• olosar-6

    Hur går en vidare efter sen abort?

    Hej,

    Vi gick igenom ett liknande förlopp i november 2016 och födde en kille i v 22. Som du säger en helt fruktansvärd upplevelse och man undrar om man tagit rätt beslut. För började det med ett allvarligt hjärtfel, hlhs, som kräver flera öppenhjärtaoperationer med start från att fostret är litet. Chans att överleva till vuxen ålder ökar hela tiden men är inte stor. Till det behövs så småningom nytt hjärta. I det här läget var det otroligt svårt att fatta beslutet, 4/5 gör abort fick vi höra. Vi läste på och kollade forskninging från andra länder etc. Fostervattenprovet visade inledningsvis inte på något kromosomfel varför vi under ert tag levde med förhoppningen att det "bara " var hjärtfelet. Dock visade den fördjupade Analysen att det rörde sig om ett väldigt ovanligt kromosomfel på kromosom 17. I Det läget rekommenderade läkaren abort, barnet skulle så länge det levde vara svårt sjukt och troligtvis skulle det inte få genomgå hjärtoperationen. Detta kromosomfel kan vara ärligt varför vi fick göra gentest, det ska ni också göra såklart så ni kan utesluta det. Kan också berätta att vi haft problem att bli gravida innan och att detta var vår första graviditet vi kom så långt. Men förstår att det känns extra tufft att ha gjort IVF. Men kämpa på och ge inte upp. Efter vårt gentest som inte visade på ärftlighet blev vi gravida igen direkt och väntar ett nytt barn nu i november, bara ett år efter det tragiska. Jag kommer väl ihåg hur jag kände och hur hopplöst allt var, men der kan vända o h mirakel sker. Jag håller alla tummar för er ??

  • olosar-6
    linsen79 skrev 2017-10-18 12:57:12 följande:

    Vad fint att det gått så bra för er efteråt! Det inger ju hopp. Tycker du att det har gått att släppa oron under den andra graviditeten?

    Själv tycker jag att jag kunde komma ur den värsta sorgen ganska snabbt. Efter 3 veckor var jag på jobbet igen och saker har återgått till det normala på många sätt. Men de senaste veckorna har det börjat kännas värre igen. Jag tänker på allt det som skulle ha blivit och som nu aldrig kommer bli. Det känns så fruktansvärt orättvist. Och just nu känns det som att vi aldrig kommer få något barn, att vi gick miste om vår chans. Vi har gjort ett test för att se om vi bär på anlag för kromosomfelet men som tur är gjorde ingen av oss det. Att det blev fel på just vårt barn är alltså en fruktansvärd slump... Fattar att detta kan drabba vem som helst, men alla runt omkring mig föder friska barn på löpande band. Kan inte riktigt komma över hur jobbigt det känns. Men jag är såklart glad för deras skull. Och glad för er, grattis till den lilla som kommer! 


    Jag kunde också gå vidare ganska snabbt efteråt, man måste annars blir livet inte bra och man fastnar i sorgen. Däremot har jag inte kunnat njuta av min nuvarande graviditet på samma sätt som innan besked kom under den förra. Men det är väl nått man får leva med när man haft sådan "otur" tidigare. Hur liten sannolikhet är att något ska hända så ligger ju det som hänt i bakhuvudet .. Nu är det bara dagar kvar dock.. ????
Svar på tråden Hur går en vidare efter sen abort?