Ess skrev 2017-09-30 09:26:23 följande:
Men det är ofta det som står i trådarna, jag älskar xx som mitt eget barn dvs ingen skillnad i känslorna alls. Annars är det så att personen inte har egna barn ännu. Men ofta tror jag att det är sådana relationer som strandar helt när hon väl får egna barn och inser att det verkligen inte alls är samma känslor.
Sen tror jag att det i de relationerna är vanligt att pappan ligger på och vill leka familj och att det därför förväntas att hon SKA älska hans barn, vilket hon då (mot bättre vetande) säger sig göra.
Jag trodde helt och fullt att kärleken jag kände för min bonus innan jag fick egna barn VAR den där kärleken vissa pratar om att de har till sina barn. När jag fick egna märkte jag att FÖR MIG var det skillnad. Kärleken till bonus blev iny e mindre men den är en annan "sort".
Så jag kan säga hur det var FÖR MIG.
Men jag är inte tillräckligt förmäten för att sitta och påstå att jag vet hur ANDRA känner. Allvarligt - tror du på fullt allvar att du har mer rätt än andra har till sina egna känslor?
De vänner jag har där jag litar helt och fullt på att människorna är ärliga om sina känslor och verkligen älskar sina bonusar lika mycket som sina biologiska är tvärtom människor som själva har fått skapa sina egna relationer med sina bonusar. Där ingen "legat på" vare sig åt ena eller andra h0llet utan där kärleken fått utvecklas själv.
Ps. Jag älskar min bonus som om hon var min men kärleken är en annan än till de biologiska barnen. Jag älskar min mammas man som om han var biologisk familj men kärleken är en annan än till min pappa. Att säga att ngn är "som ens egen" utesluter inte att kärleken är olika till olika personer.
