• Madeeleenee

    Utredning på gång, stötta varandra?

    Jag 28 år utan barn och min sambo 36 med två barn ska äntligen få börja en utredning angående barnlöshet. Känns så skönt då jag varit utan p piller i snart ett år utan resultat, har väldigt oregelbunden mens, ca 50 dagars intervall. Har bara märkt av ägglossning två gånger, sekret, smärta och positivt äl test. Har känts så hopplöst, full av skam då jag är säker på att det är mig det är fel på eftersom han har två barn sen tidigare. Jag blev gravid när jag var 17 vilket slutade i en tidig abort i vecka 8-9. Har aldrig haft dålig samvete eller mått särskilt dåligt utav detta då det var rätt beslut. Förrän nu. Kan ju inte låta bli att tänka att jag försatt min chans, vilket jag vet inte är sant eller något jag ska känna... Men kan ju inte låta bli. Vi testade oss för klamydia båda två för ett par veckor sedan och det var negativt, skönt det iaf! Man har ju läst skräckhistorier om den sjukdomen och dess följder...

    Min syster har två barn och själv har jag två syskon, både mamma och syster blev gravid direkt med samtliga barn... Pratade nyss med kvinnokliniken och de ska skicka hem hälsodeklaration och information. När vi fyllt i dessa och tagit de prover som behövs kommer vi få träffa en läkare. Känns sååå skönt att äntligenfånhjälp istället för att grubbla själv under sömnlösa nätter..

    Någon som är i en liknande sits och vill följas åt? Eller genomgått en utredning och vill berätta? Allt är välkommet!

    Kram på er!

  • Svar på tråden Utredning på gång, stötta varandra?
  • Hormonkarusellen
    Upprepade missfall skrev 2018-01-22 22:46:57 följande:

    Wei du fick sprutorna tillslut iaf, hoppas de funkar bättre för er! Vet att du gärna hade sluppit dom. Är också spruträdd så jag förstår dig :-/ Men det är bättre än att stå och stampa på samma ställe, nu håller vi alla tummar och tår att din plåga inte är förgäves ;)


    Ja verkligen! Supernervös... men det ska gå!

    Ni som också äter massa knäppa hormoner, är det någon mer som fått otroliga svettningar på natten? Aldrig någonsin haft förr, jag är snarare rätt frusen, men vaknar helt sjöblöt om nätterna och kan inte somna om.. detta ät senaste 1,5 vecka ungefär. Känns så olikt mig liksom..

    Trodde det skulle gå över när mensen kom, men det gjorde det inte
  • Upprepade missfall
    Ellencassandra skrev 2018-01-23 06:06:06 följande:

    Nu när du skriver det så minns jag att det var så du svara mig förra gången haha. Dåligt

    Minne. Men aa många å hålla reda på!

    Jag förstår. Vad jobbigt för er. Ni som får många missfall borde typ få göra pgd eller vad det heter.. där kollar dom väl inuti embryot efter kronosomavvikelser å så. Men antar att det kostar en del nu.

    Finns det inget man kan ta som minskar risken för missfall? Hoppas iallafall att ni blir gravida snart!

    Nä jag känner inget speciellt.. fick ju på fredagen (rd 6) flera små hugg nere vid livmodern åt höger som höll i sig i fem min. Sen höll de på hela natten å nästan hela lördagen. Sen släppte det. Vet inte vad det var. Kändes konstigt. Men hoppas att det typ var embryot som fäste xD skulle vara på fredagen iaf som den skulle göra det typ om det gick vägen :) annars inget.. lite ömma bröst men det har jag alltid innan mens!


    Åh men det låter ju ändå som att det kan vara något isf, hoppas verkligen på det! Vilken rd är du på nu?

