• Anonym (Gnäll­iga granne­n?)
    Äldre 19 Jul 22:15
    8542 visningar
    31 svar
    31
    8542

    Hur ska jag hantera grannbarnen?

    Vad skulle ni har gjort i min situation?
    Jag och sambon köpte i början av sommaren ett hus med stort behov av fix, både målning, endel renovering osv. Inga större projekt, men ändå såpass mycket att vi har det vi gör de dagar vi är hemma, och vardagskvällarna. Nu är det så att vi även har en 2årig son, och han har verkligen blivit bästis med grannbarnen på 4 och 6år. De älskar honom, och spenderar gärna all ledig tid till att leka med honom. Jag är förstås överlycklig över att sonen redan hunnit få vänner, men, det jag tycker är jobbigt är just att de vill vara med honom JÄMT.. Så fort vi går ut på gården så springer de över och hämtar honom, vilket gör det stört omöjligt att fixa något med huset då vi får spendera nästan all tid ute hemma hos grannen för att hålla koll på sonen. Säger vi nej åt sonen så blir han (givetvis) arg och ledsen, och ska sedan försöka smita över till grannarna, vilket gör att vi istället får lägga all energi på att jaga honom när han försöker smita. Vi har försökt säga åt grannbarnen att de gärna får vara hemma hos oss istället så att vi har koll, men då de har mycket roligare saker hemma hos dem (rutschkana, studsmatta, vattenspridare, lekstuga osv) och vi knappt har något så ledsnar de fort och sticker hem till dem igen, givetvis med vår son i släptåg. Vi har även berättat för föräldrarna att vi försöker renovera ute, och då säger de bara att vi ska slappna av, att deras ungar har full koll på vår son. Men jag vet inte, känns inte helt säkert att lämna en vild, klättergalen 2åring under uppsikt av två andra småbarn. Särskilt inte då deras 4åring har full koll på vad man får, och inte får göra, men tycker att det är jäääättekul att vår son är busig och bryter mot dessa regler, och därför triggar honom till att göra saker.
    De kan även komma och knacka på vår dörr flera gånger per dag (även då vi sagt att vår son ska gå in och sova), och är de upplåst så har de hänt att de bara springer in..
    Vi börjar vara rätt stressade då vi inte alls hunnit med så mycket som vi planerat hittils. Behöver tips och råd! Eller är jag bara överkänslig och gnällig..?

  • Svar på tråden Hur ska jag hantera grannbarnen?
  • Anonym (Gnäll­iga granne­n?) Trådstartaren
    Äldre 19 Jul 22:45
    #3
    Annita skrev 2017-07-19 22:25:30 följande:

    När jag tänker tillbaka på hur det var att ha en tvååring, så minns jag inget annat än ett ständigt passande, från morgon till kväll. Att göra så mycket annat än det allra nödvändigaste var inte lätt med förståndet i behåll.... :)

    Ni verkar inte ha det problemet, utan när tvååringen är ensam hos er kan ni renovera ganska obehindrat?

    Att en fixar och den andra passar barn är nog annars ganska vanligt. Och jag förstår absolut tveksamheten att låta grannbarnen "passa". Det kan ju gå lite hur som helst!

    Har ni ingen släkting som kan passa tvååringen ett par dagar så att ni hinner ösa på med renoveringen?

    Lycka till!


    Nej, det är absolut inte så att vi kan renovera obehindrat bara för att vi har sonen hemma på gården, dock så har vi honom inom synhåll hela tiden och kan ingripa om vi ser att han är påväg att hitta på något dumt (vilket händer rätt ofta..) Men då kan vi i alla fall springa emellan renoveringen och sonen, vilket är väldigt svårt när vi står hemma hos grannen ;)

    Har absolut inget emot att sonen leker med dem ibland, men kanske inte jämt jämt. 

    Tyvärr så är min far alkolist, min mamma bor 12mil bort, sambons mamma över 150mil bort och sambons pappa är bara allmänt ointresserad... Så tyvärr har vi väldigt svårt att hitta barnvakt.
  • Anonym (Gnäll­iga granne­n?) Trådstartaren
    Äldre 20 Jul 07:43
    #6

    Som jag skrev ovan, jag har inget emot att vår son leker med grannungarna, men kanske inge jämt jämt jämt. Det är inte heller så att vi inte passar honom då han är hemma, han är liksom 2år gammal, MEN är han på vår gård så kan man fixa småsaker samtidigt som man passar honom. Oavsett så vill jag inte bo hos grannen all ledig tid, och även om vår son är 2år och måste få leka av sig, så måste man vell få sätta gränser hur mycket han får vara "borta" hos kompisar också..?

  • Anonym (Gnäll­iga granne­n?) Trådstartaren
    Äldre 20 Jul 08:19
    #10
    Anonym (mmm) skrev 2017-07-20 07:52:24 följande:

    Sen får ni nog prata med grannarna lite mer ingående om hur ni ska ha det mellan er. Ni lär vara grannar nu i flera år och ni kanske inte vill ha de andra barnen springande hur som helst i flera år, vilket man lätt kan föreställa sig blir konsekvensen av att de gör det nu.

    Vad gör  grannbarnens föräldrar? Är de vettiga, har de koll på sina barn?  De behöver prata med sina barn om när man får/inte får gå över till er. 


