• Anonym (TS)
    Äldre 22 Dec 17:02
    9300 visningar
    31 svar
    31
    9300

    Panik, gravid & har redan två barn

    I ett förhållande sedan 14 år.

    Vi är mellan 35-40 båda två.

    Har två friska barn, en pojke & en flicka. 12 & 8 år.

    Första barnet kom till via IVF & det andra spontant.

    Vi har nyss köpt stuga, skotrar, bytt till en ny bil.

    Var & spådde mig för 5 veckor sedan & spådamen sa att jag kommer bli gravid med tvillingpojkar ????

    Jag vart såklart livrädd & köpte hem gravtest.

    Det går 5 veckor & jag testade mig bara ?för att? & plussar!

    Började gråta! Helt chockad...

    Min man vill absolut INTE ha fler barn, vi har liksom precis börjat en ny fas i livet & det känns lite som att det är nu livet börjar när barnen blivit så pass stora & man börjar få en helt annan frihet.

    Var på gyn idag då jag hade en tid inbokad för abort men de såg inget på UL:et då det är för tidigt i graviditeten & man får inte göra abort då.

    Fick ny tid om 2 veckor.

    Att gå två veckor med den här känslan kommer bli rena tortyren ????

    Kroppen säger att jag ska behålla men hjärnan säger ngt annat.

    Tror inte jag orkar börja om igen men kommer må skit av att göra en abort.

    Barnen tjatar om syskon & vill så gärna så mot de känns det hemskt.

    De vet såklart inte detta.

    Hur har ni andra gjort & hur tänker ni?

    Jag vet att man aldrig ångrar ett barn men att börja om nu vid den här åldern är ingen liten grej, hela livet blir ju förändrat i flera år framåt, samtidigt som det ger så mycket kärlek.

    Maken kommer jag inte kunna övertala känns det som..

    Vilket dilemma, trodde aldrig jag skulle behöva skriva det här ????

  • Svar på tråden Panik, gravid & har redan två barn
  • Anonym (TS) Trådstartaren
    Äldre 22 Dec 17:48
    #3

    Klart det är mitt beslut i slutänden.

    Han är helt förstörd stackarn nu när han hör mina tankar, vi var båda överens om abort men det är jag som börjar vela nu.

    Känns inge kul när inte han vill, han skulle kanske bli olycklig då & jag vill ju inte förstöra för honom heller.

    Jag får nog sluta fundera & älta så mycket & genomföra aborten om två veckor & fokusera på de fina barn som jag faktiskt redan har <3

  • Anonym (TS) Trådstartaren
    Äldre 22 Dec 21:45
    #7

    Därför att vi haft svårt att få barn.

    Vi hade sex 4 dagar efter mens & då vart jag gravid.

    Trodde den perioden var säker men icke : (

  • Anonym (TS) Trådstartaren
    Äldre 23 Dec 23:06
    #9

    Jag har inbokad tid för abort och då kommer jag vara i vecka 5+5.

    Jag får inte göra abort nu då ingen graviditet syns via UL.

    Bm lovade mig att vi inte kommer se något hjärta då för jag sa att ser jag hjärtat vet jag inte om jag klarar av att ta bort det men det lovade hon.

    Men... när jag kollar gravidappen Preglife står det att i vecka 5 slår hjärtat för fullt.

    Alltså jag orkar inte :(

  • Anonym (TS) Trådstartaren
    Äldre 23 Dec 23:30
    #12

    Vi kan prata med varandra bra ändå utan kurator så det är inga problem men en himla jobbig sits. Kroppen skriker att jag ska behålla men förnuftet säger ett annat.

    Ena sekunden vill jag & nästa är jag 100% på att göra abort.

    Försöker tänka långsiktigt.. hur länge sörjer man en abort & behåller jag barnet förändrar det hela vårat liv & jag vet inte om jag orkar med att börja om från början igen, min man vill ju inte & jag kan inte tvinga honom heller...

    Känns som jag redan har svaret men vill nog bara bolla lite tankar...

    Försöker & inte tänka så mycket på det men det är svårt när man känner hur det spänner & drar i magen & i brösten :(

  • Anonym (TS) Trådstartaren
    Äldre 23 Dec 23:50
    #16
    Anonym (F) skrev 2017-12-23 23:37:05 följande:

    Vad är det i förnuftet som säger att du bör göra abort? Tror du inte fördelarna skulle väga över nackdelarna? Så underbart för dina stora barn att få ett litet (eller två ;)) syskon. Visst ni måste "börja om" igen men denna gången gör ni det tillsammans med två större barn som kommer glädjas lika mycket som ni med största sannolikhet kommer göra! Det handlar om så få år i ens liv som man får "börja om". Det går så snabbt.. Helt plötsligt är de stora och då har ni tre stora barn att följa genom ett helt liv och inte bara två.


    Det är väll det att jag sedan ca 6 mån sedan mår så himla bra & känner att det är nu vår tid börjar. Jag har varit väldigt stressad de senaste åren, haft höga krav & varit lite deprimerad emellanåt.

    Så bra som jag mår nu har jag inte gjort sedan vi fick barn & det är väll det som skrämmer mig, att jag ska börja lida av sömnbrist & bli slutkörd för då är man där igen.

    Vill aldrig mer hamna där. Då kommer det gå ut över hela familjen om inte jag orkar.

    Vet inte om jag vågar chansa med det...
  • Anonym (TS) Trådstartaren
    Äldre 24 Dec 07:26
    #18
    Anonym (F) skrev 2017-12-23 23:54:06 följande:

    Ok, ja känner du att livet inte börjat förrän nu kanske du inte är menad att få fler barn. Gör abort och se till att skaffa preventivmedel!


