Min son är en mobbare

Hej! 

Jag är en mamma på 33 år. Jag har ett barn som är 7 år och en som är ett halv år gammalt. 

En dag ringde lärarna från skolan där min son går och sa att han hade slått  och sparkat en annan pojke i klassen. Jag blev förvånad för det inget beteende jag känner igen från han. Han har alltid varit en glad pojke som är snäll och omtänksam mot alla. 

Jag frågade om han var själv och slogs då jag fick ett nej. Hans kompis hade varit med.

När min son kom hem från skolan så frågade jag honom vad han hade gjort på rasten.

Då han svarat att han hade lekt och spelat kulor på rasten.

Då berättade jag  för honom att lärarna hade ringt hem och sagt att han hade slått och sparkat en kille.

Då tittade han ner i marken och verkade skämmas. 

Jag sa till honom att det inte är okej att hålla på så och att faktiskt gör den killen ledsen. 

Vi pratade om det nästan hela kvällen och han hade ingen förklaring till varför han gjorde så men att han ångrade det han gjorde och hade tänkt be om ursäkt dagen efter.

Dagen efter så sa han att han hade bett om ursäkt sen pratade vi inte mer om det. 

En vecka senare ringer lärarna igen och säger att han hade gjort samma sak igen. Han hade då slagit honom, sparkat och kallat honom så fula ord som jag inte ens visste att han kunde.

När han kom hem då blev jag faktiskt arg på honom och jag krävde en förklaring. 

Då var det som att var helt annorlunda än vad han har varit innan. Han svarade mig snuttigt och var på ett väldigt dåligt humör. Jag har aldrig sett honom så förut. Jag blev chockad. 

Jag skickade upp han på sitt rum för jag var så arg på honom att jag knappt kunde prata. Så när både jag och han hade lugnat ner sig så satte jag med honom och pratade med honom. 

Jag sa ytterligare än gång att det han gör är oacceptabelt. Han sa återigen igen att han ångrade det.  

Jag frågade honom varför han gjorde så. Då sa att var för att han var "annorlunda" 

Då blev jag riktigt förbannad på honom. Jag sa till honom att bara för att man är annorlunda betyder det inte att man ska hålla på så och jag sa också till honom att det är bra att vara annorlunda för att det är tråkigt om alla ska vara likadana och att den killen är modig som vågar vara sig själv.

Han höll med och nickade. 

Jag sa till han att jag ALDRIG mer vill höra att han gör sånt igen.

Han förstod mig och sen snackade vi inte mer om det.

Det gick bra igen. Jag fick inga samtal från skolan.

Tills en dag då mamman till den här killen ringer mig och berättar att det hänt igen och hennes son inte vill gå till skolan någon mera och att det kanske ska behöva byta skola för att hennes son inte mår bra. Jag sa till henne att jag skulle prata  med min son och att jag hoppas att det inte upprepas igen.

 jag vet inte vad jag ska göra. Jag tänker ofta att det inte är dom mobbade som ska byta utan mobbarna. 

Jag blir bara så trött på honom. (min son då) 

När man har pratat med honom om det men det hjälper inte ett dugg.

Vad hade ni gjort ifall er son/dotter hade bettet sig så?

Hade ni bytt skola på ert barn ifall ni hade varit i samma situation?

Eller hade ni gjort något annat, isåfall vad?

Tycker du att din son ska byta skola!?

Jisses, du är hans mamma och ska se till hans intressen. Förklara att det är fel att slåss. Att det är bra att vara annorlunda är en lögn. Så finns ingen anledning att dra den valsen för honom.

Ja, hade inget annat funkat, efter samtal med skolan, hans vänner, den andres familj, externa stödsamtal m.m. så hade jag faktiskt satt hårt mot hårt och bytt skola.

Mitt barn ska inte få chansen att utsätta andra för sånt.

Så din lösning är?

Att tillåta mobbing och ställa sig bakom hans beteende? Det är ju det man gör när man slutar försöka bekämpa det tyvärr, till slut måste man sära på förövare och offer, och det är inte offret som ska behöva utsättas för den förändringen. Hur gärna man än som förälder vill sitt barns bästa så måste man kanske till slut acceptera att man får bryta genom att rent fysiskt separera.