Anonym (Jag också) skrev 2018-04-17 19:36:25 följande:
Det är så SJUKT att läsa era inlägg!! Så mycket som är gemensamt!!
Det här med att de går fort fram, sätter en på piedestal, använder otroligt stora ord alldeles för tidigt, får en att känna sig som the love of their lives! Att man är otroligt speciell, Vill snabbt sätta etikett på förhållandet, men samtidigt håller en lite utanför familj, ev barn osv.
Mitt ex hade inte så mycket vänner men han var otroligt ?nära? med mig men samtidigt visste ingen om mig. Också på distans. (Han bor i Malmö). Är väl smidigt när de gör slut för att suga sig fast i någon ny som bekräftar dem som personer när den förra (jag) börjar se sprickor i fasaden. Han klarade INTE av att jag tvivlade eller ifrågasatte honom. Då blev han otroligt kränkt och körde någon slags silent treatment. Slutade bekräfta mig och slutade vara gullig på sms och telefon osv.
När jag satte hårt mot hårt och verkligen ifrågasatte hans beteende och till och med kontaktade hans bror (som jag känner) för att få svar på vem han egentligen är så blockade han mig överallt. Han blev så kränkt och lade hela skulden på mig. Han sa att han var van att tjejer bad honom dra åt helvete och han talade illa om tidigare tjejer han dejtat. Där borde det ringt en stor varningsklocka för mig men... jag var ju så SPECIELL!
Jävla parasiter alltså. Är så irriterad och känner mig dum som lät mig luras. Men jag är ju ett sånt där lätt offer för sådana män: jag är väldigt omtänksam, förstående och empatisk.
Det farliga är när ens partner inte har alla typiska drag för att klassas som narcissist, och du fastnar i att det är normalt att en relation kan ha problem man behöver jobba på och tycker du synd om din partner och tar på dig att "laga" honom och er relation är det svårt att övertyga dig att du är utsatt för våld och att du är medberoende och manipulerad. Min psykolog sa att jag är oerhört skarp som trots så många signaler som tydde på en bra partner, lade vikten på felen och såg de ärligt för vad de var. Våld.
Jag vill också uppmana om att det finns inga särskilda regler för misshandel gällande att det går fort fram, det kan vara så men jag vet många och även jag själv är i en frisk och kärleksfull relation nu och det gick väldigt fort, snabbaste någonsin tror jag. Så du ska inte titta efter "hur snabbt ni blir tillsammans" du ska veta gränserna, innan du går in i en relation.
Du ska veta att hur snygg hur sexig hur mycket han än charmar dig säger du är finast i världen och fin mamma tycker om honom och fina kompisar tyckte om honom så är det inte charmigt nog, om han bestämmer åt dig, om han verkar försiktig med dominanta och bestämda drag i energin, om han går emot dina nej, om han inte har tålamod eller empati, om han försöker övertyga dig samtidigt som han påpekar att du måste våga / chansa / ta steget, om han bemöter dig som att du inte kan föra din egen talan och egna beslut, här har du signaler som bara kan betyda en sak , Våld.
Psykiskt fysiskt emotionellt narcissist eller inte det kvittar det enda du behöver veta är att något kändes inte tryggt eller respektfullt och att du själv inte fick uttrycka dig utan att det förminskades och känslan att du blev pressad, redan här ska du backa hundra steg och blir du minsta osäker på om han verkligen är bra, backa hundra till, och prata med någon om det och få klartecken på det du reagerat på.
Med rätt person kommer du slappna av och du kommer ta plats med dina åsikter och uttrycka dig fritt och bemötas av någon som känns som en bästa vän för livet. Det kan gå fort det kan gå långsamt huvudsaken är att det går fort eller långsamt - på dina villkor och att din åsikt alltid har ett prio hos den personen, dina behov ska alltid respekteras oavsett hur du hade önskat att ni gjorde.
Detta har jag äntligen studerat mig fram till via erfarenheter och kunskaper. Det räcker inte att säga att han ska respektera och älska dig, du måste fylla i konkret vad det innebär i känslor ord och handling och vara strikt med det. Och du måste veta när fel han gör är förlåtet och när hans fel är en fara.
