Forum Adoption - Känsliga rummet
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Skulle inte kunna älska adoptivbarn/donatorbarn, bara jag?

    Sön 30 apr 2017 14:47 Läst 12072 gånger Totalt 49 svar
    Visar endast inlägg av Queennr1 - Visa alla inlägg
  • Sön 30 apr 2017 14:47 #3

    Fundera på det här. Du är gravid, föder barn vårdar och älskar ditt barn år efter år. På barnets fjärde födelseår uppdagas det att ditt barn råkat bli förväxlat på BB och du fått nån annans barn hem. Tror du då att du skulle sluta älska barnet, att er relation skulle kännas meningslös? Antagligen inte. På samma sätt växer kärleken sig stark även för ett icke biologiskt barn.

    Om du tillhör den minoriteten som i ovan scenario skulle välja att vilja byta bort 4 åringen och istället få hem det biologiska barnet, så tillhör du även med automatik den kategorin människor som aldrig borde ha barn överhuvudtaget... Eller husdjur..

  • Sön 30 apr 2017 16:45 #7
    Anonym (FJTY) skrev 2017-04-30 15:12:53 följande:

    Det är ju inte alls samma sak. I det fallet du beskriver skulle man ju tro att det vara ens egna biologiska barn och vara helt ovetandes om att det inte är så. Allt är ju sen baserat på en lögn då. Känslorna för barnet hade inte varit sånna om sanningen var känd från början, i alla fall inte för mig. Om sanningen sen skulle uppenbara sig skulle jag självklart vilja ha tillbaka mitt riktiga barn? Det betyder dock inte att jag inte skulle vilja ha kvar det andra barnet, för då hade känslor och historia redan varit utvecklade. Det hade dock absolut inte varit självklart för mig att jag inte skulle vilja byta barnen. Jag vet inte hur jag skulle känna eller göra i det fallet men jag vet att det inte skulle kännas oförändrat, eller som vanligt, efter det i alla fall.

    Hur kan du påstå att det faktum att jag känner att jag inte skulle älska ett barn om jag visste att det inte var mitt genetiska gör att jag inte borde ha barn eller djur överhuvudtaget? Det är en rätt stor sak att säga och vad/vem är det ens som avgör det? Du? Knappast va. Jag respekterar och förstår att inte alla känner som jag, men det förändrar inte hur jag känner och jag kan inte se att det gör mig till en så dålig människa att jag inte bör ha barn (eller djur) alls...


    Fast det ÄR självklart att man inte ska ta hand om nån annan levande varelse om man tror att man skulle kunna lämna tillbaks sitt barn efter 4 år om det visade sig ha fel uppsättning gener...vem som säger det? Jag.
  • Sön 30 apr 2017 18:54 #9
    Anonym (FJTY) skrev 2017-04-30 16:55:34 följande:

    Varför är det självklart? Varför borde jag inte ha genetiska barn bara för att jag inte skulle kunna älska barn som inte är det?


    Därför att du genom ditt sätt att resonera visat att du inte kan ha en normal anknytning till genetiska barn heller om du skulle kunna tänka dig att lämna ifrån dig ett barn som du TROTT varit ditt genetiska om det efter 4 år visade sig ej vara fallet. För någon med normal anknytning skulle detta aldrig vara en tänkbar möjlighet efter 4 år utan snarare ren och skär fasa och det värsta en förälder kan uppleva.
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll