• Anonym (Ledsen själ)

    Hur FASEN slutar man dricka för mycket?

    Mitt barn fick en sjukdom som kan döda honom för ett par år sedan och det kastade mig in i alkoholmissbruk. Det började redan på sjukhuset då jag övertalade sambon att ta med sig vin så jag skulle kunna sova om nätterna, sedan har det bara eskalerat.

    Nu dricker jag lätt upp en bag in box på 3 dagar. Ja, jag vet - låter helt sjukt och ÄR helt sjukt. Sambon tycker inte om det men jag utnyttjar ju på sätt och vis den ångest jag har över barnets väl och ve till att se till att han köper hem vin åt mig. Har blivit så tålig mot alkoholen att det inte "märks" på mig att jag dricker sådana mängder, oftast börjar jag redan runt lunch och sörplar i mig en liter vin typ tills dess att jag ska gå och lägga mig 12-13 timmar senare. Vill åt att få sova, har stora sömnproblem - och vinet gör att jag blir dåsig fram mot natten.

    Men så klart jag fattar att detta är sjukt och jag VILL ju innerst inne inte ha det så. Har börjat lägga på mig vikt pga detta och den sövande effekten blir svårare och svårare att uppnå eftersom att jag blivit så tolerant mot alkohol.

    Hur gör jag för att få stopp på detta? Pratar med psykolog angående mitt barn men skäms för mycket för att ens ta upp alkoholmissbruket, och på ytan ser nog allt ut som den bild jag vill ge: snygg kompetent kvinna i sina bästa år... Men så är det ju inte och spänningarna mellan mig & sambon blir bara fler och fler tack vare detta.

    Jag får ångest av alkoholintaget och så dricker jag mer för att jag får ångest, orkar inte med detta Men jag vill inte gå på AA-möten och vet inga andra alternativ

  • Svar på tråden Hur FASEN slutar man dricka för mycket?
  • Anonym (Ledsen själ)
    Anonym (Annica) skrev 2016-10-15 01:47:22 följande:

    Känner verkligen igen mig! Jag dricker en box på två dagar. Helt sjukt, men jag vet bara inte hur jag ska ta mig ur detta.. Jag mår dåligt psykiskt, är sjukskriven pga utmattningsdepression. Min sambo säger inget alls, men han måste ju märka av detta Jag har blivit väldigt tolerant, men ändå. Jag går också hos psykolog, mycket berättar jag där, men inte detta...


    Kanske kan du också få hjälp av att läsa svaren i den här tråden? I dag var första dagen för mig som jag aktivt försökt vända den nedåtgående spiralen - och det kändes bra! Mycket var tack vare att jag skrev ut vad jag kände, har ju gått och hållit det inom mig så länge.
  • Anonym (Ledsen själ)

    Detta hittade jag på 1177:


    Det kan också gå att ta sig ur ett beroende utan någon speciell behandling. Många ändrar själva sina vanor, kanske med stöd av närstående. Några saker som kan hjälpa:


    Börja med en helt nykter period. Efter en sådan period kan det vara lättare att förändra vanor. 
    Sätt upp ett mål. Bestäm i förväg hur mycket du får dricka per tillfälle eller vecka. 
    Skriv ner vad och när du dricker så du får bättre överblick och kontroll. Då blir dina framsteg tydligare. 
    Tänk igenom vilka situationer eller vilket umgänge som innebär en risk för att du dricker för mycket. 
    Tänk igenom vilka alternativ du har till att dricka alkohol vid de tillfällen då det kan vara lockande. Ha en plan, var förberedd. Kan du välja en annan dryck? Hitta andra lösningar? 
    Ta hjälp från dina närmaste. Säg att du vill dricka mindre, eller inte alls, och skulle uppskatta deras hjälp med detta.
  • Anonym (Tacksam)
    Anonym (D'archangel) skrev 2016-10-13 12:30:27 följande:

    Jag tror inte att du är så illa ute som du själv tror. Du kan sitta här och skriva ner dina tankar. En person som har åkt dit rejält brukar försvara sitt missbruk med näbbar och klor. En sån person brukar rada upp en massa ursäkter, prata om "självmedicinering" och en massa annat trams.

    Du kan säkerligen sluta dricka. Mitt tips är att du ger upp alkohol för gott. Det är inga som helst problem att leva ett bra liv utan. Du kanske kommer att må risigt några dagar och sedan kommer du säkert drömma om den där varma känslan efter ett par glas. Det kommer du få leva med.

    AA och liknande är för människor som är så uppfuckade att dom har svårt att förhålla sig till det mesta, inklusive mat, sex och sociala relationer. Tror inte att du är en av dom.


    Pinsam du är som smiter när man svarar dig. Aja jag antar att du tog åt dig iaf. Tänk dig för nästa gång.
  • monkees

    Det finns bara ETT fungerande knep när det gäller att sluta dricka, röka, spela etc etc och det är att man verkligen VILL! Jag tror att innan man kommit dithän så är det nästan omöjligt att bryta den dåliga vanan. Jag slutade röka för snart 30 år sedan och jag hade en stor motivation i att jag fått mitt första barn och inte ville lukta as i hennes närhet. Jag VILLE sluta och slutade tvärt. Det var väldigt jobbigt och om jag tvekat det minsta så hade jag rökt än.

