Syskonförsök via IVF våren 2018

Ja, det e klart att man ska lita på sin klinik. Vi är alla så olika och bara läkarna vet vad som är bäst för var och en. 

Nu håller vi tummarna på att den lilla bönan stannar 36 veckor till 

Ja, det här med att tolka symtom alltså, så svårt! Jag har ruvat tre gånger och blivit gravid en, kan nog inte säga att jag kände jättestor skillnad (innan plusset alltså) på den gången jag var gravid och den gången jag inte var det med hormoner i kropppen, hade en del känningar båda gångerna. När jag gjorde frysförsök i naturlig cykel hade jag dock inte ett enda symtom hur mkt jag än känd efter (och var inte heller gravid) men är ju svårt veta vad som är hormonerna och vad som är graviditeten!

Har du gjort många försök?

Jättesvårt att säga. Vilken tortyr det är att ruva. Har hört flera som plussat på olika dagar med olika barn, hoppas du är en sådan. Jag har plussat runt samma dag alla tre graviditeterna.

Brunna flytningar :( har haft brunna flytningar sen dag 2 på återföring och det håller fortfarande :(

den kommer då och då . precis när jag slipper oroa mig så är den tillbaka:(

Först dagarna på flytningar så kunde jag förstå få ägget fäster och då är det vanligt och ha små flytningar men nu är jag i vecka 4+6 alltså vecka vecka 5 . varför har jag det fortfarande? ingen aning:(

Så var det inte alls när jag blev gravid med första barnet . skit orolig för att få missfall. Vi har inga ägg kvar heller . Det e nästan sista hoppet liksom :(

klockan är 2.45 och jag e vaken av massa oroligheter .

Varför kan man inte vara gravid som de normala människor gör ?

varför ska det vara svårare för oss ? :(

vill gråtta och skrika av allt tortyr . ä

Behöver nog inte betyda något alls! Jag hade själv blödningar då och då mellan v 7-11 när jag var gravid, var helt fruktansvärt! Usch alla denna oro alltså! :( Och visst är det orättvist att det går så lätt för många! För mig känns det så konstigt när ens vänner typ "nu tänkte vi skaffa syskon, men vi väntar nog ett par månader för vi vill hellre ha en vårbebis". Helt utopiskt att liksom kunna PLANERA ett barn på det sättet?? Och att slippa allt med sjukvård osv... vilken dröm!

Jag tror att det är kört, BIM imorgon testade negativt även imorse. 

Efter min sons födelse så insisterade Kvinnokliniken om preventivmedel, vilket jag sa NEJ till. De var inte glada alls. Men vad trodde jag efter dess.. ju det är bara köra igång när man vill bli gravid igen. Vad fel jag hade! Har haft utomkveds, en FET som inte fäste, hysteroskopi, samt alla försök själva. Sista ägget i frysen överlevde inte upptiningen. då fick vi börja om. Äntligen fick jag ta reda på lågt AMH, nu är jag 39 och det ser mörkt ut  hade man vetat detta från en början hade man bara vänt sig till IVF. Vi får gå vidare med ÄD. Ledsen för ett gnälligt inläggl!

Hur går det för dig?

Man har läst i olika forum om de där bruna flytningarna, i de flesta fall har lett till graviditet. Fy, man tror att det är bara att se 2 streck på stickan och sedan är det lugnt... Men det är inte riktigt så, är det? 

Det måste vara det mest orättvisa i livet, kan man inte ha barn som alla andra, borde IVF åtminstone vara en garanti. Allt man går igenom, det psykiska framförallt, jag har inte varit mig själv i minst en månad nu. Andar bara hormoner. Sedan finns det ekonomiska också. Vi gjorde nu ett färskt försök som landade på nästan 40tkr. Nästa steg blir ÄD, där chansen att bli gravid är mycket högre.

Häng i, ge inte upp än. Hoppas att du mår bättre snart.

Jag åkte igår och köpte massa färgburkar. Orkar inte längre med att tycka synd om mig själv. Så här får jag tänka på nåt annat 

Hänger på i tråden.

Jag är 38 år. Jag och min man har tidigare gemensamma barn. Yngsta är nio år. 

Nu har vi försökt få syskon i ett och ett halvt år. Inte ett plus så långt ögat når.

Vi är utredda och man hittar inga fel. Förutom min ålder då. Nu blir det IVF. Vi ska till Carl Von Linnekliniken på onsdag för planering av IVF-behandling. 

Välkommen till tråden och om du vill, att ställa frågor om IVF till oss som gjort det innan. Jag är tyvärr en veteran med fem färskförsök (dvs ägguttag). Påbörjade igår min sjätte behandling.

Hej på er!

Grattis alla som plussat och lycka till alla som försöker! Känns lite läskigt att hoppa in i denna tråd, syskonförsök. Vi är inte riktigt där ännu men har redan börjat prata om när det är dags att börja. Ringde kliniken för att kolla lagarna kring syskonförsök (går via landstinget då vi kör IVF m donerade könsceller p g a att vi lever i en samkönad relation och i Sverige får man inte göra IVF m donerade könsceller privat). Allt var bättre än förväntat utom en sak. Man måste ha slutat amma helt. Det är alltså min fråga, har ni alla slutat amma innan ni startar syskonförsöken? Jag har haft som plan att inte ha någon plan för att sluta amma.... Tack på förhand!