    Ja jag hade velat göra pgd och se så det verkligen är friska embryon vi får tillbaka, om det kan vara något sånt som ställt till det innan :/ Men o andra sidan så har ingen utav oss någon ökad risk för kromosomförändringar så då har vi isf haft väldigt mkt otur 4 ggr i rad :P

    Jo det finns lite som man kan testa, beroende på om man vet orsaken eller inte. Högt tsh tex kan ju hjälpas med levaxin. Visar proverna att man har lättare för att blodet koagulerar så man bildar proppar i moderkakan så kan man ju ta trombyl eller nått starkare. I vårat fall vet man inte och då får man experimentera. Ofta får man lutinus. Jag har fått kortisontabletter, prednisolon, för att dämpa immunförsvaret i hopp om att ja har för aggressivt immunförsvar som stöter ut ägget direkt. Annars får man söka sig utomlands typ, då kan man testa me immundämpande dropp o lite sånt. Har inte lyckats bli gravid sen ja fick kortisonet så vet inte än om de skulle funka :P
  • Hormonkarusellen
    Ellencassandra skrev 2018-01-22 21:18:45 följande:

    Det är väldigt många med ägglossningsproblem som gör ivf :) man tar ju ganska höga doser av olika preparat så tror absolut att det ska funka med ivf :)

    När man bara göra ägglossningsstimulans så får man ju inte så hög dos för där vill man ju bara att nån blåsa ska växa. Men ivf vill man ju ha många! Men hoppas såklart att det ska funka för er utan ivf :)


    Skönt att höra, men konstigt ändå.. det är därför inte vi får göra ivf? Det var liksom planen i aug, men det stoppade dem, och nu får vi testa sprutor istället. Ivf finns inte som alternativ alls...:-S förvirrande när alla får olika svar hela tiden! och man själv också för den delen... vi testar det här, sen ivf. Nej det gick inte, men ivf kommer inte hjälpa, vi testar något annat. Ivf tar vi sen. Ivf är uteslutet.

    Vad ska man tro?!
  • Gylleneprinsessa

    I mars påbörjar vi vår utredning. Det är otroligt lång kö. Jag hade velat köra igång snabbare men men. Vi har försökt få barn i 2,5 år och nu stod jag inte ut med att inte veta längre. När jag läser här märker jag hur krångligt och svårt det kan vara även när utredningen är klar. Vi får se vad den visar.

  • Ellencassandra
    Hormonkarusellen skrev 2018-01-23 10:33:34 följande:
    Skönt att höra, men konstigt ändå.. det är därför inte vi får göra ivf? Det var liksom planen i aug, men det stoppade dem, och nu får vi testa sprutor istället. Ivf finns inte som alternativ alls...:-S förvirrande när alla får olika svar hela tiden! och man själv också för den delen... vi testar det här, sen ivf. Nej det gick inte, men ivf kommer inte hjälpa, vi testar något annat. Ivf tar vi sen. Ivf är uteslutet.

    Vad ska man tro?!
    Förstår verkligen vad frustrerande! Har du lågt amh värde eller har du pcos eller vad det heter? Å hur länge ungefär har ni försökt?
  • Ellencassandra
    Upprepade missfall skrev 2018-01-23 10:29:16 följande:
    Åh men det låter ju ändå som att det kan vara något isf, hoppas verkligen på det! Vilken rd är du på nu?

    Ja jag hade velat göra pgd och se så det verkligen är friska embryon vi får tillbaka, om det kan vara något sånt som ställt till det innan :/ Men o andra sidan så har ingen utav oss någon ökad risk för kromosomförändringar så då har vi isf haft väldigt mkt otur 4 ggr i rad :P

    Jo det finns lite som man kan testa, beroende på om man vet orsaken eller inte. Högt tsh tex kan ju hjälpas med levaxin. Visar proverna att man har lättare för att blodet koagulerar så man bildar proppar i moderkakan så kan man ju ta trombyl eller nått starkare. I vårat fall vet man inte och då får man experimentera. Ofta får man lutinus. Jag har fått kortisontabletter, prednisolon, för att dämpa immunförsvaret i hopp om att ja har för aggressivt immunförsvar som stöter ut ägget direkt. Annars får man söka sig utomlands typ, då kan man testa me immundämpande dropp o lite sånt. Har inte lyckats bli gravid sen ja fick kortisonet så vet inte än om de skulle funka :P
    Ja ibland känner jag mig hoppfull å ba jaa det var nog embryot som fäste sen i nästa sekund känner jag mig som en idiot som ens tror det.. typ hur dum får man va som tror att man kan känna embryot fästa.. det går så upp å ner med tankarna.

