Forum Ironi & satir - Sandlådan
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Vad fan är det för fel på svenska folket??

    Tor 23 feb 2017 02:25 Läst 33360 gånger Totalt 247 svar
    Visar endast inlägg av Anonym (förlåt mig för fan!) - Visa alla inlägg
    Anonym (förlå­t mig för fan!)
    Återställ
    Tor 23 feb 2017 02:25 -8 +3

    Alltså, jag är ju "nästan" svensk för fan. Har ett fint jobb med bra inkomst. Ja bott i Sverige i hela mitt liv. Gjort det alla svenskar tycker är "vettigt", utbildat mig mm.

    Men jag tål inte er nu efter 32 långa jävla år.

    Jag är alltså 32 år, bott i Sverige hela tiden (mina föräldrar är dock utlänningar), haft nästan bara svenska pojkvänner, många svenska vänner, svenska kollegor... Men jag klarar det inte mer! Ni är jävligt speciella!

    I relationer är ni labida, passivt aggressiva, fega, ynkliga och så jävla missnöjda hela tiden!

    I yrkeslivet är ni gnälliga, avundsjuka, missunnar andra förmåner mm,

    Som vänner är ni, till att börja med ganska osociala, snåla, stela, så jävla fyrkantiga och ja STELA..

    Blir så trött på er och ja, ni lever som djur. Ni är kalla, känslolösa, stela, "frusna" (ni ska hela tiden vara så lömska!!) och ni fattar inte ens detta själv?!??

    I förhållanden är ni alltid så fina och rara men ni vänder kappan efter vinden, opålitliga, illojala, gräsliga! Ni kan helt plötslig vilja lämna varandra! Varför separerar så jävla många svenskar från varandra?? Varför gör man det mer här än NÅGON ANNANSTANS i världen?? Varför !!

    Tänk på det??? Kom inte och säg att "ni är fria och lever ert liv till fullo och eftersträvar lycka och ni vill inte låsa er i ett liv ni är missnöjda med och ni till skillnad från andra vågar skilja er och vågar sätta er lycka framför att må dåligt i en relation"

    Bull jävla shit ! Svenskar är ju samtidigt ett väldigt ensamt folk! Studier visar att i Sverige finns fler singlar än i resten av världen ! Och självmordsstatistiken toppar fortfarande världslistan!!! Så vad fan håller ni på med era jävla miserabla fjant folk ??

    Ni är alltid så missnöjda, olyckliga!

  • Anonym (förlå­t mig för fan!) Trådstartaren
    Återställ
    Fre 24 feb 2017 12:49 #89 -1 +1

    Nu är jag tillbaka, så förlåt mig förfan! Att det dröjde.

    Lyssna gott folk - jag är INTE rasist (mot svenskar alltså)!

    Jag pratar förfan lika mycket illa om min egen "härkomst" som om svenskar som etnisk grupp. Jag besitter kunskapen att ha lärt känna lika många svenskar som utlänningar!

    Många svenskar lever ett helt liv utan att beblanda sig med EN ENDA utländsk! Så kom inte och säg att ni är bättre eller speciella! Vad har ni att jämföra med??

    Jag kan jämföra eftersom jag har 50% utländska vänner och 50% svenska vänner! Samma med kollegor, samma med de jag har varit i ett förhållande med!

    Svenskar ÄR helt klart ISKALLA!

    Om det beror på det kalla klimatet? Vet ej...

    En sak vet jag och det är att ni inte har riktiga känslor, empati, solariditet på samma sätt.

    Exempel. Ni kan älska någon "fruktansvärt mycket" men två år efteråt så "funkar det inte längre" Min åsikt är att älskar man nån så "dör" det inte. Det försvinner inte. Man kämpar tillsammans. Tusen trådar på FL som ENBART handlar om hur ensamma ni är, att ni "måste lämna relationen för att ni inte är lyckliga".

    Men när är ni lyckliga då? I förälskelsefasen?? Är det då ni tror att ni "älskar". Ni vet inte vad älska är!

