• Äldre 18 Jul 16:45
    9462 visningar
    14 svar
    14
    9462

    13 årig tjej sitter hemma själv

    Har en 13 årig tjej som bara sitter hemma på sitt rum hela sommarlovet. Hon har kontakt med kompisar via sociala medier men de träffas inte. Hon frågar om de ska va men får alltid nej eller att de inte kan eller någon annan ursäkt. Jag håller på att bli galen!
    Vi uppmuntrar henne att gå ut och cykla eller köra långboard en runda eller gå ner och bada (bor precis vid havet) - göra någonting för att se om hon träffar någon och helt enkelt komma ut ur huset en stund! Men nej, det vill hon inte göra, det är precis som om hon är rädd för att synas ute själv.
    Jag föreslår att hon ska följa med om jag behöver iväg något ärende (jobbar hemma), men oftast vill hon inte. Jag har föreslagit att hon ska delta i någon av kommunens aktiviteter men ingenting intresserar henne. Hon tycker inte om lagsporter, annars hade hon kanske varit med i något lag och haft träningar och sånt. Men nej.
    Jag har ständigt dåligt samvete för att hon är så mycket själv. Under skolåret är det ofstast likadant på helgerna, men då är jag mer lugn med det för hon får kämpa rätt mycket i skolan och behöver vila på helgen. På skoldagarna har hon kompisar att vara med, varför träffas de inte på loven? Jag fattar att de kan vara bortresta och vara på läger och umgås med familjerna, men inte alla och inte hela tiden?!?  Är det något med henne som gör att ingen vill vara med henne? Vi får inte det intrycket. Är det en fas hon ska igenom och vi ska bara ge henne tid att mogna in i ett annat sätt att hantera situationen?
    Vet inte.

  • Svar på tråden 13 årig tjej sitter hemma själv
  • Äldre 18 Jul 17:37
    #2

    Som jag tolkar henne så mår hon inte dåligt, hon är glad och pigg och håller på med saker på sitt rum, sitter inte bara och glor hela tiden.  Vi pratar mycket med varandra, hon berättar om kompisarna och vad de och hon skrivit till varandra. Jag frågar också, för att försöka utläsa hur hon mår. Jag vill dock inte lägga min oro i hennes huvud, att det skulle vara henne det är fel på och att ingen vill vara med henne. Hon har aldrig uttryckt något åt det hållet. Läsa hennes dagbok skulle jag aldrig göra, inte förrän jag verkligen misstänker att det är något fel!

    Jag fattar bara inte hur ungdomar funkar idag, det verkar som om hela deras tillvaro är planerad och sen när det blir ledig tid så ids de inte göra något utan vill bara hänga hemma själva. Vår familj funkar tvärtom, vi har inte en massa aktiviteter inplanerade utan tar dagen som den kommer, har mycket "bara vara" tid. Väldigt skönt, men jag önskar att hon kunde "bara vara" med kompisar då och då. Ibland tänker jag att det är mer mitt problem än hennes, för hon verkar inte må dåligt av det. Inte mer än att hon är uttråkad ibland.

  • Äldre 19 Jul 15:27
    #11

    Det verkar inte som hon mår dåligt av det som sagt, kanske någon enstaka gång som hon är uttråkad och tycker det är trist att ingen kan/vill vara. Annars pysslar hon med sitt och verkar nöjd med det.

    Vi har inte syskon med barn i samma åldrar, de är vuxna allihop. Både jag och min man är yngst i våra familjer och vi träffades rätt sent i livet så vi "ligger efter" kan man säga. Kompisarnas barn är också vuxna så vår dotter är van att vara själv med oss vuxna när det är fest eller nåt sånt.

    Visst är jag glad att hon är hemma och inte ute på stan och driver! Men det skulle vara bra för oss alla tror jag om hon hade någon att vara med hyfsat ofta.
    Mitt minne säger att jag själv var mycket mer ute eller hemma hos kompisar, vi hittade alltid på någonting. Vi hade ju inte TV på dagtid, surfplatta, mobil, dator eller TV-spel - man var helt enkelt tvungen att hitta på något för att ha att göra. Är det förklaringen till hur det är idag? Eller är det för enkelt att skylla på det?

  • Äldre 20 Jul 10:30
    #12

    Däremot mår jag dåligt av det. Jag vet att jag inte kan göra något för att hjälpa henne md just den situationen men det känns ändå som det är mitt/vårt fel. Att hon är ensambarn, att vi inte har fler barn i umgängeskretsen/familjen, att vi gillar att vara hemma och inte åka iväg på massor med aktiviteter hela tiden. Jag håller på att försöka jobba undan så hon och jag ska kunna hitta på saker tillsammans på eftermiddagarna i alla fall (mannen måste jobba).

    Varför vill inte hennes kompisar från skolan vara med henne? Igår frågade hon om en av hennes bästa vänner ville vara som idag. Nä, det kunde hon inte för hon skulle vara med en av de andra tjejerna i klassen "och vi ska ha jättekul!" skrev hon (för de textar ju bara, de ringer aldrig till varandra). De brukar vara tillsammans alla tre eller ännu fler, varför kan det inte vara så nu på lovet? Jag fattar inte!! Och det tär på mig, jag blir så ledsen å hennes vägnar. Hon sa att hon faktiskt började tycka att det är tråkigt att var själv hela tiden.
    jag förslog att vi skulle ladda ner Pokemon Go, men det ville hon inte alls, varken för att göra det själv eller med mig. Ska nog ladda ner det ändå, kanske hon hakar på trots allt.
    Hur ska jag göra så att detta inte äter upp mig inifrån?

Svar på tråden 13 årig tjej sitter hemma själv