Sambo låter mig inte sova!

Finns det någon vän/familj du kan sova hos någon dag?

Tänkte att det kanske kan visa honom att du menar allvar. Bara packa väskan och säga att du ska sova hos mamma eller liknande för stt du behöver få sova.

Vilket jävla stolpskott

Är han svagt begåvad? Eller vad har han för fel i huvudet?

Saknar han empati eller har något annat problem? Så gör man bara inte - om han inte lyssnar går du väl börja väcka honom vid 23.30 bara för att berätta att du går och lägger dig - då fattar han kanske hur stört det är....

Skaffa en rejäl påse med öronproppar och en bra sovmask för ögonen så slipper du höra/se honom iaf. Skulle han försöka väcka dig då så säg som det är; Du är trött, du vill sova, han får hitta på något själv men låta dig vara.
Skulle han då jävlas och typ sätta igång tvättmaskin, diskmaskin, dammsuga och hög volym på teven - då har du öronpropparna, sätter du in dem rätt så kommer du knappt märka av en yttre världen. Och du slipper vakna till av ljus imed sovmasken - känner själv att, om det blir ljust i sovrummet, så kan jag inte somna om även om jag är trött. Så där är sovmasken bra. Plus att du slipper behöva se hans ansikte när han väcker dig.

Om ni skulle vända på perspektivet; han går och lägger sig tidigare - vill han att du ska klampa in mitt i natten, tända alla lampor och väcka honom bara för att du ska sova? Skulle han bli så jäkla glad då? Nej, knappast. Förlåt, men usch, vad ego han låter. Hade lackat. 

Tycker inte alls detta är ok! Jag var med otroligt trött i början av min graviditet, nästan så man ville gråta lite.

Det var ju en helt annan trötthet med, inte som vanligt. Jag gick och la mig kl 19 på kvällen och var ändå döttstrött på jobbet dagen efter.

Antingen tycker jag du sk visa honom en sida på nätet där det står om symtom och vad partnern kan göra. Eller boka tid hos barnmorska och be bm förklara och berätta.

Hoppas det löser sig för dig! Förstår att du känner dig uppgiven.

Vad får han ut av att väcka dig? Är han så sällskapssjuk att han hellre umgås med en arg sambo än sysselsätter sig på egen hand?

Tack för alla svar! Känner mig mindre ensam nu för man blir lite fundersam kring om det är en själv som överdriver eller om det är "normalt" att bli arg för att man blir väckt. Han får det att framstå som att jag är barnslig. Tydligen är det något som han fått med sig hemifrån, det är ok att väcka andra, de har ingen rätt att bli sura då. Typ tvärtom i min familj!

Han menar på att när han inte kan sova och han väcker mig så vill han ha någon form av empati från mig, typ "jobbigt att du inte kan somna om"-stuket. Jag har då aldrig behövt det från honom men han är kanske lite mer klängig än vad jag är. När han var arbetslös under 4-5 månader så lät jag honom sova varenda dag, jag väckte honom aldrig! Men nu när han jobbar och således har en annan dygnsrytm än mig (hans jobb börjar tidigare), så väcker han mig varenda dag i princip! Det värsta är ju på helgerna för då vill jag verkligen sova ut. Jag är på gränsen till utbränd enligt min samtalskontakt och då är jag väldigt trött, men han tar ingen hänsyn till det.

När jag har ställt frågan kring en omvänd situation där jag väcker honom säger han bara att han inte blir arg av att väckas. "Jag slutade med det när jag var tonåring, det borde du också göra" får jag till svar då.
Jag har familj jag skulle kunna sova hos men jag vill inte riktigt berätta för dem att vi bråkar så pass om detta som vi faktiskt gör. Jag är väl lite rädd att bli dömd och att de blir oroliga. I deras värld är det inte normalt att man bråkar så jag vill inte dela med mig av det riktigt. Men klart, blir det helt ohållbart så får jag ju åka dit och sova, bara för sovandets skull.

Gissa vem som somnade i soffan nyss?