Inlägg från: Anonym (Me too!) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Me too!)

    Vi som har en älskare/älskarinna och inte skäms för det!

    Instämmer i allt! :)

  • Anonym (Me too!)
    Konservativ skrev 2016-08-28 20:46:53 följande:

    Det finns vissa ord som betecknar de som bedrar och lurar andra utan att skämmas. Inga trevliga ord.


    Ej läskunnig?

    MORALTANTER UNDANBEDES.

    Den som vill diskutera rätt/fel får starta en egen tråd.
  • Anonym (Me too!)
    Anonym (qq) skrev 2016-08-28 21:43:11 följande:

    är det inte bättre ha ett öppet förhållande än att smyga bakom ryggen på sin partner? 


    Tja, om partnern inte går med på öppet, men inte vill leverera sex/passion? Vad göra? Slut? Ja det vore väl bäst, men när allt i relationen är bra i övrigt men passionen/sexet suger år efter år...

    Inte lätt att göra rätt jämt.
  • Anonym (Me too!)
    Anonym (Rent sexuellt) skrev 2016-08-29 08:55:07 följande:

    Är gift sedan 20 år tillbaka med en man som jag älskar högt , och som älskar mig tillbaka. Vi fungerar på alla plan , men han har problem med att behålla erektion och kan inte tillgodose mina sexuella behov. Jag älskar sex , behöver det för att må bra och blir väldigt frustrerad och nedstämd om jag inte kan få den tillfredsställelsen som det ger.

    Min man har inga problem med att bekräfta mig, vi kysser varandra, kramas, leker, flörtar och så vidare.

    Träffade en man för 2 månader sen genom fb , och han tillgodoser mina behov och vi fungerar jättebra i sänger. Det är på ett rent sexuellt plan och inga känslor involverade.

    Problemet är som en del skriver, att hitta tiden , men när det kommer till skuldkänslor , har jag inga.

    Vad det beror på är väl för att det inte förekommer några känslor, alltså bara kroppslig tillfredsställelse. Han ger mig sexuellt mer än vad min man gör på en månad , bara av en träff, och genom detta känner jag mig levande igen.

    Vissa av er här som är så emot detta kanske inte förstår hur det känns att ha ett stort sexbehov och inte få det tillfredsställt. Jag älskar min man väldigt mycket och ger honom allt för att han ska vara nöjd och lycklig med mig, men han gör samma sak, men klarar inte just den biten.

    Skulle aldrig såra honom genom att berätta något , utan det är min hemlighet , och han är lyckligt ovetande om den.


    Det hade kunnat vara jag, dock jag är tillsammans med en kvinna som "tappat det" sedan flera år.

    Jag får inte det jag behöver, jag skaffar det för att bibehålla husefriden, jag säger inget, alla nöjda och glada (och ovetande).

    Svek/besvikelse blir det först om nån får veta, faktiskt. Det man inte vet mår man inte dåligt av.

    Den enda som mår lite dåligt är - jag. Hade inte tänkt mig att det skulle bli så här, har alltid varit emot det. Men men.
  • Anonym (Me too!)
    Anonym (Älskar det!) skrev 2016-08-28 20:37:02 följande:

    Tänkte att vi kunde diskutera lite, för och nackdelar, hur det sker, varför det sker osv osv!

    MORALTANTER UNDANBEDES!

    Jag kan börja med att berätta att jag skaffade mig en älskare för ungefär 5 månader sen.

    Har aldrig känt mig så älskad och omtyckt utan krav förr. Hemma har jag det stabila livet med en sambo som jag älskar och som älskar mig, vi har underbart sex men allt går på rutin. Att träffa någon vid sidan av är så spännande och sätter fart i tillvaron.

    Enda nackdelen är att vi alltid måste planera när vi ska träffas.

    Hur har ni andra det som bara ser en älskare som något som piggar upp en annars tråkig tillvaro?


    Kan ni, snälla moraltroll, dra nån annanstans så den här tråden får handla om det som var tänkt?