    Sen är ni väldigt ensamma. Lämnar era barn på förskola när dom är så små, så små. Barnen lär sig att bli lämnade tidigt, det sätter spår. De blir immuna mot "svek". Sen fortsätter det... ni vill flytta hemifrån för att skapa eget... i många andra kulturer tar man det lugnt i det området. Man bor hemma längre, familjebanden är starkare. Man hjälps åt.

    Sen blir föräldrarna gamla och man fortsätter hjälpas åt. I många länder flyttar föräldrarna in till sina barns familjer för omsorg.

    Vad gör en svensk? Ålderdomshem heter det.

    Ni lever era liv så långt ifrån varandra. "Du har ditt och så har jag mitt". "Jag har ju mitt liv". Typiskt svenskt.

    I Mellanöstern, Asien, Sydeuropa är inte "mitt - mitt och ditt - ditt"! Nej här är man en familj. Inte den man bara umgås med så fint runt julbordet...

    Suck... ni ÄR ett ensamt folk.

    Då blir man kall ochknåtvänd.

    Att jag kallade er djur var ett liten överdrift. Men många djur är snälla så jag vill ju inte förolämpa djuren heller. Men ni är inte flockmännkiskor i den bemärkelsen.Ni lämnar familj, hem, fru, man osv.. - utan större problem!

    "För att ni kan"? Ja jag kan väl köra över någon med min bil men jag gör inte det för att "jag kan".

    Vissa saker gör ni svenskar för att ni är födda utan riktiga känslor. Ni har inga starka känslomässiga band till barn, partner mm.

    Ni tror det. Men jag som HAR fötterna i två världar VET.

    Min utländska vän (en snäll andra generationens iranier) separerade nyligen från sin svenska man. Hon grät dag och natt, inte över den fjollan (som givetvis träffat en ny på kontoret!) utan för att nu skulle hon börja "dela" på sin son... Varannan vecka, ni vet.. (att det begreppet inte ens behöver en närmare förklaring är för mig en ren chock!) I alla fall, hon skulle alltså förlora HALVA sonens uppväxt för att hennes man (en svensk) var ett djur ! Han stället till med så mycket olycka, för så många för att han följer sina djuriska instinkter.

    Samtidigt sitter en annan vän till mig, en framgångsrik medelålders man från Marocko. Hans svenska fru behandlar honom som skräp, otrohet, han försörjer henne (hennes a-kassa är slut). Han vill dock inte skiljas (ja hon vill inte heller då hon älskar honom) men fastän han vet att han hade fått det bättre hos en annan (bra) kvinna så stannar han FÖR barnen. Han är inte olycklig när han tänker på barnen. Han står ut med EN BIT olycka för barnens skull!

    Ni svenskar står inte ut EN BIT av nåt för ni är egoistiska, själviska och "mitt liv-centrerade"!

  • Anonym (förlå­t mig för fan!) Trådstartaren
    Återställ
    Fre 24 feb 2017 12:57 #91

    Jag vill inte provocera nån. Jag vill diskutera, bli klokare.

    Jag gillar era svar! Så fortsätt svara.

    Men kalla mig inte rasist! Man har rätt att kritisera utan att vara rasistisk. Och jag älskar Sverige! Men inte mentaliteten......

  • Anonym (förlå­t mig för fan!) Trådstartaren
    Återställ
    Fre 24 feb 2017 19:04 #117 -1

    Alltså nu ska ni på allvar inte tro att jag vaknar en morgon efter ca 30 år i Sverige och kommer med sådana påståenden, plötsligt.

    Som sagt, jag har lever här en ganska lång tid för att bilda mig en bild. Vissa kallar det för "en fördom", andra kallar det för "sanningen svider". Och alla måste inte hålla med. Kom då med exempel, diskutera gärna och säg vad ni tycker/känner. Många av er har redan gjort det men många känner att jag nu är rasistisk.

