Hund och psykisk ohälsa?
Mår riktigt dåligt, mörka tankar och har fler än en gång kommit på mig själv med att fundera över självmord.
Jag är gift och har tre barn, men just nu kan inte ens barnen hålla mig uppe. Jag älskar dem, men är så trött på allt. Jag orkar inget, vill bara sova och försvinna. Mådde bra under jullovet, men så fort vardagen var tillbaka så sjönk allt igen. Jag sjukanmäler barnen bara för att slippa gå ut.
Har börjat fundera på hund. Jag hade hund när i träffades, men fick omplacera honom när äldsta var i ettårsåldern för att han var så nervig och mådde inte bra av att dottern rusade runt och kastade saker. Hon rörde dock inte honom, men kändes ändå inte bra.
Det är snart sju år sen och jag saknar honom fortfarande. Ångrat mig många gånger, även om jag vet att det var det bästa för honom.
Jag kanske är fel ute, men tänker ändå på hund.. Någon som tvingar ut en varje dag och som inte går att övertala att stanna inne. Det är så avigt, för jag VILL ju egentligen inte gå ut, men vet ju samtidigt att det inte blir bättre av att isolera sig..
Någon med tankar på det?