Inlägg från: Anonym (slösa inte bort din tid) |Visa alla inlägg
  • Anonym (slösa inte bort din tid)

    Min pojkvän berättade att han är jehovas

    Anonym (Tjejen) skrev 2017-11-20 20:50:09 följande:
    Det är inget alternativ att själv gå med. Men han verkar ju ändå tvivla på sin tro, och jag älskar den här killen. Om han är på vägen att lämna, även om det tar tid, så vill jag finnas där. Men om han inte vill ifrågasätta sin religion ordentligt så vill jag inte ha med honom att göra för det är bara vidrigt att tro att jag ska finnas där som hans "lilla roliga" innan han går in i tron helt
    Jag var tillsammans med en kille som var uppvuxen med en väldigt konservativt kristen förälder. Alltså så pass bokstavstroende att ingen kyrka eller församling var tillräckligt strikta i sin tro för att de skulle kunna tänka sig att bli medlemmar..

    När jag träffade honom var han i samma stadium som din kille - han ville lämna sin tro, leva ett "vanligt" liv och slippa bry sig om alla regler. Egentligen kunde han inte vara med mig eftersom jag hade varit gift tidigare, det var något som hans tro inte tillät, men han orkade inte bry sig om sin tro mer helt enkelt.

    Kan säga att efter 3 kämpiga år tog det ändå slut. Under 2,5 av dessa 3 år hade han enorm ångest över om han skulle välja mellan att vara med mig eller att hamna i helvetet. Han försökte hela tiden hitta någon kompromiss i sin tro, övertyga sig själv om att det skulle funka. Det hjälpte dock inte att hans pappa hela tiden försökte övertyga honom om att han skulle hamna i helvetet om han fortsatte vara tillsammans med mig.

    När vi började diskutera att skaffa barn och han sa att vi inte skulle kunna leva tillsammans, men han skulle självklart skulle ta sitt ansvar som varannan-vecka-pappa (?!), förstod jag att förhållandet var dödsdömt. Borde ha gjort slut flera år tidigare, men man hoppas ju in i det sista att han ska ta sitt förnuft tillfånga.. 

    Jag är själv uppvuxen med religiösa föräldrar, och jag vet att det tar tid att faktiskt lämna en religion. Det kan ta flera år innan man har blivit av med sin övertygelse, och så länge man har minsta lilla tvivel kvar så är man inte fri.
  • Anonym (slösa inte bort din tid)
    Anonym (Tjejen) skrev 2017-11-22 13:35:58 följande:

    Tack igen! Har pratat lite mer med honom och vi har kommit överens om att han på allvar ska ifrågasätta din tro. Jag har kontakt med en avhoppare som ställer upp som stödperson. Och i utbyte mot det, har jag lovat att följa med på ett möte. Det känns ändå okej och rättvist. Även om situationen inte är rättvis alls på något sätt. Min första tanke är att jag ska springa så fort jag bara kan, men det är inte så himla lätt och självklart när man älskar en person.


    Ni har kommit överens om..? Att lämna en tro och en sekt som man vuxit upp inom är inte bara något man kommer överens om.. det är som att du skulle "komma överens om" att tro att jorden är platt för någon annans skull. Du kommer ändå innerst inne veta att jorden inte är platt. SÅ självklar är en tro om man har blivit hjärntvättad sen barnsben, den är Sanningen.

    Jag säger inte att du är omöjligt för honom att lämna sin tro, men jag tror du kommer hinna bli besviken på honom många gånger under årens lopp innan han väl kommit dit (OM han kommer dit).
Svar på tråden Min pojkvän berättade att han är jehovas