Polisanmält svärmor

Vilken ragata.

Haha hon skulle ju må bättre av att sitta på en stängd avdelning låter det som.

Betänk också att psykisk sjukdom har ärftlighet. Överväg att adoptera istället.

Då har de ju knappt en relation värd namnet. All in her head so to say.

Det är för att du har svårt att identifiera dig med känslan eftersom det tillhör ett spektrum som du inte lärt dig att befinna dig i eller återgå till naturligt tillföljd av olika tänkbara faktorer.

Det beror ju på hur starka familjebanden är. Har man bott ihop i en stor familj skapar ensamheten och tanken på att man aldrig kommer bo under samma tak allihopa eller ha samma traditioner en fruktansvärd tomhet hos vissa, det är den sorgen som åsyftas och är djupare än saknad, sakna är när man kommer hem och träffats på någon månad. Sorg i sammanhanget är när man kanske bara hinner träffas ett fåtal gånger per år och då bara i några dagar och aldrig tid till att kunna återuppleva exakt samma familjeliv.

Sorg är att förlora ett barn. När du är mor t.ex. delar du en stor del av din tid med ditt barn, när du är mormor/farmor decimeras tiden ytterligare. Således blir man mer och mer ensam ju äldre och fler släktingar man skaffar.

*Svamlar vidare*

Jag tror bara det handlar om att försöka förstå beteendet och sätta sig in i känsloförloppet som leder till handlingen.Nä. Det gör det inte, det är ett övergrepp. Men det intressanta är att försöka förstå och resonera sig fram till en begriplig bild än att fördöma det som redan hänt, tycker jag åtminstone.

Vissa är sjuka, vissa är korkade, hur vore det med lite acceptans? Människan är inte speciellt stark. Nödvärn går alltid att tillämpa om hon försöker igen.

Nog med det nedlåtande tramset nu du visar vilken kategori du tillhör.

Jag accepterar mer övertramp än jag behöver oftast för jag ser det som en abnormalitet som jämnar ut sig med tiden. Alla gör misstag någon gång i livet. Jag f.ö. har slagit fler tjejer på käften i mitt liv än män, men det är inte många totalt lyckligtvis, men oftast har övergreppen och kränkningarna varit upprepade också.

Det kom till en punkt när jag insåg att jag inte tänker slåss för att andra är oprofessionella. Det är inte lönt att ödsla tid på sådana.

Typ när de slutade initiera aggressivitet emot mig, då slutade jag försvara mig. Men börjas det igen sätter jag vederbörande på plats. Helst utan våld, men bestämt.

Detta var mer en respons på ett övergrepp och kränkning jag blev utsatt för av okända i mitt eget hem.

Jag har lärt mig ha acceptans och förståelse för att många är inkompetenta. 

Vem vet. Jag har mest hemma tjejer jag vet vilka det är.

Vad som däremot är trovärdigt:

Vi har såklart intresse av att ta del av det som absoluta domare mellan liv och död i samhället. Vad är värdigt att genomleva för att kunna utvecklas bortom djurens kapacitet? Hur mycket stress behövs för att skapa diverse miljöbetingade reaktioner hos en individ t.ex. psykisk sjukdom.

Ganska sjuklig utveckling kring hur intelligens och överlevande premieras i människan vs evolutionen. In the name of science, liksom.
Ökat säkerhetstänk och rädsla och önskan av anonymitet i en toppstyrd värld som har behov av transparens för att kunna fungera adekvat kan också vara en mycket stark indikator.