    Nej, min dotter är halvsvensk. Hatar jag min dotter? Nej. Jag är stolt. Jag (och hon) har TVÅ BAKGRUNDER, TVÅ SPRÅK, TVÅ KULTURER. Så häftigt! En dag kommer min dotter också undra varför mamma/pappas familj är olik mammas/pappas familj (vill inte avslöja mitt kön då diskussionen blir något annat när man vet vem TS "är".)

    Klart att skillnaderna syns! Och för att återgå till min fråga så är svaret givetvis: nej.

    Jag vaknade inte efter 30 år och insåg hur svenskar "är".

    Detta är efter långt tids reflektion, diskussioner med vänner, googlande, självklart också egna erfarenheter. mm. Ja, högst egna erfarenheter och diskussion med utländska vänner. Vissa har bott längre tid i Sverige, vissa är födda här. Någon enstaka är nyanländ. Att alla delar mina presenterade "fördomar" är ju ganska intressant och även kul!

    Någon sa: Usch svenskar alltså, de visar sällan ilska. Man vet inte hur de känner. De bara biter ihop men innerst inne så kanske de vill skjuta en".

    Jag höll med. Jag "klagade" på min grannes hund en gång (skäller hela natten, hunden alltså) -pratade med grannen. Han log och ursäktade sig. Han går sedan och anmäler mig hos föreningen för att jag inte sköter mina tvättider i stugan. Falskt. Two faced. Exakt det min vän menade.

    Jag använder inte tvättstugan, har tvättmaskin och torktumlare i lägenheten, synd att han inte visste det innan han gjorde bort sig hos suppleanten.

    Mitt svar är att vi är alldeles för många som delar samma erfarenheter, samma känsla och upplevelser. Hurså?

    Oavsett var jag möter dessa så kommer vi dela åsikter. Inget ont om svenskar... men högst intressant.

  • Anonym (förlå­t mig för fan!) Trådstartaren
    Återställ
    Sön 26 feb 2017 15:21 #129

    Någon nämnde religion?

    Kan det vara frånvaron av religionen i Sverige som gör att människor inte har något att "tro" på. Något att se tröst i.. det blir ensamt, gnälligt..

    Jag hör ofta utländska människor säga "om Gud vill", eller "det var så Gud hade planerar för mig". De är nöjds med det. De hittar ro.

    Är det därför det blir kallt och ett allmänt missnöjt klimat här?

  • Anonym (förlå­t mig för fan!) Trådstartaren
    Återställ
    Fre 3 mar 2017 00:39 #137 -1

    Det där tror jag knappt på.

    Varför just välja en "svensk man"... vill man inte ha dubbelmoral så är nog en svensk man inte mycket att hänga i julgranen..

  • Anonym (förlå­t mig för fan!) Trådstartaren
    Återställ
    Sön 25 jun 2017 16:11 #145

    Jag har haft ca 5 svenska pojkvänner, en i tre år. En i två år och har barn med. Så jag är ganska "insatt". Jag har inte bara dejtat i några veckor och gör det uttalandet.

    Mitt ursprung spelar ingen roll. Jag är inte svensk.

    Gått dagis i Sverige så så liten var jag när jag flyttade hit.

  • Anonym (förlå­t mig för fan!) Trådstartaren
    Återställ
    Mån 26 jun 2017 02:02 #147

    Många saker är helt enkelt fel på det svenska folket.

    Låter rått att säga så men man önskar att ni såg det från ett perspektiv, om ni hade klivit ut från bubblan och tittat på den så hade ni kanske förstått.

    Många av er säger att vi har råkat ut för dåligt umgänge.. har jag i 32 år råkat ut för dåligt umgänge och förbaskat nog ALLTID när det kommit till svenska människor? Och har alla andra (utländska jag känner) råkat ut för samma fenomen? Kan det verkligen inte vara så att vi faktiskt sätt den riktige svensken i sitt essä ?

    Några typiska särdrag hos en typisk svensk:

    1. Ni säger aldrig om något är fel direkt i någons ansikte. Ni sitter i köksfönstret och gömmer er bakom gardinen och ringer polisen "anonymt".

