Jag misslyckas med min sjuksköterska-utbildning

Jag har inte hört talas om någon "lättare" ssk-utbildning. Redan som den är brukar inte ssk-utbildningen räknas som "svår" att få godkänt resultat i.

Jag förstår att du överväger att hoppa av i den situation du hamnat. Du har redan svårt att plugga och det blir inte lättare med din relativt långa resväg. Men många tar sig igenom utbildning med objektivt besvärligare sits (jobbar i hög omfattning parallellt, ensamansvar för småbarn etc) så det ligger nära till hands att gissa på just den brist på studieteknik du nämner.

Om du är väldigt angelägen om denna utbildning och fortfarande inte är beredd att flytta närmare/veckopendla etc är några tankar:

Du går en heltidsutbildning. Lägger du ner åtta timmar om dagen, fem dagar i veckan? Om inte, utöka din studietid (de flesta kanske inte gör det men det är inte intressant). Schemalägg studietiden, gärna med planerade avbrott för mat och rask promenad.

Kan du använda restiden? Att läsa kurslitteratur då är tidseffektivt. Om du inte klarar att läsa på fordon i rörelse, kan du skaffa litteraturen som ljudböcker? Rentav talböcker? (Du nämner en historia med sjukdom som medverkat till studiehandikapp; skulle det gå att hävda även ett läshandikapp?)

Läs på om just studieteknik. På t ex UR finns  bra grundläggande filmsnuttar om detta som används i grundskolan idag. Det går att söka på studieteknik på Youtube också. (Givetvis finns mer omfattande litteratur också men det är ett bra stället att börja.)

Om du inte orkar ta igen sådant du är efter med parallelt med studierna, kolla möjligheterna till studieupppehåll där du kan komma ikapp med eftersläpande tentor under uppehållet (fast det kan ju innebär att du behöver jobba parallellt).

Att diskutera med studievägledaren på högskola/universitet kan ge ny input. Det brukar finnas hjälpresurser för studenter med särskilda behov, på UB eller i annan regi; finns där något du kan ta hjälp av?

TIPS: Sök på studieteknik på youtube, finns massor av bra videos där! :D

Jag tycker absolut inte att du ska ge upp. Många upplever det jobbigt och svårt när de börjar på högskolan och med tanke på din bakgrund är det ju inte så konstigt att det kanske är extra tufft för dig. Eftersom du verkligen vill bli sjuksköterska har du den rätta motivationen, vilket är det absolut viktigaste speciellt när det är lite motigt, och jag är fullkomligt övertygad om att du kommer att vänja dig vid att plugga på högskola och att det kommer att gå bättre för dig snart.

Spontant funderar jag lite på hur ofta du åker in till skolan? Är du med på alla föreläsningar och sånt som inte är obligatoriskt? I så fall skulle jag rekommendera dig att fundera på om det verkligen är nödvändigt. Med tanke på din långa restid så kanske det ger mer att faktiskt stanna hemma och läsa dig till kunskapen istället för att gå på föreläsningen. För mig personligen är föreläsningar helt bortkastad tid, så jag vet att det kan funka alldeles utmärkt att läsa hemifrån istället. MEN jag vet också att alla är olika, och för vissa är föreläsningarna väldigt viktiga för deras inlärning, känner du att det är så för dig så ska du ju givetvis inte göra som jag skriver ovan.

Nu är det ju lite sent för denna termin men hittade en 3 poängskurs i studieteknik på malmö högskola som kanske skulle kunna vara något för nästa termin:

edu.mah.se/sv/Course/KB153S

Såg också att studenthälsan har en del föreläsningar, tyvärr missade du föreläsningen i studieteknik med några dagar, men det kanske finns någon annan du tycker verkar intressant. Annars kommer det säkert en ny chans till nästa termin:

www.mah.se/Ar-student/Stod-och-service/Studenthalsan/Kurser-grupper-och-forelasningar/

Hittade också några videos om studieteknik, har inte kollat på dem själv så jag vet inte om det är något att ha, men du kan ju kolla om du vill och se vad du tycker. Han kommer förvisso från KTH, men studieteknik är väl rätt generellt, så det finns säkert mycket som är relevant även för andra utbildningar:

www.kth.se/social/group/studieteknik/page/bjorns-studieteknik/

Lycka till! 

Det finns flera vägar för dig att gå. Du har fått bra råd om studieteknik och det rekommenderas varmt. Jag gick knappt heller i grundskolan och läste gymnasiet delvis på distans pågrund av sjukdom. Jag lärde mig dock studera väl.

Det första du ska göra är och se över din rätt till stöd. Har du en kronisk sjukdom kan du ha rätt till mycket. T.ex längre provtider och mer tid för inlämning. Vid ett visst antal omtentor får man även rätten att gå igenom detta med ansvarig lärare. Det finns massor av stöd att hämta, se över vad du kan få hjälp med.

Det andra är att djur är trevligt och ger glädje. Dock om du skall orka med bör du nog få hjälp med dem. Har du det? Finns det möjlighet till avlastning?

Sedan kan du börja spela in föreläsningar eller läsa in sådant di behöver studera så du kan lyssna i bilen. Alternativt kanske du kan åka kommunalt en bit och ställa bilen på en infartsparkering? Då vinner du studietid.

