Utredning på gång, stötta varandra?

Man ska börja den dagen som man blöder på riktigt som första mensdagen. Så jag hade räknat dagen efter. Det är inte bra börja för tidigt. Hellre senare eftersom man antingen tar dag 3-7 eller 5-9

Nu tycker jag iofs inte att 27-30 är en så värst lång cykel. Jag har oftast 26-28 och med Letrozole har ÄL kommer 1-2 dagar tidigare. 

Men jag började med Letrozol då jag efter vårt MA fick långa cykler på 33-45 dagar så vi ville få den i fas igen. 

Denna cykel är första på 4 ggr som jag inte tar något alls. Detta för att vi ska starta med IVF. Så ska bli intressant att se hur lång denna blir...

Hej igen tjejer.

Efter 3 dagar av att slitas mellan hopp och förtvivlan så är det väl inte mycket till hopp kvar.

Gjorde som sagt ett test för 2 dagar sen som vissa ett super super svagt pluss ca 30 sekunder innan den där tiden då man inte ska titta på testet mer för resultat inte är giltigt gick ut, som sen blev lite starkare efter men fortfarande väldigt svagt.

Har sen dess gjort 4 tester till, 1 mitt på dan samma dag som de första. Även de visa ett jätte jätte svagt pluss, men så svagt att det knappt va synbart. Mogonen efter, igår, gjorde jag ett cb digital på morgonurin som visa ej gravid. Ny sticka samma dag visa dock supersvagt pluss igen. Idag är bim, o hoppet va väl att de nu skulle vara starkare.. Men även med morgonurin var plusset lika svagt som det för 2 dagar sen, enda skillnaden att de dök upp redan efter 3 min istället för nästan 5.

De är helt klart positivt, ett befruktat ägg finns eller har iaf funnits.... Men jag har aldrig under nått av mina missfall testat så svagt dan innan eller på bim, och överallt man läser så har typ 8 av 10 fått missfall inom en vecka när det vart så svagt och inte blivit starkare.. Så nu inväntar jag blödningen o tänker att det här nog får bli mitt sista försök för nu orkar jag faktiskt inte mer :(

Här har som väntat lite blod följt med lutinusen ut o färgat de med en rosa ton. Så 3,5 år och 4e missfallet har börjat.. Jag orkar inte mer nu, varför händer det här mig. Och varför plågar jag mig själv med att försöka bli gravid om o om igen när jag vet hur det slutar.. Bara gråta ut och blöda färdigt sen är de väl bara att plocka upp bitarna av mig själv igen.. Men det här är ju helt meningslöst, Det är ju uppenbart att jag inte kan behålla en graviditet så vad är då meningen med att fortsätta..