LLW skrev 2019-10-03 19:33:59 följande:
Tänker på det ofta. Hur länge orkar man? Inte bara psykiskt men fysiskt. Min kropp känns inte som min egen längre. Jag kan inte hålla igång med någon träning, jag måste stå ut med hemska menssmärtor varje månad (hade jag aldrig när jag åt p-piller) och det känns som att man misshandlar kroppen vid behandling.
Adoption ligger långt borta för oss. Även om nog min man är lite mer positiv till det än mig. Jag längtar ju efter att få bära mitt barn i magen! Att få vara gravid är min största dröm.
För oss tror jag väl att vi kör det här tre-packet, sen kanske ett till innan vi testar dubbeldonation.
Men man vet ju aldrig innan. Skulle vi få missfall fler gånger skulle det nog kännas annorlunda.
Hur brukar du känna under behandling? Och under ruvning? Känns det lika hopplöst då? Jag har störst dippar när mensen kommer och precis innan sprutstart.
Adoption ligger långt fram för mig också, det är just förberedelserna... Om man vill försöka adoptera om två år men inte gift sig och länder kräver minst två års äktenskap eller mer så känns det nog rätt tungt :( Men min sambo vill göra allt för genetiskt egna barn. Oavsett om det är Ryssland eller surrogat. Donation känns ok för honom om det är äggen som behövs, dvs vill han mest ha sina egna gener. Men det är ju jag som kommer behöva göra jobbet för det. Dessutom känner jag nog inte att jag är helt FÖR surrogat.
Vi har ju två gratis äggplock till kvar eftersom vi gjorde ett privat först. Men känner bara att jag inte har LUST. Men måste. Har absolut ingen lust att åka utomlands och göra det ena och det andra. Finns så mycket tester som man inte vet om de behövs eller finns för att någon ska tjäna pengar. Blir så less bara :(
Jag har tidigare känt att jag vill vara gravid, mer än NÅT. För det är så det ska vara. Men det har liksom förvandlats till något jobbigt. Är ju inte som all andra ändå, så då spelar det ingen roll längre. Vill ha familjeliv och se ett barn växa upp...
Mår oftast som sämst efter typ två dagars ruvande lol. Sprutperioden mår jag super. Just idag är jag kanske lite extra känslig just för mensen, samt att jag fyller år om två dagar och min sambo har ej fixat present. Jag sa att då kan han SKITA i det för det ska vara lite tanke bakom en present, inte bara pengar.