Råd!! Grannbarn springer hos oss hela dagarna

Vi har en granntjej som är i samma ålder och likadan. Så länge min dotter tycker det är ok och vill ha med den här tjejen är det helt ok att hon är med, men vill inte dottern, ja, då får granntjejen helt enkelt gå hem till sitt eller till någon annan granne. Jag säger vänligt men bestämt och hon har förstått att är det så, så är det så. Visst kan hon komma flera gånger under en dag, men går det inte, eller om min dotter inte vill, ja, då får hon vackert acceptera det.

Självklart måste du prata med familjehemmet. Skulle inte heller vilja ha nån annans unge springandes hos mig från 9-18 var och varannan dag.

Säg till grannarna att om de inte skärper sig blir de av med ungen och därmed inkomsten. Eller också får de väl ge er en andel av pengarna. 

Hur skulle någon av annan nationalitet ha gjort då?

Ja men precis. De får ju bidrag för att ta hand om dessa barn så man förväntar sig ju att dom ska ha koll. Men flickan sa igår att hon är ute och cyklar halv åtta varje morgon och sedan är hon ute hela dagen, bortsett från när hon äter. Så det känns lite som att familjehemsmamman skickar ut dom och lämnar över till grannskapet.

Men ring socialen då och prata med dem.

De ska ju ha koll på barnen de har hand om.

Tycker inte att det låter som ett jätteproblem, utan något de flesta med barn som har grannar med barn upplever. Vissa barn vill leka ibland och andra barn vill leka hela tiden. Har man barn som bara vill leka iband (och dessutom är en familj som gillar att umgås mycket på egen hand) så upplevs barnen som vill leka hela tiden som jobbiga. 

Det är ditt ansvar att sätta gränser för hur din familj vill ha det. Var tydlig: "Nu kan ni inte leka längre, du måste gå hem." "Idag vill vi inte ha besök, ni får leka en annan dag." "Nu skall vi äta lunch, tyvärr räcker inte maten till andra - så du får vänta rummet." Påstridiga barn bemöts av ännu tydligare signaler och för de försiktiga barnen lindas orden in lite mer - men tydligt och direkt. Barn läser inte mellan raderna och förstår inte underförstått hur "ni säkert menar egentligen".

Andra familjer tycker det är helt OK med svängdörrar och att alltid vara någon extra vid matbordet. Hur skall ett barn veta hur andra tycker om de inte får tydlig feedback? Att utbilda barn i hur man beter sig borta, är ett ansvar vi måste ta gemensamt. Föräldrar kan instruera sina barn, men den praktiska övningen får barnen när de besöker andra.

Så var tydlig och ha ett öppet hjärta  

När man är familjehem så har man högre krav på sig. Familjehemmet är dessutom utsedda av soc. De ska synas rejält i sömmarna.

Min uppfattning barn som hamnar i ett familjehem har med all sannolikhet en större börda att bära än barn som växer upp med sina föräldrar.
Det finns ju ofta en orsak till att barnen hamnar där, lägg dessutom till att de har fått lämna sina föräldrar troligen under traumatiska former.

Har man tagit sig an ett gränslöst barn, så är det deras uppgift (ja, de får ju betalt för det tom) att se till att barnet kan fungera i sociala sammanhang.

Ett familjehem som släpper en gränslös flicka som de gör, är inte lämpliga att vara familjehem, därav det bör göras en anmälan

Jag var själv ganska "på" en grannfamilj när jag var 6-7 år. Det skedde bara ibland, där vi hade våran sommarstuga. Orsaken var att jag inte hade några andra att leka med där. Jag har haft en bra uppväxt annars. Men jag vill påpeka att man gör barn en björntjänst om man inte sätter gränser här! Att antyda att man får stå ut, att det är synd om dessa barn eller att det väl inte gör något om de springer hos en hela dagarna, är INTE att hantera problemet rätt. Det krävs en hel by för att uppfostra ett barn heter det ju och det stämmer, men det får vara någon måtta med allt. Familjehemmet har huvudansvaret och andra familjer måste få vara ifred om de vill.

Jag är alltid så förundrad över föräldrar/vuxna som låter sina barn leka med andra barn utan att kolla av med den andres förälder/vuxna först.
Och jag vill även veta hur de vuxna ser ut i det hemmet mitt barn är i, så hur man inte ens behagar kolla upp en sådan sak är för mig obegripligt.

När barnen börjar högstadiet är det väl en annan sak, men när de är 6-7 år vill jag definitivt ha koll på vart mitt barn är och i vilken miljö det vistas!
Och jag vill så klart stämma av att det är okej!

Har barnet mobiltelefon eller hur får fosterföräldrarna tag på barnet om något skulle hända? De kan ju inte veta vart hon är så hur ska de kunna hitta henne?
Vart ska de börja leta om hon inte kommer hem i tid? Kan hon ens klockan? Får hon mat hemma?