Olika klasser för enäggstvillingar - för och emot

Jag och min syster sattes i olika klasser i åk2 tror jag, det bästa beslutet min mamma och pappa gjort. Jag var den som fick byta klass dvs, jag var den som skulle få "jobbigast" och skaffa nya vänner osv. Men att under den tiden inte "sitta ihop" med min syster och kunna utvecklas till en egen person har gjort så mycket för oss. Nu var vi rätt lika så var redan lite jobbigt för oss att vara samma person för lärarna många gånger och kompisar som gick till ena, när den inte ville leka gick den till andra för vi var ändå likadana. Så det bästa beslutet tog faktiskt mamma och pappa när dom beslutade sig för att splittra på oss. Jag blev en egen person min syster också. Självklart har vi haft vissa gemensamma vänner i uppväxten men är rätt skönt när man kommer upp i tonåren och hade ett eget liv!

Jag tror vi utvecklades mer som personer genom att inte känna att vi alltid hade varandra som vi hade haft hela förskolan. Självklart är det en trygghet att alltid ha varandra, men tror många (inte alla) mår bra av att inte alltid ha en stöttepelare bredvid. Var sällan vi lekte med samma kompisar på förskolan i samma lekar, även om alla vi lekte med kände oss båda. Går man i samma skola träffas man i korridorerna osv. Så skulle man behöva stöd eller pepp fanns hon inte långt borta.

Kanske är en trygghet för en förälder att ha dom i samma klass, men om de inte umgås, har samma kompisar eller liknande ser jag ingen anledning att dom skulle gå i samma klass. Förr eller senare tror jag att dom kanske skulle ge det förslaget själva om de ändå inte umgås eller "sitter ihop", då kan det vara rätt skönt att ha ett "eget" liv.

Kan ni inte prata med dom hur de känner? Detta är mest deras beslut och hur dom känner. Visst självklart är det en trygghet som förälder, men tror det mer skjälper än hjälper i vissa fall. MEN ni känner dom bäst och vilka personer dom är. Jag kan bara svara på frågan utifrån mig och min syster.