    Ta min beskrivning med en nypa salt men NI förstår vad jag menar. Ni är otroligt fega, konflikträdda och skäms för att ha en åsikt. Ni gör det istället i "smyg", bakom ryggen.. och ni är nog inte ens medvetna om detta irriterande egenskap hos er !

    En polack, iranier eller italienare (exempel) hade stått ansikte mot ansikte med personen i fråga och kollat vad fan som står på. Italienare är inte kända för att gömma sig bakom Ikea gardinen och ringa mamma eller polisen och skvallra. Got it?

    Nästa..

    2. Ni är lösaktiga. Så förbannat jävla lösaktiga. Okej ni feminister kan sitta kvar i soffan och fortsätta fisa, bli alltså inte "förolämpade" av mina ord. Jag vet att 7 miljoner kommer nu tycka att "åh vi kämpar ju med jämnställdhet och det är klart att våra flickor ska bli av med sin oskuld i en främlings källare om de vill bla bla". Det är inte det jag pratar om. Jag pratar om hur ni beter er som djur. Ni lämnar varandra lättvindigt och hoppar till nästa.. usch för detta könssjukdoms snuskiga land. Detta är INGEN myt, ni lämnar er partner för inget, ni är otrogna som ingenting och ni vet inte vad kärlek handlar om. Djur?

    Nästa.. och sista (listan kunde jag gjort mycket längre).

    3. Ni är avundsjuka, bittra och alltid så kyliga. Ja kyliga! Ni trycker ner andra genom psykisk misshandel. Ni är inte våldsbenägna och ni är inte aggressiva utåt men ni besitter en jävla passiv aggressivitet så det är vansinne... Händer det något dåligt så kacklar ni och mobbar. Ni gör absolut inte som en vanlig hederlig arab och trycker upp nån mot väggen och frågar vad det handlar om... Nä nä.. svensken lilla kör sitt psyk. Mobbning? Skitsnack? Uteslutning? mm.. Ni är ett kyligt folk utan känslor, moral eller empati. Ett väldigt oempatiskt folk som fort glömmer det fina man har gjort för de. Ni föredrar ett kort och kyligt hej framför en varm kram och "du, vad gör du nu? Kom över så fikar vi hos mig".

    Gud förbjude...

    Pufff... era egenheter tar tyvärr över de få fina egenskaper ni besitter.

  • Anonym (förlå­t mig för fan!) Trådstartaren
    Återställ
    Mån 26 jun 2017 10:20 #150
    Anonym (Olof S) skrev 2017-06-26 09:11:04 följande:

    Det spännande och lite förvånande hur lättvindigt (nästan) alla pratar om nationalkaraktärer som om det vore fakta.

    TS du har säkert en uppfattning om svenskar men du behöver nog dels se till individen lite mer, dels träffa lite fler svenskar under lite olika omständigheter.


    På vilket sätt vill du att jag ska träffa svenskar mer? Snarare mindre vill jag säga! Går tyvärr inte att välja då jag bor i Sverige.... Mina kollegor är svenskar. Mina grannar. Mina ex. Mina vänner. Kvinnan i Ica-kassan. Gamla klasskamrater.

    Förstår du inte att jag har bildat mig en rätt så övergripande uppfattning och en ganska oberoende bedömning? Jag menar, det är bara den senaste tiden jag har börjat se det tydligare och tydligare, det jag diskuterar.

    Så fler svenskar i fler sammanhang? Nej tack. Det är ganska upp till halsen redan.
  • Anonym (förlå­t mig för fan!) Trådstartaren
    Återställ
    Mån 26 jun 2017 16:42 #153

    Typiskt svensk kommentar. Hade du vågat möta mig på stan och säga samma sak? Nej för svennebanan gömmer sig alltid bakom nåt. I ditt fall är det inte ikea gardinen. Det är dataskärmen..

Logga in
Bli medlem
Medlemsregistreringen är tillsvidare avstängd mellan 00:00 och 07:00. Vänligen återkom senare.

Innehåll

Innehåll

Svara i tråden...

Innehåll