• Anonym (dubbelliv)

    Att ha en otrohetsaffär

    Jag har en otrohetsaffär. Trodde aldrig att det skulle hända mig, att jag skulle göra en sådan sak. Men nu har det hänt. 

    Mitt förhållande är överlag ett bra förhållande. Kanske lite vardagligt men ändå fyllt med skratt och samma värderingar. I vårt förhållande är det sexet som tryter. Jag vill mer och har alltid velat mer, jag är ganska öppen och vill prova på det mesta medan han är mer killen som nöjer sig med ett ligg i veckan och lite egna handtrallor. Trots detta har vårat förhållande knatat på år efter år och vi planerar en framtid tillsammans.

    Men så dök han upp. Han jag har en affär med. Vi har varit ytligt bekanta i några år men alltid haft ett gott öga för varandra, något vi aldrig pratat om direkt men vi har bara märkt av det. Av en slump hamnade vi i samma kretsar och vi började tala och väldigt tidigt började vi flirta. Vi drogs till varandra likt magneter och det tog inte lång tid innan vi hade ett hemligt möte och hade sex.
    Helt fantastiskt underbart sex. Från första stund. Jag slappnade av totalt, jag gav mig till honom helt. Han är dominant och sådär galet kåt hela tiden som jag är. 
    Vi har en affär nu, vi träffas i smyg och har sex, helt galet bra sex, flera gånger på raken. För första gången någonsin har jag kommit under samlag. Det var fantastiskt,

    Hur underbart och fantastiskt det än är med min älskare så kvarstår det faktum att jag bedrar min man, på värsta tänkbara sätt. Har jag ingen skam i kroppen kan man fråga. Min älskare vill mer, han står redo att öppna sitt hem för mig, han vill ha mig helt för sig själv. Jag vill dock inte lämna min man och det liv vi har men jag vill heller inte sluta ha sex med min älskare. Jag står inför ett val och jag måste välja snart.

    Jag vill höra era historier, ni som haft en otrohetsaffär. Hur slutade det hela eller pågår det fortfarande?

    Moralkärringar undanbedes. Jag är fullt medveten om att det jag gör är hemskt, vidrigt och elakt mot min man. Jag är medveten om att det inte ens är jag som borde få ha ett val. Hur skulle jag känna om min man gjorde så här mot mig? Ja hemskt, fruktansvärt, såklart. Nu är det som det är.

    Finns det ens ett lyckligt slut på en sådan här otrohetsaffär? 

  • Svar på tråden Att ha en otrohetsaffär
  • MR Human
    Anonym (Sara) skrev 2017-10-10 15:32:21 följande:

    Men man lever bara en gång.

    Och smärta för andra blir det bara om det kommer fram. Sköter du det snyggt blir det ingen smärta utan bara njutning.


    Nja, det konstiga med otrohet är att det alltid har en förmåga att komma fram!
    Kanske inte direkt men fram kommer det nästan alltid.

    Det kanske blir så att du tröttnar på din älskare efter ett halvt år eller så och kommer på att det är din nuvarande du vill ha. Kanske ni rent av skaffar ett barn eller två. Åren går och allt är frid och fröjd och du är lycklig som få.
    Det du gjorde för så många år sedan har ingen som helst betydelse för dig längre och du har nästan glömt det.

    Så kommer det fram! Hela ditt liv rasar och din man börjar hata och förakta dig och vill inte ha med dig att göra längre. Ty för honom har det en jävligt stor betydelse... Du kan ju återkomma då och säga samma sak! Då låter det nog lite annorlunda men du är fortfarande lika patetisk!


  • Anonym (Me too)
    w123 skrev 2017-10-10 11:08:57 följande:
    Och vad vet din fd man om vad du gjorde? Hur mår han idag? Vad säger barnen?
    Läs igenom tråden så ser du att han vet, tog det bra och vi är vänner.

    Det ÄR inte så att människor alltid per automatik tycker att några årtionden ihop raserades pga ett felsteg. I vårt fall vet också han om vad han INTE gjorde för att bidra till vårt förhållande och han ser sex som just sex.

    Varför vi skiljer oss håller vi mellan oss, det är inget vi grottar i framför barnen. Barnen är halvvuxna och tar det bra, men vårt sexliv har de inget med att göra faktiskt. Hade jag skilt mig före affären hade jag inte heller sagt till barnen att jag gör det för att deras pappa är kass i sängen liksom...
  • Glok
    Anonym (Me too) skrev 2017-10-10 16:03:34 följande:
    Läs igenom tråden så ser du att han vet, tog det bra och vi är vänner.

