• Anonym (jag)
    Äldre 15 apr 19:18
    134794 visningar
    971 svar
    971
    134794

    Blir ens liv mindre värt för att man låter föräldrarna vara med?

    I maj ska jag och maken fara och hälsa på sonen och han familj. Vi har inte träffats sen före jul så jag ser verkligen fram emot detta. Vi brukar alltid ge dem saker och den här gången frågade vi om de ville ha våra nattygsbord i lackat mörkt trä eftersom vi köpt nya. Nej egentligen inte fick jag till svar då. Förstår ni hur välkommen jag känner mig nu? Givetvis så undrar jag varför man inte vill ha gåvor och då får jag svaret att de vill köpa saker som de själva har råd med och inte ta emot allmosor. Nu är den ena på föräldraledighet så det de har råd med är inte mycket alls. Min make säger att jag ska sluta försöka ge dem saker eftersom de är otacksamma men jag vill säkerställa att barnbarnen har det bra materiellt sett. Men min svärdotter är av uppfattningen att man ska göra allting själv så tydligen är det viktigare att göra saker själv än att ha det bra?

  • Svar på tråden Blir ens liv mindre värt för att man låter föräldrarna vara med?
  • Äldre 16 apr 13:06
    Anonym (jag) skrev 2016-04-15 20:37:15 följande:
    De har inga sängbord! Jag har erbjudit väldigt många saker som de oftast har tackat nej till, en säng, gardiner mm. När första barnet var på väg erbjöd jag dem bebissaker.
    På vilket sätt säkerställer du att barnbarnen har det bra materiellt bara för att du kräver att din son och din svärdotter tar emot dina avdankade nattduksbord?

    Låt din son och hans svärdotter avgöra vad som är materiellt sett vettigt att DERAS barn har,
    Anonym (jag) skrev 2016-04-15 20:54:21 följande:
    Vi umgås inte med grannarna men jag tror inte att någon i min familj nånsin skulle tacka nej till en gåva.
    Att sitta och TRO är inte samma sak som att "veta".

    Agera aldrig efter som om du hade fakta på så lösa grunder som "jag trodde.... ".trodd
    Anonym (jag) skrev 2016-04-15 21:04:12 följande:
    Varför? Vad är det för fel på gåvorna?
    Det behöver knappast vara fel på några gåvor.
    Men när man läser dina inlägg så har du ett gränslöst beteende som anser att " ger man något som skall man tvingas att ta emot och använda det med.
    I bland så tackar man nej till gåvor (möbler(porslin/etc) bara för att man INTE tycker de är fina.
    Anonym (jag) skrev 2016-04-15 21:27:34 följande:
    Men det kanske är så att den som ger vill känna att den är med. Känna gemenskap. Vore det så hemskt att bjuda på det?
    Så bara för att DU INTE kan PRACKA på dina gamla nattduksbord på din son och din svärdotter så är det samma sak som att du inte kan vara delaktig?
    Alltså ursäkta, delaktig kan man vara på många olika sätt än genom det materiella och pengar.