    Snälla?
  • Anonym (Me too!)
    molly50 skrev 2016-08-29 13:26:13 följande:
    Om du inte skäms för det så kan du väl stå för det för din sambo också,så kanske ni kan ha en öppen relation i fortsättningen.
    Åsså tar vi det en gång till.

    Detta är ingen moraltråd!

    Kan ni, snälla moraltroll, dra nån annanstans så den här tråden får handla om det som var tänkt?

    Snälla?
  • Anonym (Me too!)
    Konservativ skrev 2016-08-29 14:37:03 följande:
    Är det jobbigt? Du bedrar din man men själv orkar du inte höra lite kritik på ett anonymt forum. Synd om dig............
    Svårt för en del att diskutera en sakfråga, utan att blanda in sin egen privatmoral?


  • Anonym (Me too!)

    Ja, jag vet att det är jättejättefel, egentligen, och mår (fortfarande) lite dåligt av det.

    Men jag gör det ändå, för jag ser inte att det här problemet i relationen nånsin kommer få en lösning. Och jag är inte beredd (nu iaf) att göra slut på allt bra, för att 1 sak (dock jätteviktig sådan) inte funkar.

    Jag blev tillsammans med en person som gillade sex och bekräftelse, den personen finns inte längre. Att inte ge det partnern behöver är också ett fett svek. Som båda vet om, till skillnad från otrogna människors hemlighet. (Nåt att tänka på för alla som tycker sig ha rätt att lägga ner sexlivet.)

    Sen går det inte att komma ifrån att det är jättespännande med en ny sexpartner. Ny kropp, nya saker, spännande, upphetsande, skönt.

    Men felfelfel som sagt. Ja det vet jag redan, så kan jag slippa få det påtalat så TACK. Moralismer/påhopp/förnuft löser ingenting.

  • Anonym (Me too!)
    Anonym (Pyrt) skrev 2016-09-02 08:55:12 följande:
    2) Hur kan det vara ett personangrepp när jag riktar mig till alla otrogna?
    Eftersom den här tråden ska handla om sakfrågan - inte om moraltanters pekpinnar och fördömanden!

    Vi vet redan att vi gör fel - men av olika skäl så gör vi det ändå.

    Nöjd så? Lägg av nu.
  • Anonym (Me too!)
    molly50 skrev 2016-09-02 12:01:59 följande:
    Det är mycket möjligt att det är så.

    Precis! Jag har bara lite svårt att förstå hur man kan vara beredd att ta den risken när man själv lever i ett förhållande.
    En könssjukdom eller graviditet är väl mer eller mindre detsamma som att bli avslöjad och kanske förlora allt det man redan har.
    Jag frågar mig om det verkligen är värt det för att få lite sex?
    1. För att man upplever att relationen ändå är kass?
    2. För att man har förlorat den så viktiga lojaliteten med sin partner?
    3. För att det inte primärt handlar om sexet (orgasm fixar man enklare själv), utan handlar om bekräftelse?

    Jag ska försöka att inte göra det igen, för jag mår verkligen inte 100 av det. Jag vet att det är fel, enligt allt jag brukade tro på.
    Men det är svårt spännande - och bekräftelse är en riktig drog...
  • Anonym (Me too!)
    molly50 skrev 2016-09-02 15:26:17 följande:

    Jo,men varför gör man då inte slut istället om ens förhållande ändå är så dåligt?

    Jag kan mycket väl förstå att behovet av bekräftelse kan vara stort hos många.

    Det är det hos mig också.

    Men om jag fick för lite bekräftelse av min man så skulle jag försöka prata med honom om det och försöka finna en lösning på problemet.

    Inte vara otrogen.


    Denna tråd är ju inte rätt för mig egentligen, för jag känner ju att jag gör väldigt väldigt fel. Och jag skäms när jag faller för frestelsen. Och jag har ingen jag kan prata med om det. Skit också.

    Nä, nu ska jag faktiskt göra mitt bästa för att stå emot och inte göra det här nåt mer. Får försöka låta bli.

    Lämnar tråden, ha det bra alla! Och kom ihåg, hamna i n t e i den här situationen om det går att undvika.
Svar på tråden Vi som har en älskare/älskarinna och inte skäms för det!