Vi som försökt med första barnet ca 1 år

Var så säker den här gången. Min mens var sen (vilket ALDRIG hänt under mina 17 år som mensare), mina bröst var ömma, jag bara tyckte allt kändes annorlunda. Men... Såklart kommer mensen, dessutom har jag nu tagit 4 gravtest som alla varit väldigt negativa. Var hemma från jobbet i måndags, för jag orkar snart inte mer.

Jag var så säker och det gör den här gången så mkt värre än alla andra.

Förlåt jag bara hijackade er diskussion, behövde bara få min otroliga besvikelse ur mig.

Jag har berättat för min syster och min bästa vän bara, och de är stöttande, men vill heller inte vara för nyfikna, vilket ibland är värre än om de bara frågade rätt ut så jag slipper ta upp det varje gång jag vill prata.

Okej skönt att vara igång! Vad frågade dom typ för bakgrundsfrågor? Är så nervös haha... men ska inte dit förrän 25 april. Ja man kan lika gärna kolla simmarna oxå när man är igång. Skönt att ändå få det berättat att de oxå funkar. Läste ditt förra inlägg om att berätta på jobbet. Bra gjort, speciellt nu om ni ska på besök då o då. Funderar kanske på att berätta för min chef. Men velar. Grejen e att det är så svårt att komma från mitt jobb. Jag måste liksom vara på plats vissa tider och oftast dagtid...

Aah okej! Var personen trevlig som ni träffade? Ja känns som vissa kan smita iväg mycket lättare... men funderar på att prata med henne om det blir typ ivf o så.. haha jo spännande minst sagt, men så svårt för andra säkert o veta hur dom ska reagera. Man vet typ inte vad man vilk höra... förutom alla jäkla klyschor förstås!

Hej,

Hoppar in i tråden. Jag och min man är på försök 13 denna månad. Jag känner mig mest som den bittraste människan i världen och föll idag tillbaks i googleträsket som ledde mig hit. Det var väldigt skönt att få läsa de ni andra har skrivit, känns som att jag pendlat mellan alla känslolägen och tankar fram och tillbaks som nämnts här av er för att slutligen nu senaste månaderna ha landat i någon form av avgrundsdjupt bitterhetshål. Under tiden som vi har försökt har 4 vänner hunnit bli gravida och föda barn samt att 5 personer till annonserat sin graviditet senaste månaderna. Trots att ett par av dessa är mina närmsta vänner så har jag förvandlats till någon form otacksamhetsmonster och blir så ledsen varje gång någon berätta att de väntar barn, fast jag egentligen borde(är) glad för deras skull.

Min ägglossning var fyra dagar sen denna månad. Med min gamla cykel borde ja fått mens idag. Men visst är antagligen mensen också sen när ägglossningen var det?

Har inte fått pms ömma bröst än! Endast ömma bröstvårtor sen några dagar efter äl. Igår hade jag som kändes som växtvärk. Antagligen är det inget på g men jag hoppas så mycket....

Ååååh en sak till jag behöver prata om!! Manlig gynekolog för första gången imorgon - vad tycker vi om det ??? *livrädd för gyn*

Har googlat lite nu.. verkar som man ska vara skriven på samma adress, men ser ingen regel på två år! Var såg ni detta?