Första barnet

"Du väntar ett barn, inte ett missfall."

Just det läste jag här på Familjeliv. Varje gång mina negativa tankar skenar iväg så upprepar jag det för mig själv. Nu är jag i v.25 och allt ser bra ut.

Du ökar inte risken för missfall elr dyl för att du tillåter dig själv att slappna av och glädjas. Och faktum är att skulle något mot förmodan hända, så tror jag inte du blir mindre ledsen, men däremot så går du miste om en tid av glädje.

Om det är till någon tröst så tyckte jag att de första 12 veckorna gick jättelångsamt och nu går det väldigt fort.

NJUT