    Det ÄR inte så att människor alltid per automatik tycker att några årtionden ihop raserades pga ett felsteg. I vårt fall vet också han om vad han INTE gjorde för att bidra till vårt förhållande och han ser sex som just sex.

    Varför vi skiljer oss håller vi mellan oss, det är inget vi grottar i framför barnen. Barnen är halvvuxna och tar det bra, men vårt sexliv har de inget med att göra faktiskt. Hade jag skilt mig före affären hade jag inte heller sagt till barnen att jag gör det för att deras pappa är kass i sängen liksom...
    Oavsett dia ursäkter måste du inse att du var ett svin.
  • Anonym (typiskt)
    Anonym (Sara) skrev 2017-10-10 15:32:21 följande:

    Men man lever bara en gång.

    Och smärta för andra blir det bara om det kommer fram. Sköter du det snyggt blir det ingen smärta utan bara njutning.


    Det finns inget snyggt i att bedra och förnedra andra människor. Bara en extremt sjuk människa kan tycka sånt går att "sköta snyggt"
  • Aika

    Det här ämnet diskuteras ofta på familjeliv. Man kan betrakta det ur många synvinklar men det är alltid fel hur man än vrider och vänder på det. Inga undanflykter, inga bortförklaringar, inga svepskäl!

    Den som är otrogen är inte värd att bli älskad.

  • Anonym (Me too)
    Glok skrev 2017-10-10 16:10:46 följande:
    Oavsett dia ursäkter måste du inse att du var ett svin.
    Men käre tid. Jag bryr mig noll i vad du eller någon annan tycker - det bör du ju begripa. Den ende som hade rätt till sin åsikt var min man. Han gav den, jag tog den. Han ville fortsätta vara gift, jag ville skilja mig. Vi är vänner. livet fortsätter. Ingen är fullkomlig. 

    Nu släpper jag denna diskussion, det blir lite enahanda med "guäääh, fatta vilket SVIIIIN du är".
  • Anonym (Ankosi)
    Aika skrev 2017-10-10 16:41:39 följande:

    Det här ämnet diskuteras ofta på familjeliv. Man kan betrakta det ur många synvinklar men det är alltid fel hur man än vrider och vänder på det. Inga undanflykter, inga bortförklaringar, inga svepskäl!

    Den som är otrogen är inte värd att bli älskad.


    Precis otrogna förtjänar inte sin partners kärlek tillit och trohet.
  • Anonym (lll)
    Anonym (dubbelliv) skrev 2017-10-09 21:28:13 följande:
    Jag söker inte alls endast storys som passar in i det jag vill höra! Det har jag inte skrivit någonstans. Sluta få för dig att du vet vad jag söker, känner och vill. Idiot.
    idiotin tror jag det är du själv som står för. När du dessutom svarar så oförskämt och omoget visar du det tydligt. 
  • Anonym (typiskt)
    Anonym (Me too) skrev 2017-10-10 16:51:26 följande:
    Men käre tid. Jag bryr mig noll i vad du eller någon annan tycker - det bör du ju begripa. Den ende som hade rätt till sin åsikt var min man. Han gav den, jag tog den. Han ville fortsätta vara gift, jag ville skilja mig. Vi är vänner. livet fortsätter. Ingen är fullkomlig. 

    Nu släpper jag denna diskussion, det blir lite enahanda med "guäääh, fatta vilket SVIIIIN du är".
    Men ändå verkar du inte tycka att TS man har någon rätt att tycka någonting, märkligt det där.

    Nä, ingen är fullkomlig men sen finn det ju vissa som gör saker andra inte gör
  • Anonym (typiskt)
    Aika skrev 2017-10-10 16:41:39 följande:

    Det här ämnet diskuteras ofta på familjeliv. Man kan betrakta det ur många synvinklar men det är alltid fel hur man än vrider och vänder på det. Inga undanflykter, inga bortförklaringar, inga svepskäl!

    Den som är otrogen är inte värd att bli älskad.


    Håller med, kan man inte behandla andra människor med respekt så förtjänar man ingen respekt själv
Svar på tråden Att ha en otrohetsaffär