    Lutar åt det ja. Maken har fått tid för sterilisering.
  • Anonym (TS) Trådstartaren
    Äldre 24 Dec 12:35
    #26

    Visst är det så, man får helt enkelt skylla sig själv & ta konsekvenserna av det.

    Ja jag vet oxå folk som fått en sladdis & sedan har det blivit skilsmässa.

    Så bra relation som jag & maken har nu har vi aldrig haft, känner att vi verkligen hittat tillbaka till varandra efter småbarnsåren & har det väldigt bra nu. Med en bäbis börjar allt om , båda är konstant trötta & man blir irriterad på varandra. Nej inget bra val för oss..

    Vi har två friska barn så jag får fokusera på dem & är så så otrolig tacksam över dem.

    Jag har varit otrolig orolig vid båda mina graviditeter och vågar nog inte chansa igen nu när man är äldre & tänk OM det nu skulle vara två.

    Då skulle vi få söka huset, byta bil osv. Jag skulle inte orka med två spädbarn nu & jag skulle inte bli lycklig av det.

    Det finns bara ett val nu & det kommer vara jättejobbigt men det är någonting som jag får gå igenom.

  • Anonym (TS) Trådstartaren
    Äldre 25 Dec 09:49
    #29
    Anonym (En pappas känslor) skrev 2017-12-25 01:40:30 följande:

    Hej!

    Jag vill helst inte uttala min åsikt eftersom detta är en känslig och intim fråga. Men jag tänkte dela min erfarenhet. Jag o min fru gjorde en abort efter första barnet på inrådan av en släkting och på grund av rädsla att inte mäkta med ett barn till. Vi var då utan fast inkomst och utan fast boende, hade inga föräldrar i närheten som kunde hjälpa oss, fast en förälder med psykiska problem som vi snarare fick ta hand om, vi var unga (båda under 20 år) och hade båda hoppat av gymnasiet samt hade redan en snart ettåring att ta hand om. Kort sagt en mycket otrygg situation. Det hör även till att vår relation var rätt osäker under denna period.

    Även om vi än idag kan förstå beslutet att göra aborten är det något vi bär med oss som ett familjesår hela tiden, och helst skulle ha valt annorlunda, kunde vi valt idag. Men då visste vi inte det vi vet idag om vår relation och om hur det är att bära efteråt.

    Nu har vi efter 11 år är livet helt annorlunda, mer som du beskriver er tillvaro. Vi har båda tagit ikapp skola/utbildning, vi har köpt hus och jag har fast jobb sedan 6 år. Min fru har bra jobb som hon trivs med. Vi har ändå vårt att arbeta med. T ex bygga kök i vårt torp som vi renoverat på sen vi köpte det. Betala av billån och försöka klämma in en till bil i budgeten och så vidare.

    Vi har nu ett till barn och väntar det tredje. Med vår bakgrund vet vi att livet kan vara enormt oroligt, och nu när vi har en ekonomi som ger en någotsånär trygg tillvaro, utan risk att bli vräkt eller liknande, ser vi det som en stor glädje att få möjlighet att låta ett till barn få växa upp i denna trygga miljö och med trygga föräldrar.

    En människa på min frus jobb, (ålderdomshem) sa att man bör väga valen i sitt liv genom att tänka sig vad man eventuellt skulle ångra att man gjort eller inte gjort när man sitter på hemmet. Jag tror inte jag skulle ångra eventuella bilbyten, krångliga ombyggnationen, svåra avbetalningar på skulder eller flyttar mm om jag vägde ett helt människoliv i den andra handen. Ett liv som jag fått följa och gett en bra start genom en trygg kärleksrelation med min äkta hälft och t o m ekonomisk trygghet. Då finns förutsättningar för ett underbart liv.

    "Att ge är bättre än att få" sägs det och när man har en trygg kärleksrelation och trygg tillvaro och livet självt sått ett frö i denna kärleksrelation skulle det kunna vara ett tillfälle att upptäcka, kanske på sikt, kanske genom prövning och möda, att just att ge detta barn allt det goda som ni hoppas på att livet ska börja innehålla för er, att detta kanske skulle innebära en ännu större lycka och tillfredsställelse än att behålla det för er själva.

    Ja, där kom mina känslor till uttryck, fast jag är pappa. Förlåt ifall det blev långrandigt eller svårt. Men det viktigaste är att göra det man känner är rätt innerst inne. Förnuft eller hjärta, vad är viktigast i slutändan? Vad säger den innersta intuitionen, den sannaste längtan och samvetet? Det vet bara du o din man.

    Lycka till och riktigt god Jul!


    Tack för ditt svar & vad roligt för er att allt har löst sig.

    Jag försöker oxå tänka så men hur det än är så ska man klara sig genom småbarnsåren och fet krävs otroligt mycket & jag vet inte om jag orkar det igen.

    Vår minsta är som sagt 8 och det är först nu man kan börja känna större frihet & jag njuter verkligen av det så att börja om igen skulle nog göra mig olycklig tror jag. Jag älskar denna frihetskänsla som är just nu men det är klart tänker man som gammal är det klart det skulle vara kul om man hade 3 vuxna barn men det är ju en väg dit oxå...

    God jul till er!
  • Anonym (TS) Trådstartaren
    Äldre 4 Jan 10:54
    #31

    Första tabletten intagen.

    BM vid första UL:et i vecka 4 lovade mig att vi inte skulle kunna se något hjärta vid vecka 6. Var där i morse och hjärtat fladdrade :(

    Blir en jobbig tid men det var rätt val just nu...

Svar på tråden Panik, gravid & har redan två barn