  • Anonym (Ålder)
    Anonym (Ledsen själ) skrev 2016-10-15 01:37:14 följande:

    Till er alla: uppskattar svaren jättemycket, kan ha missat svara på något men skriver ett svar här också:

    Har pratat med sambon, han har inte dömt mig alls. Han har väl förstått så klart att det inte är bra men i och med att han vet verkligheten vi lever i har han väl inte velat ställa krav.

    Han kommer inte köpa hem mer vin oavsett hur mycket jag ber honom och han kommer inte heller dricka hemma för att vara solidarisk (han är lika måttlig som jag var innan så det är inget problem). 

    Vi har båda kommit överens om att jag ska vara totalvit en månad tills den tillställningen jag nämnt. Där har jag lovat honom att vara fullständigt medveten om den mängd vin jag dricker till maten och hur det känns att göra det måttligt. Känns det svårt att vara måttlig har jag lovat sluta helt, men målet ÄR att jag ska kunna återgå till den alkoholkonsumtion jag hade innan detta (dvs typ vin hemma en gång i månaden, typ 2 glas).

    I dag har jag INTE druckit en droppe. Har gått bra, var lite rastlös så tog en lång motionsrunda och hinkade thé som en tok sedan bara för att ha något att sörpla på. Kändes som en lättnad på många sätt: dels att vara alkoholfri och dels att ha varit rak mot sambon (hittills har jag ju slätat över och han med).

    Hade lite vin kvar i en bag in box, det hällde jag ut. Onödigt att fresta mig själv tänker jag.

    Tänker ta det en dag i taget, uppdaterar er gärna. Tack för stödet, känns faktiskt bra att skriva om det.


    Så himla bra jobbat ts!!! Kämpa på nu! Jag förstår att mattan ryckts bort under fötterna på dig iom ditt barns diagnos. Men kom också ihåg att för ditt barn är det viktigaste att få ha sin 'riktiga' mamma närvarande oavsett vad som händer framöver.

    Men det är iaf oerhört starkt av dig att klara av att ta tag i det här! Riktigt bra jobbat och du kommer att vara ett föredöme för många! Lycka till nu!
  • Anonym (Louise)

    Har inte läst alla svar, men jag tänker att du dricker ju för att bedöva den ångest du har (vilket jag förstår måste vara omänsklig i din situation) kan du inte prata med din psykolog om vad det finns för alternativ? Tex antidepressiva/ångestdämpande och sömntabletter. Dessa kan du ju ta bort sedan när situationen ordnat upp sig, men du kanske behöver hjälp just nu.

    Hoppas att ditt barn blir bättre snart!

  • Domesticgoddess
    Anonym (Ledsen själ) skrev 2016-10-15 02:00:48 följande:

    Kanske kan du också få hjälp av att läsa svaren i den här tråden? I dag var första dagen för mig som jag aktivt försökt vända den nedåtgående spiralen - och det kändes bra! Mycket var tack vare att jag skrev ut vad jag kände, har ju gått och hållit det inom mig så länge.


    Ts: underbart starkt jobbat av dig! Föreställer mig att det måste ha varit rejält svårt att inleda diskussionen med din man.. Stort lycka till, tror absolut att du kommer att fixa det här!

    Anonym (Annica): jag inser att det är väldigt mycket lättare sagt än gjort men råder dig likväl att diskutera ditt drickande med din psykolog.

    Överkonsumtion / självmedicinering är långt ifrån ovanligt vid psykisk ohälsa så han/hon lär varken bli förvånad eller vara dömande. Däremot är det väldigt svårt att utvärdera behandlingsförloppet när det finns en överkonsumtion som vården inte är medveten om.

    Jag inser att du alldeles säkert är medveten om detta redan så menar det som pepp snarare än mästrande!

    Om du inte känner att du kan förmå dig att prata med honom el henne så googla på "alkoholrådgivning anonym" och börja i den änden. Det kan alldeles säkert vara lättare att prata med någon man inte har någon tidigare relation till som ett första steg.

    Jag känner med dig. Det blir lätt en ond cirkel av psykiskt icke-välbefinnande och för mycket alkohol, de två hänger ju ofta ihop och det blir efter ett tag svårt att säga vad som är hönan och ägget. Men det finns hjälp att få!
  • monkees

    Många ord finns att ta till........................analyserande och klokheter..........men till syvende och sist är det korken i flaskan som gäller och klarar man inte det så hjälper inga ord. De dag man själv VILL sluta dricka så slutar man. Inte svårare än så.

  • klyban
    Anonym (Tacksam) skrev 2016-10-15 01:31:16 följande:
    Alltså hon svarar ju tydligt att en bag in Box på tre liter tar slut på tre dagar. Förmodligen dricker hon runt en liter per dag.

    Du skriver "Om du köper 3 liter på fredagen och dricker upp denna på fre-sönd, så har det betydligt mindre problem att hantera." det är ju i princip samma sak som att häva i sig en liter om dagen i snitt.

    Jaså, att dricka varje dag innebär 7liter per vecka dricka en box på helgen och sen uppehåll innebär 3 liter.
    Informationen som gavs förklarade inte hur frekvent dessa boxar kom in, men nu vet jag efter jag fått svar på detta.

    Sen vet jag inte hur det är för dig, men jag ser en rätt fundamental skillnad på 3l och 7l, gör du?

  • dessan59

    Genom att bara sluta!  Tycker du att du är alkoholist, om du svara ja på den frågan så bör du ha hjälp för att sluta. Det finns inga genvägar, utan att sluta helt tror jag är  det bästa men också det svåra.

Svar på tråden Hur FASEN slutar man dricka för mycket?