Pojkvän har spelmissbruk
Jag vet knappt var jag ska börja. Känner mig så sviken och lurad. Igår blev jag färdig med en sammanställning från min killes konto. Jag lyckades ta mig in och räknade igenom allt har har spelat för under de senaste 7 månaderna. Jag orkade inte gå tillbaka längre i tiden. Vi har varit tillsammans i 1,5 år och han har själv hintat om att han har svårt att hålla i pengar och jag har hela tiden vetat att jag spelat en del på casino. För ca 1,5 månad sen vann han ca 40 tusen. Men jag märkte ganska snabbt att han måste ha spelat upp de pengarna för han var deppig, irriterad och kunde inte betala om vi va och handlade. Till slut frågade jag får ut och jo, mycket riktigt. Han hade fått storhetsvansinne. Alla pengar var slut.
Enl mina uträkningar har han spelat för ca 11000 månaden. Både på casino men även steam cs. Min värld rasade samman och alla våra framtidsdrömmar och att köpa hur och gifta oss känns som bortblåsta. Vi bor tillsammans och har en bebis. Hur har han kunnat göra så mot mig? Mot oss? Mot sig själv?
Jag konfronterade honom igår på kvällen. Berättade allt. Hur ledsen och orolig det gjorde mig. Han blev lättad att jag hade gjort det här. Glad att jag kunde visa svart på vitt hur illa det var. Han förklarade att han spelade för att han kände att han fick så dåliga löner och levde på hoppet att han skulle vinna. Helt ologiskt i min värld då jag vet att man rent statistiskt aldrig vinner mer än vad man förlorar. Men har man ett sjukligt beteende så kanske man inte tänker klart. Han gick in och stängde ner alla sina konton, kryssade i att han är spelmissbrukare så att de inte ska gå att göra nya konton.
Men ändå är jag sjukt orolig !
Tänk om han faller tillbaka?
Han började nytt jobb nu och kommer att få ut ca 20000 efter skatt istället för mellan 5-8000 (plus lite extrajobb) Som han fick innan. Min rädsla år att han inte kommer att kunna hantera pengarna alls. Han har själv sagt vid flera tillfällen innan att han vill föra över alla pengar till mig och att jag portionerar ut till honom när han behöver. Ett alternativ givetvis men det känns sjukt om det ska behöva vara så.
Är det någon här som själv har haft spelmissbruk eller levt ihop med någon som har haft det och faktiskt blivit frisk?