    Exakt lite mer det som är problematiken. Jag har inte skrivit någonstans att vi inte vill/orkar passa vår son, de måste vi ju göra oavsett, men jag vill varken bo hos grannen, eller att grannbarnen bor hos. Grannarna är väldigt snälla och trevliga, De är alltid gulliga mot vår son, men de har kanske lite väl mycket tilltro till deras egna barn då de alltså anser att de är tillräckligt mogna för att passa vår son. Då vi är den närmsta familjen med barn så är det givetvis oss de är hos mest, men de är och springer på nästan allas tomter, är in i husen osv. Vet däremot inte hur övriga grannar ställer sig till det. Föräldrarna har sällan koll på var de är då de är hos oss, och de är även hos oss och springer sent, dvs vid 20-21 då sonen redan sover. Har hänt mer än en gång att de kommer just vid läggning och ska leka. De kommer även då vi sitter och äter ute i trädgården och vill ha med sonen, och även om vi säger nej just då, så slutar sonen att äta och vill springa iväg. De kan även helt sonika sätta sig med oss vid bordet och be om mat de också. Har egentligen inget emot att ge andras barn mat också, eller att min son leker med andra barn, men jag vill gärna kunna vara utomhus utan att leka med grannens barn någon timme om dagen iaf..
  • Anonym (Gnäll­iga granne­n?) Trådstartaren
    Äldre 20 Jul 08:22
    #11
    Anonym (.....,) skrev 2017-07-20 08:05:45 följande:

    En 2 åring har större utbyte av att leka med er föräldrar än med andra ungar.

    Självklart kan ni inte lämna en sån liten ensam ens på er tomt för att renovera.

    Ni får turas om med renovering och passa barn!


    Var säger jag att vi lämnar honom ensam på vår tomt? När vi har honom på vår tomt kan vi däremot turas om att passa, samt fixa småsaker, tex trimma buskar, fixa rabatter, dra lös brädor och plocka ihop MEDAN vi passar sonen. Han hjälper även gärna till. Men den som passar kan ju inte göra något när man är borta hos grannen.
  • Anonym (Gnäll­iga granne­n?) Trådstartaren
    Äldre 20 Jul 08:27
    #12
    Anonym (K) skrev 2017-07-19 23:15:05 följande:

    Att en renoverar och den andre passar sonen känns ju som den kanske lättaste lösningen. Alternativt att ni köper roliga grejer att leka med på er tomt. Det har vi gjort, då vi hellre ser att sonen leker här med sina kompisar...


    Är sonen på gården vi fixa småsaker medan vi passar sonen alt att sonen hjälper till, han älskar tex att måla, vilket går jättebra på större väggar osv där han inte kan måla "fel". Han kan även hjälpa till att rena ogräs osv.

    Tyvärr har vi inte råd att köpa allt som grannarna har just nu. Det enda roligare vi har just nu är en elbil, men den har vi bara ute då grannarna är borta då de snor bilen av honom annars. Vet inte hur många gånger deras föräldrar fått slita ut 4åringen ur bilen efter att han bosatt sig i den och skrikit om någon ens försökt få ut honom...
  • Anonym (Gnäll­iga granne­n?) Trådstartaren
    Äldre 20 Jul 09:10
    #17
    Anonym (mmm) skrev 2017-07-20 08:28:18 följande:

    Hm, lite trist. 

    Ni behöver ändå ta en runda med föräldrarna, säga till dem att ni inte vill ha besök hur som helst (kanske speciellt inte vid läggning) och att ni helt sonika kommer "mota bort" barnen om de kommer när ni ska äta tex. Blir ju helknasigt om man inte ska kunna sitta ute och äta när man vill, liksom. 

    Har ni sagt till föräldrarna att barnen gör så- bara kommer och slår sig ner och förväntar sig få mat? Om föräldrarna har något vett i skallen kommer de ju skämmas då och inse. De har nog bara inte tänkt på hur det kan se ut, de är ju inte där och ser det. 

    Annars får ni säga åt barnen när de kommer: "Hej, nu äter vi, ni får gå hem till er". Sätter de sig ändå får ni bli mer bestämda och säga "man får faktiskt inte gå hem till andra och sätta sig vid matbordet utan att det är bestämt innan. Ni får gå hem till er och äta mat" . Det är då det är skönt om man har sagt det till föräldrarna innan så inte barnen går hem och "gnäller" och får det att framstå som att ni var elaka. 


    Tack för tips, jag får göra så! Tror det känns värre att säga åt deras barn då de enda är så välkomnande mot vår, som att de accepterar vårt barn, men inte vi deras typ.
  • Anonym (Gnäll­iga granne­n?) Trådstartaren
    Äldre 20 Jul 09:21
    #18
    Anonym (Barn) skrev 2017-07-20 08:50:43 följande:

    Då kanske ni får ha lite råg i ryggen och ta bort det andra barnet ur sonens bil. För är det det enda roliga ni har ska sonen såklart ha den. Annars får ni nog inse att ni inte Boda kan renovera hela jävla dagarna och tro att sonen ska finna det kul att se på eller "hjälpa till" varje dag.


    För det första, var säger jag att vi bara renoverar..? Du verkar både ha problem med humöret och en förmåga att tolka in saker i det du läser. Klart att sonen är i lekparken, på stranden och med vänner också, men barn måste även lära sig att måsten är en del av livet. Tror knappast att någon 2åring mår dåligt av att få hjälpa till att plocka kvistar tex, de lär och utforskar på så vis. De flesta mår sämre av fullspäckade scheman och fullt drag hela dagen.

    Sen när det kommer till grannbarnen, har du provat lyfta en skrikande, vilt sprattlande 4åring...? Sist rök backspegeln från bilen. Så nej, jag väntar hellre tills grannarna är borta.
Svar på tråden Hur ska jag hantera grannbarnen?