    Trist, för din son och svärdotter, att du har svårt att förstå detta.
    Anonym (jag) skrev 2016-04-15 21:38:21 följande:
    Givetvis ger man där det behövs , inte till en som har ett hus fullt till bristningsgränsen. Men ser man att det fattas saker här och där är det givet att man vill hjälpa till.
    Jag hade ingen jävla aning om att om någon ger så är det samma sak som krav på att man måste ta emot.
    Anonym (jag) skrev 2016-04-15 21:59:23 följande:
    Men vem som helst ser ju direkt att det är glest mellan möblerna, att tallrikarna är märkta och att de knappt har prydnadsföremål.
    Ja OCH? Det är fasiken så mycket lättare att städa och hålla rent och snyggt, om man inte har för mycket möbler eller prydnadssaker.
    Anonym (jag) skrev 2016-04-15 22:15:46 följande:
    Ja jag läste men alla vill ju ha ett trivsamt hem eller hur.
    Ja och vad som räknas som trivsamt hem är ALDRIG samma sak som att DU skall klampa in och bestämma vad som skall klassas som trivsamt. INTE ens för din son och svärdotter. Lär dig att fatta detta att DERAS hem är DERAS sak att bestämma hur det skall se ut och hur det skall möbleras och vad de skall behöva. INTE DU.
    Anonym (jag) skrev 2016-04-15 22:27:45 följande:
    Det är fina bord så det skulle höja standarden en bit.
    Ja DU tycker det är fina bord. Så vad fan köper du nya bord för och försöker TVINGA på borden på din son och hans svärdotter. Sedan bara för att DU tycker de är fina så måste inte din son och din svärdotter tycka de är fina. För DEM kan det var en sänkning i standarden att ha dem. Men du verkar ju har problem med att fatta att folk har OLIKA smak. 
    Anonym (jag) skrev 2016-04-16 09:03:30 följande:
    Nej tydligen inte. Men det är inte bara gardiner det handlar om utan jag får inte ha något med dem att göra känns det som. Jag vill vara delaktig men får inte.
    Ja att vara delaktig kan man vara ändå. Det du skal begripa att det är din svärdotter och din son som skall bestämma rätt sätt av delaktighet från dig. INTE du.


    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • Äldre 16 apr 13:10

    Men TS, det här är tredje tråden nu. Om du är på riktigt borde det väl ha börjat sjunka in att du behöver ändra din attityd rejält eller så kan du glömma att ha någon slags kontakt alls.

    En av TS andra trådar: gamla.familjeliv.se/Forum-4-362/m76421164.html

  • Äldre 16 apr 13:25
    Anonym (jag) skrev 2016-04-16 11:20:01 följande:
    Jag säger inte att man vet bäst men givetvis har ma samlat på sig kunskap som kan vara trevligt att dela med sig av. Måste alla börja från noll?
    Ingen har hävdat detta att man måste börja från noll.

    Det som är FEL av dig är att du tar upp ämnet och DU vill diskutera det när det passar DIG. Du skiter ju i att kolla om det är av intresse för din son och din svärdotter att diskutera detta med dig.

    Jag säger som så många andra i denna tråden. Skaffa dig ett eget liv och lär dig att stå på egna ben i stället för att leva genom andra.

    Uppsök en psykolog som får hjälpa dig att komma  till insikt över ditt buffliga beteende du har och att du skall aldrig leva genom dina barn och barnbarn.

    Du skall även ta hjälp av en psykologen för att begripa att alla har rätten att välja sitt egna liv på sina egna villkor och sin egna smak på heminredning.
    Du har ingen rätt att diktera villkoren hur andra skall leva, vilken smak de skall ha etc etc, bara för att du inte kan skilja på "din familj" och "din sons familj".

    Du skall även ta hjälp av psykologen att inse att du är inget offer och det är inte synd om dig heller, bara för att du inte få din vilja igenom och inte får göra som passar dig i ANDRAS familjer.


    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • Äldre 16 apr 13:29

    TS ställde frågan i rubriken.
    Blir ens liv mindre värt för att man låter föräldrarna vara med?
    Det TS borde ställt som rubrikfråga egentligen:

    Varför kan jag inte acceptera ett nej, få lov att bestämma hur mitt barns hem skall se ut,  och att jag inte får vara delaktig på enbart mina villkor"?


    Så som man känner sig själv, så känner man ALDRIG andra.
  • Anonym (herre­gud!)
    Äldre 16 apr 13:31
    Anonym (jag) skrev 2016-04-16 11:29:09 följande:
    Jag trodde inte att man kunde vara ensam med två barn och barnbarn men ja så är det.
    Från början tyckte jag bara att du var en galen svärmorsmardröm (sorry), men nu börjar jag mer och mer luta åt att alltihopa bara är fruktansvärt tragiskt. Jag har full förståelse för att din son och hans familj tar avstånd från dig, du äter ju upp dom med hull och hår! Om du tar ett steg tillbaka ska du se att ert förhållande blir bättre. Och du MÅSTE skaffa dig något annat att göra än att hänga upp hela din tillvaro på dina vuxna barn. Och som någon sagt tidigare, varför ens diskutera amning med barnets föräldrar?!?!

    Vad säger din egen man om det hela?
  • Anonym (fd svärdo­tter)
    Äldre 16 apr 14:02

    Åh jag hoppas att du är på riktigt TS, för du låter precis som min fd svårmor (som för övrigt är den största anledningen till att min son är skilsmässobarn) och det skulle vara skönt att få ngn sorts insikt ivaför människan jobbade så hårt för att förstöra vårt liv. Jag tror på allvar inte att hon menade att göra det.

    1. När jag och sambon åkte till min farmors dödsbädd var hon barnvakt (jättesnällt att hon ställde upp). Hon passade på att möblera om i alla köksskåp den natten och blev väldigt förorättad då jag ändrade tillbaks så som passade mig (sambon vägrade ha en åsikt, han använde själv av princip inte köket)
    2. När hon var hemma hos oss fick jag inte göra eller säga emot henne, då blev hon galen och skrek att jag var sinnessjuk och hon skulle ta mig till en psykolog och berätta vad som var fel på mig (exakt ordalydelse - glömmer aldrig)

    Hon blev också upprörd över att jag inte rådfrågade henne om amningen (som inte fungerade så bra) och krävde att hon skulle få titta på.

  • Anonym (fd svärdo­tter)
    Äldre 16 apr 14:04

    Hon var även av uppfattningen att jag inte ville ha råd, vilket är fel.
    Jag tar jättegärna råd från de som har varit med längre och har ideer, däremot tar jag inte order från någon om hur jag ska leva mitt liv, möblera mitt hem eller uppfostra mina barn.

  • K med lilla E
    Äldre 16 apr 14:08
    Anonym (jag) skrev 2016-04-16 11:18:16 följande:
    Förr fick jag vara delaktig i allt - nu får jag inte vara delaktig i någonting. Jag har försökt vara delaktig i allt jag kan komma på.
    Tycker du att det är konstigt med tanke på att du försöker pracka på dem allsköns bråte och skit?!

    Skulle inte förvåna mig om du har åsikter om deras skötsel av både barn och hem också. Usch och fy...
  • Anonym (jag) Trådstartaren
    Äldre 16 apr 14:17
    Regnmadamen skrev 2016-04-16 12:31:09 följande:

    Varför skulle du diskutera amningen av någon annans barn?


    Alla mammor i vår släkt har börjat så tidigt som möjligt att låta äldre eller lediga släktingar ta hand om bebisarna då och då så det underlättar såklart om man ger flaska då. Då får man vila eller roa sig eller göra hushållsarbete samtidigt som släkten får känna sig involverad. Dessutom har svärdottern varit yrkesverksam i många många år och är kanske lite karriärlysten så jag var väldigt orolig för hur hon skulle klara att sitta hemma så mycket med en bebis.. Så om hon hade velat hade det funnits minst 5 duktiga vuxna som kunnat hjälpa till att vara barnvakt men det tackade hon envetet nej till utan vidare förklaring. Så av samma anledning plus ekonomi erbjöd jag ett rum i vårt hus men ja samma sak hände där så jag har missat hela barnets uppväxt nästan.
  • Anonym (jag) Trådstartaren
    Äldre 16 apr 14:31
    K med lilla E skrev 2016-04-16 14:08:49 följande:

    Tycker du att det är konstigt med tanke på att du försöker pracka på dem allsköns bråte och skit?!

    Skulle inte förvåna mig om du har åsikter om deras skötsel av både barn och hem också. Usch och fy...


    Det var verkligen inte bråte jag ville ge bort!

    Jag brukar säga vad jag tycker och väldigt länge sa svärdottern ingenting när jag pratade, sen började hon säga att det spelar ingen roll vad jag tycker.
Svar på tråden Blir ens liv mindre värt för att man låter föräldrarna vara med?
Logga in
Bli medlem