringer i telefonen? Öppnar du inte när någon ringer på din dörr? Ignorerar du folk som tilltalar dig på jobbet, för att det är så många som gör det?
  • UngweL­ianti
    Äldre 26 Jul 09:12
    #35

    Jag har bott tillsammans med en tjej som har 2 barn. Det va den bästa tiden i mitt liv.. Det bästa var barnen, men det absolut mest givande var hennes dotter som lärde mig en himmla massa om att vara förälder på bra sätt :) Vet inte riktigt vad jag vill ha sagt, men kanske är det att jag inte har något emot att träffa någon som redan har barn. Däremot är det nog svårare för en sån som jag att hitta någon med eller utan barn, eftersom jag inte är den där karriärsdrivna personen. Lever lite mer för dagen och försöker nöja mig med ett mer minimalistiskt liv, eller det är väl inte förrens nu som jag verkligen börjat ge mig inpå det, på allvar alltså. 

    Jag blev utsparkad för jag inte hade jobb tydligen (Vilket hon inte hade själv heller mer än 6 månader av tiden ihop) Är permanent sjukskriven/förtidspensionerad men inte utan framtidsutsikter. Och håller vad jag lovar när jag lovar något, sen kräver jag nog ingenting alls i princip. Jag gör det jag säger att jag ska göra, vissa saker kanske tar längre tid än det är tänkt men när det gäller viktiga saker så gör det sällan det. Nåja, nog med babbel, tillbaks i Sverige och letar själv... 

    <3

  • Äldre 27 Aug 12:39
    #36
    +1

    Jag känner så igen mig i din beskrivning. Jag är man. När man träffar en kvinna så är man så kåt så man upphöjer dem och lovar att man vill leva resten av livet med henne. Sen så får man sex och är lycklig och har allt överseende i världen med hennes egensinniga konstigheter.

    Men sen börjar kraven. Hon har inget överseende med mina brister, hon börjar irritera sig på dem och kräver att jag ska förändras. Överseendet jag ger blir inte besvarat. Jag tycker inte det är värt att förstöra stämningen med gnäll över småsaker, hon skiter fullständigt i om stämningen blir förstörd.

    Så då kommer jag till en punkt där njutbara sexuella upplevelser inte är värt nackdelarna. Och så tar det slut.

    Och sen går det några månader och längtan efter en varm kvinna blir för stark och man beger sig ut på dejtsajterna igen.

    Tragiskt...

  • UngweL­ianti
    Äldre 8 Sep 12:42
    #37

    Tänk om den man var tillsammans med kunde liksom göra som alla säger/påstår sig göra, att älska sin partner för den han/hon är. Nu är mina erfarenheter så hemska, och historier från andra jag fått höra. Att jag tyvärr lite drar alla över en kam, men för mig ser det ut som du skrev Mmy3. Man är asbra i början, men sen börjar det komma massa krav som är saker som de redan visste från början inte skulle ske, eller kanske aldrig skulle ske. Och i iaf 2 av mina egna förhållanden har det varit när de själva skaffat jobb eller något liknande, då har de förvandlats till monster. Det spelar ingen roll om man försörjer sig själv, betalar hälften av alla räkningar och helt enkelt inte är någon last öht. Nä man måste tjäna mer än dom gör, annars får de va.

    Nu har Jag själv så gott som alltid varit den som stått för hela hushållets förnöjjelser, då jag haft en massa pengar undanstoppat samt även alltid varit bra på affärer. Men mitt senaste förhållande dog enligt vad som påstods av henne då hon skulle skaffa jobb OBS, "SKULLE" Hon har skaffat det nu, men hon jobbade bara 8 månader av de 4 åren vi var tillsammans. Men såfort hon skulle tjäna mer än jag drev in i månaden då vart jag värdelös.

    Man kanske ska bli homosexuell... 

  • backat­FL
    Äldre 8 Sep 12:59
    #38
    MeandHim skrev 2016-04-13 11:20:19 följande:

    Är det helt kört att hitta en partner när man är 33 och tvåbarnsmamma?
    Varit singel i 2 1/2 år, dejtat en del men hittar banne mig inget vettigt alls.
    Antingen så är dom så tafatta att man ska behöva bestämma åt dom vad dom ska tycka och tänka.Är inte sugen på en nickedocka.
    Eller så hjärntvättar dom en med att dom vill leva i tvåsamhet med barn, giftermål osv för att man sen nån månad senare inser att det inte alls var så, nej det var bara spännande att ligga lite....
    Tycker jag sänker kraven för varje gång men inte 17 blir det lättare för det.
    Och dessa dejtingsidor som man bara spyr lite lätt på, nån som är i samma sits och bara lyckas träffa konstiga människor? 


    Ja vi finns! Dvs män som sköter om sitt inre och sitt yttre, kan kommunicera med kvinnor på ett vettigt sätt, kan ta hand om våra barn alldeles utmärkt själv, och inte behöver en ny kvinna som "mamma".

    Dock, vi är inte många, och kommer vi ut på marknaden så blir vi snabbt bokade. ;)
  • Äldre 8 Sep 23:16
    #39
    backatFL skrev 2016-09-08 12:59:31 följande:

    Ja vi finns! Dvs män som sköter om sitt inre och sitt yttre, kan kommunicera med kvinnor på ett vettigt sätt, kan ta hand om våra barn alldeles utmärkt själv, och inte behöver en ny kvinna som "mamma".

    Dock, vi är inte många, och kommer vi ut på marknaden så blir vi snabbt bokade. ;)


    Men tas vi inte om hand kommer vi ut på marknaden igen med jämna mellanrum
  • Äldre 19 Sep 16:28
    #40
    backatFL skrev 2016-09-08 12:59:31 följande:
    Ja vi finns! Dvs män som sköter om sitt inre och sitt yttre, kan kommunicera med kvinnor på ett vettigt sätt, kan ta hand om våra barn alldeles utmärkt själv, och inte behöver en ny kvinna som "mamma".

    Dock, vi är inte många, och kommer vi ut på marknaden så blir vi snabbt bokade. ;)
    Det är inte alla som snabbt blir bokade. Många förbises när kvinnorna söker en ny alfahanne.
Svar på tråden Vart är alla singelmän?