Jag avskyr barn

TS:

Jag är absolut ingen barnälskare. Ute i samhället tycker jag mest att de är skrikiga och skräniga och krävande.... men å andra sidan, om det är en människa jag tycker om och det där barnet (rätt naturligt) är superviktigt för den personen får jag väl göra en uppoffring och visa intresse och omsorg. 
Själv har jag valt hundar och de betyder Enormt mycket för mig. Släkt och vänner vet, accepterar och anpassar sig så gott de kan..... samtidigt som jag sköter min del och inte planterar en pussglad terrier i knät på pedanten.  

I relationer får man ge och ta. Du behöver inte älska tanken på barn eller barnet i sig, men att bete sig hövligt och hyfsat är bar kutym tycker jag. Det kostar dig ingenting att gratulera och normalt konversera runt barnet, tänker jag. 

Sedan behöver man varken hålla eller pussa eller erbjuda blöjbyte.