    Ja verkligen otur för er del! Så jobbigt när man inte vet! Tänk om det vore nåt så enkelt som man kunde åtgärda med bara nån tablett. Den där ovissheten. Måste kännas så jobbigt när man väl blir gravid men måste ha kvar den där oron att det kanske inte går hela vägen.. snacka om att dagarna då måste gå sakta :/

    Hoppas det iallafall löser sig. Man kan ju hoppas att ni bara haft otur å att denna gång ska det gå vägen. Usch vad man ska få gå igenom mycket Medans vissa blir gravida hur lätt som helst. Sen klagar dom å e ledsna för att de inte fick en flicka som de så gärna ville ha. Buhu. Synd om dom :/ not..
    hälsningar bitter tjej haha! :)
  • Hormonkarusellen
    Ellencassandra skrev 2018-01-23 10:41:50 följande:

    Förstår verkligen vad frustrerande! Har du lågt amh värde eller har du pcos eller vad det heter? Å hur länge ungefär har ni försökt?


    Nja, jag vet inte riktigt.. äggreserven är bra i alla fall, de pratar pco ibland för det blir lite så pärlband, men inga blåsor som mognar. Och egentligen inte några andra symptom på pco, men det viktigaste räcker väl kanske... äggblåsor, men inga som mognar..
  • Upprepade missfall
    Ellencassandra skrev 2018-01-23 10:45:41 följande:

    Ja ibland känner jag mig hoppfull å ba jaa det var nog embryot som fäste sen i nästa sekund känner jag mig som en idiot som ens tror det.. typ hur dum får man va som tror att man kan känna embryot fästa.. det går så upp å ner med tankarna.

    Ja verkligen otur för er del! Så jobbigt när man inte vet! Tänk om det vore nåt så enkelt som man kunde åtgärda med bara nån tablett. Den där ovissheten. Måste kännas så jobbigt när man väl blir gravid men måste ha kvar den där oron att det kanske inte går hela vägen.. snacka om att dagarna då måste gå sakta :/

    Hoppas det iallafall löser sig. Man kan ju hoppas att ni bara haft otur å att denna gång ska det gå vägen. Usch vad man ska få gå igenom mycket Medans vissa blir gravida hur lätt som helst. Sen klagar dom å e ledsna för att de inte fick en flicka som de så gärna ville ha. Buhu. Synd om dom :/ not..

    hälsningar bitter tjej haha! :)


    Haha åh jaa det är exaaaakt så jag känner! Min sambos syster gjorde 2 aborter i samband med 2 av mina missfall, sen blev hon gravid igen för tredje gången ca 2 månader efter mitt 4e missfall/hennes andra abort. Då besluta hon sig för att behålla fast hon egentligen inte ens va helt säker på om hon ville, och bara det fick det att krypa i hela kroppen på mig av irritation. Tror du inte hon dessutom går sen hela graviditeten med världens ångest över att det var "fel" kön oxå och alla var tvugna att trösta o stötta o försöka övertala henne om att hennes liv inte alls var över och att det kommer kännas annorlunda när barnet föds...... Ugh, vi stod varandra ganska nära innan dess men vår relation fick ju verkligen skavsår efter dethär. Det kändes så otroligt orättvist att någon som egentligen inte ens var så sugen lyckades bli ovilligt gravid 3 ggr och föda ett barn som snart blir 1 under hela den tiden då vi kämpat på. Och att det sen hon besluta sig för att behålla ständigt har varit surr runt henne och hennes konstanta kraftiga ångest över det..... Det är ju heller inte hennes fel att hon känner allt det här eller att hon kan få barn och inte jag. Så jag önskar jag bara kunde ha empati och stötta henne, men jag kan inte hjälpa att känna sånt agg mot henne!

    Det blev ju inte direkt bättre av att min bästa vän också råkade bli gravid, och att hon sen dess klagat över hur krävande och jobbigt hennes barn är. Jag orkar liksom inte lyssna, hur kan man inte förstå hur okänsligt det är att klaga över nått sånt till någon som skulle göra allt för att få ha det där jobbiga och krävande?? För att krydda de lite så skickar hon varenda gravidnyhet vidare till mig "gissa vem som precis berätta att den är gravid!" Nej tack ja vill inte veta..... Hon vet precis hur dåligt ja mår över det här så jag förstår inte hur hon tänker riktigt..