Måste du ha så mycket djur just nu under studietiden? Det blir ju på ett sätt så att du offrar dina studier för djuren då. Nu vet jag inte vad det är för djur. Men tex hundar och hästar kanske man kan ha hos en fodervärd under studietiden?

Jag har själv studerat till sjuksköterska och tyvärr blir det inte bättre. Det finns distansutbildningar, kanske något för dig? Det kräver dock mer disciplin. Var och en måste hitta sin egen studieteknik. Det finns olika böcker med förslag och tips kring detta. För mig fungerade det bäst att skriva egna anteckningar, göra en pärm/häfte med det jag skulle plugga på med egna bilder etc och bara studera det (istället för att bläddra bland 5 böcker så hade jag då sammanfattat det viktigaste i ett häfte). Det fungerade bra för mig. Jag vet inte om det finns deltidsutbildningar, kanske vore något för dig med tanke på din kroniska sjukdom?

Jag tänker också att om man redan har det tufft termin 2 så är det nog viktigt att tänka på strategier för att klara resten av utbildningen (är också ssk så jag vet). Speciellt termin 5 och 6, sista året alltså är jättekrävande. Så TS fundera verkligen igenom vad som gör att det inte fungerat nu, och försök göra något åt det innan du fortsätter. Jag tänker också att det kanske skulle gå att du läser på halvfart (varannan kurs?) men läser på längre tid istället. Kanske kan man få rätt till det om man har läkarintyg på att man är kroniskt sjuk, jag vet inte. Men då måste du väl också jobba på deltid för att få ihop det. Men kanske är det lättare än att plugga heltid.

Läste också till sjuksköterska på ett universitet som erbjöd en av landets tuffaste utbildningar. Iaf om man ska tro andra studenter samt egen efterforskning genom att läsa andra skolors kursplaner och tentor.

Läste ett år sen stod jag inte ut. Trodde jag var dum och efterbliven även om bara hälften av klassen på ca 25 elever tog sig vidare till T3. Jag fick med mig dryga 35hp från 1a året.

Kom in på utb via högskoleprovet som inte var mkt att hurra för,0,8.

Fick rätt nyligen en ADHD-diagnos, en utredning som bara tog 1,5 år.

Den diagnosen hade jag inte på papper när jag började läsa till ssk vilket hade varit en fördel då hjälp hade funnits såsom stöd från skolan, arbetsterapi och medicin från psykiatrin.

Wais-testet visade en normalbegåvning men resultatet på iq-delen sköt i höjden och pekade på högintelligent (bara några få % lyckas prestera så bra på den delen).

Där fick jag svar på varför min skolgång sett ut som den gjort under mitt liv. Börjar snart om på en annan skola i hopp om att lyckas bättre, fast nu med stöd.

Helt klart är ju att utbildningarna skiljer sig åt. Anatomitentorna och läkemedelstentorna skiljer sig ju åt ganska mkt beroende på skola.

Det tycks ju vara de tentorna flest studenter misslyckas med första gångerna.

Att ha dem släpandes är inte kul då utbildningen fortsätter i rask takt.

Adjunkterna kan ju även styra och ställa för att göra kursen extra svår.

Minns en vfu-period vi hade på 6v, praktik heltid och så slängde man på oss 2 saftiga hemtentor som också krävde heltid. Som grädde på moset skulle vi även dokumentera i vår vfu-pärm alla kliniska moment vi utfört. Relatera till kurslitteraturen om "vårdande situationer som uppstått" m.m. Älskade visserligen den kursen eftersom det var learning by doing för min del även om jag grät när jag satt och skrev på kvällarna/nätterna.

Vissa frågetecken uppstod även under utbildningen. "Hållbar framtida sjukvård ur ett ekologiskt perspektiv". Många ggr kändes det som att det teoretiska övertagit det praktiska,tyvärr.

Att utmana sig själv ofta, gärna prova nytt och se misslyckanden som ett sätt att lära, är avgörande för både personligt och professionellt lärande. Så ge inte upp försätt kämpa på som sagt tidigare se misslyckanden som ett sätt att lära. Jag skulle tipsa dig att du ska läsa en bok som heter " mindset: du blir vad du tänker". Boken väldigt bra du kommer känna igen dig själv och du kommer lära dig hur du ska hantera. 

 

Förlåt om jag bumpar en gammal tråd men jag är nyfiken på om du vill berätta vilka universitet som har de svårare samt enklare ssk-utbildningarna? 

Jag läser också på ssk-programmet just nu. Tyckte att beskrivningen av din vfu med hemtentorna lät som det jag fick vara med om under min vfu i Kalmar! 
Jag tycker själv att studierna är tuffa och funderar på om jag läser på en av de orterna där ssk-programmet är som mest besvärligt? Har funderat på om jag borde försöka läsa några av de svårare kurserna (Människans sjukdomar) på någon annan ort om så skulle vara fallet.

Hur gick det med dina studier?

Då är det för att skolan är uppbyggd på annat sätt. Det finns nämligen ingen enklare utbildning till ssk.

Prata med studievägledare och ta en termins uppehåll för att plugga i kapp. Du kan ta uppehåll och bara fokusera på omtentor och göra dessa.

Såg nu att tråden är från 2017...