• Anonym (jag)

    Blir ens liv mindre värt för att man låter föräldrarna vara med?

    Zadre skrev 2016-04-29 17:58:53 följande:

    Det är så man får de bortskämda brats man ser i program som "Ung och bortskämd". Det är inte bra att ge ungar allt de vill ha. Det finns ingen anledning att ge dem allt de vill ha. De måste lära sej att i livet så får man inte alltid som man vill.

    Och jo det är sorgligt när dina barnbarn vill hem till dej pga att du ger dem en massa prylar. Att du inte kan se det själv. Det är inte DEJ de gillar, utan det är grejerna du ger dem. De vill inte hem till dej för dej som person utan för att då får de saker. Det är sorgligt att du inte ser det. De gillar inte farmor specifikt. De gillar farmors plånbok.


    Det är ju inte bara jag som tycker det är bra att de får saker av mig, dottern har inte alltid råd och därför blir hon såklart glad när jag köper saker. Dessutom behöver hon inte känna sig sämre jämfört med pappan som har det mycket mycket gott ställt.
  • Anonym (jag)
    Anonym (lisa) skrev 2016-04-29 20:09:33 följande:

    Hur vill du bli ihågkommen?

    Har du någon som helst känslor och tankar kring vad kärlek är?


    Jag vill att de ska komma ihåg att jag alltid gjorde mitt yttersta för dem såklart.
  • Anonym (jag)
    Fiona M skrev 2016-04-29 21:53:06 följande:

    De kommer komma ihåg att mamma inte ens kunde ge dem mat. Gör det dig nöjd?


    Nu överdriver du..så har jag aldrig skrivit. Hon kan men hon är glömsk så hon upptäcker att det inte finns frukost till nästa dag kl 21. Vad har du fått ifrån att hon inte kan ge dem mat??
  • Anonym (jag)
    Fiona M skrev 2016-04-29 22:10:46 följande:

    Det var du som skrev där att hon istället för att handla då ringde er och att ni handlade för att ni inte ville att barnen skulle vara utan mat.

    Hon fixar inte ens en så enkel grej, och det är ert fel.

    Det kommer barnbarnen minnas.


    Men det är ju inte så att hon inte KAN handla utan kanske att hon kommer hem och är jättetrött samtidigt som hon vet att hennes far är ute i något ärende och frågar om han kan svänga förbi affärn eller att vi ändå ska handla åt oss själva och då frågar hon om vi kan ta hennes oxå. Eller att hon har glömt. Det händer givetvis att hon handlar själv oxå.

    Barnen kommer nog bara minnas att mormor och morfar hjälpte till ibland tror jag.
  • Anonym (jag)
    NKmamma skrev 2016-04-29 23:02:22 följande:

    Dom kommer att minnas sin mamma som osjälvständig och handlingsförlamad.

    Kan sätta rätt mycket på att den dagen du är borta eller bor på ett äldreboende så kommer det (i bästa fall) vara barnen som tvingas gå och handla och hålla efter åt sin mamma.


    De har ju bara henne så troligtvis kommer de inte reflektera över att det kan vara ovanligt.
  • Anonym (jag)
    Fiona M skrev 2016-04-30 21:27:42 följande:

    De har ju även en pappa skriver du.


    Klart de har en pappa. Jag menar hur de uppfattar sin mamma har de inget att jämföra med.
  • Anonym (jag)
    Fiona M skrev 2016-04-30 22:13:18 följande:

    De har en normalfungerande förälder, och kompisar. Klart de snart märker att allt inte står rätt till.


    Men jag blir anklagad för att köpa barnen och allt möjligt, då ska du veta att äldsta barnet fick nästan 40 julklappar av pappan när han var 4. Sen fick pappan ett barn med sin nya så har väl skurit ner lite fast jag vet att hans äldsta alltid är nummer ett ändå.
  • Anonym (jag)
    Anonym (Huh) skrev 2016-05-02 11:08:06 följande:

    Men vad är det för fel på att sitta och fika ihop? Det är ju jättemysigt! 

    - Varför ska du känna att du ständigt måste göra något för en familj som är fullt kapabel att klara sig själv. 

    - Varför ska sonen med familj bo hemma hos er efter förlossningen?

    - Och varför blir du kränkt när de hellre vill bo hemma hos sig själva? 

    Det känns som om du skulle behöva en samtalskontakt för att reda ut varifrån detta behov av att hjälpa till kommer ifrån. Varför du inte kan chilla och lyssna in hur sonen med familj vill umgås. För vet du - om du fortsätter som du gör kommer sonen med familj dra sig mer och mer undan från dig. 


    Jag vill vara den de vänder sig till helt enkelt.
  • Anonym (jag)
    Anonym (-) skrev 2016-05-02 23:25:51 följande:
    Man vänder sig ju gärna till den som är trevlig att sitta och fika med.

    Inte till den som försöker skänka massa saker man inte vill ha, eller som ger råd hej vilt om allt man inte bett om.

    Försök vara det trevliga fika-umgänget, inget annat. Först när det fungerar kan man börja ge varandra tips och råd vid behov.
    Jag ville få uppleva de första stegen, du vet såna saker som är stort att uppleva i början men så blev det ju inte.
  • Anonym (jag)
    Anonym (Jobbigasvärmödrar) skrev 2016-05-03 16:57:19 följande:

    TS om du ville uppleva de första stegen skulle det ju inneburit att du fått sprungit där varje dag.
    Det är bara att acceptera läget även om du inte gillar det.
    Att ni haft en viss tradition i släkten att alla hjälper till är ju jättebra. Men om din son och familj inte vill ha det så är det kontraproduktivt att tränga sig på med dina traditioner.
    Att din make sa att de var otacksamma var oförskämt. Tänk om de kom med en limpa cigaretter (överdrivet exempel) och din man inte rökte. Skulle han vara otacksam om han sa nej?
    Om du backade skulle du få en bättre respons.


    Det hade jag jättegärna gjort! Det finns inget bättre än att sitta på golvet och försöka få de små att ta sina första steg. Det är så kul att jämföra mina barn och barnbarnen och kusinerna och prata om hur olika det kan vara och andra saker som är väldigt lika men sånt är inte det minsta populärt hos föräldrarna. När kusinerna var små köpte vi lära-gå-stolar för att få dem att börja gå men det fick vi absolut inte ta med till den minste. Så allt det roliga är som bortblåst.
Svar på tråden Blir ens liv mindre värt för att man låter föräldrarna vara med?