    Haha men googlar man på det så är det ju faktiskt många som säger att dom kände det fästa så jag tror visst att man kan känna! :P Vilken dag är testdag?
  • Ellencassandra
    Hormonkarusellen skrev 2018-01-23 10:53:52 följande:
    Nja, jag vet inte riktigt.. äggreserven är bra i alla fall, de pratar pco ibland för det blir lite så pärlband, men inga blåsor som mognar. Och egentligen inte några andra symptom på pco, men det viktigaste räcker väl kanske... äggblåsor, men inga som mognar..
    Hmm.. va konstigt. Men tror ändå att kanske ivf skulle funka för er. Men jag e ju ingen läkare så xD Men kan hoppas att det ni gör nu ska hjälpa :) håller tummarna
  • Ellencassandra
    Upprepade missfall skrev 2018-01-23 11:22:27 följande:
    Haha åh jaa det är exaaaakt så jag känner! Min sambos syster gjorde 2 aborter i samband med 2 av mina missfall, sen blev hon gravid igen för tredje gången ca 2 månader efter mitt 4e missfall/hennes andra abort. Då besluta hon sig för att behålla fast hon egentligen inte ens va helt säker på om hon ville, och bara det fick det att krypa i hela kroppen på mig av irritation. Tror du inte hon dessutom går sen hela graviditeten med världens ångest över att det var "fel" kön oxå och alla var tvugna att trösta o stötta o försöka övertala henne om att hennes liv inte alls var över och att det kommer kännas annorlunda när barnet föds...... Ugh, vi stod varandra ganska nära innan dess men vår relation fick ju verkligen skavsår efter dethär. Det kändes så otroligt orättvist att någon som egentligen inte ens var så sugen lyckades bli ovilligt gravid 3 ggr och föda ett barn som snart blir 1 under hela den tiden då vi kämpat på. Och att det sen hon besluta sig för att behålla ständigt har varit surr runt henne och hennes konstanta kraftiga ångest över det..... Det är ju heller inte hennes fel att hon känner allt det här eller att hon kan få barn och inte jag. Så jag önskar jag bara kunde ha empati och stötta henne, men jag kan inte hjälpa att känna sånt agg mot henne!

    Det blev ju inte direkt bättre av att min bästa vän också råkade bli gravid, och att hon sen dess klagat över hur krävande och jobbigt hennes barn är. Jag orkar liksom inte lyssna, hur kan man inte förstå hur okänsligt det är att klaga över nått sånt till någon som skulle göra allt för att få ha det där jobbiga och krävande?? För att krydda de lite så skickar hon varenda gravidnyhet vidare till mig "gissa vem som precis berätta att den är gravid!" Nej tack ja vill inte veta..... Hon vet precis hur dåligt ja mår över det här så jag förstår inte hur hon tänker riktigt..

    Haha men googlar man på det så är det ju faktiskt många som säger att dom kände det fästa så jag tror visst att man kan känna! :P Vilken dag är testdag?
    Ååhh usch vad hemskt. Förstår exakt dina känslor. Gud vad irriterad man blir när folk klagar speciellt om de vet vad man själv går igenom.. å när hon blir gravid flera ggr utan att vilja ha det så kanske man ska skydda sig lite bättre då.. aa jag vet inte. Man e ju väldigt känslig också. Men det är ju inte konstigt.

    Ang din bästa vän.. åh va jobbigt :( vad tråkigt att hon inte verkar förstå att du tycker det är jobbigt å inte vill höra allt det där. Speciellt när det är ens bästa vän. Min har också två barn men hon är ändå väldigt försiktig med vad hon säger å hon lyssnar mycket å låter mig prata.
    Sen har man andra vänner som tycker man e lite löjlig som oroar sig så mkt "det kommer gå bra. Försök å ta det lite lugnt" å som inte alls förstår när jag blir ledsen om någon annan bekant blivit gravid. Klart jag kan bli glad för deras skull men blir ledsen för min skull.

    Jag har testdag 30/1 men ska nog testa den 28e för vill testa på söndagen å kunna sörja en dag än å ta testet precis innan man ska till jobbet.. kommer inte orka jobba då..
Svar på tråden Utredning på gång, stötta varandra?