Första barnet

Jag väntar första barnet och är nu i v 26 (25+2) och jag var också ganska orolig i början. Jag gjorde ett ultraljud i v 11 då jag hade hyperimesis och läkaren ville kolla så att fostret mådde bra innan jag fick mediciner mot mitt illamående. Sen valde vi att göra kub (det var gratis för oss trots att jag är hyfsat ung, 27år) och sen har vi gjort rul. Inför varje ultraljud har jag varit lite orolig över att något ska vara fel, men allt har varit bra - nu har jag dock gått över till att oroa mig över att barnmorskan inte ska hitta hjärtljuden när hon lyssnar med den där dopplern (tror jag att det heter?) eller att jag inte ska känna tillräckligt med sparkar under dagen.

Jag tror att det är naturligt att oroa sig lite, men känner man att oron blir jobbig eller att man blir begränsad av den så bör man prata med sin barnmorska om det.