trueblood93

Äldre 29 Mar 18:57

44 svar

ALLVARLIGT psykisk ohälsa.. Hjälp mig rädda min bror!!!

Hej!

Min bror är några år äldre än mig.. fyller strax 30 och är allvarligt, mycket allvarligt tokig..

Han har gått hög utbildning, har fin examen och alla odds på sin sida.. men har alltid varit jävligt speciell. Alltid är de alla andra de är fel på! Allt.. han kastar sönder saker.. alltid och lämpligast nya mobiltelefoner, tvkontroller, etc you name it. Han har inte klarat av att arbeta mer än nån månad på ett vanligt arbete som han utbildat sig till. Sen har han misskött de. Stannat uppe hela nätterna, sjukanmält sig och varit sjuk så mycket att de cheferna han haft varit glada när de genemsamt kommit överens om att "låta han gå".. varje gång flyttar han hem igen till våra föräldrar som han sen behandlar HEMSKT i ca 1 år innan han börjar om. De lever hela tiden förtryckt under hot... säger dom att "vet du vad de är nog dags att du går o sover nu.. kl är fem på morgon" såå får han vansinnesutbrott... eller alternativt hotar med att leta fram ett rep för att hänga sig eller ta deras bil och köra in i första bästa långtradare...

Nu hade han tagit kniv igen och vevat med att han skulle kunna skära upp hela armen längs från armhålan ner till handen (insidan, suicidcut) och säger att han skulle ej känna det för hans hjärna är så bortkopplad. Han drömmer om att flytta till Japan,där är allt bra. Allt är fint,alla människor är bra.. han har varit dit och varit där längre perioder - har då mest supit kopiösa mängder alkohol där och då.. visar tydligt alkoholproblem. HAN VÄGRAR All professionell hjälp, alternativt mediciner. "För han är fullt frisk, de är alla vi andra som inte fattar något"...

Vår pappa förtvivlad. Lever som en betjänt,lagar varje måltid och är de inte nog bra får han höra det.. de ska vara fina köttgrytor med mandelpotatis. Mamma städar,tvättar, plockar efter han ALLTID. Han lever som en redig kung där och minsta lilla ifrågasättande möter han med självmord på grund av att han inte klarar av deras "presss" för han är såååå himla utmattad. Detta gar pågått i... 10 år nu snart.. han har alltid varit spec. Men nu är de ju alltid varje dag som jag hör i telefonen hur mamma försöker lugna han och sätta ifrån sig skohornet och lugna sig.

Mina föräldrar är mellan 60-70 och denna stress kommer bli deras död.

Han missköter inte hygienen,duschar varje dag -men vägrar klippa och raka sig. Vill inte se ut som andra människor,samt några kg för mkt runt magen som gör att han vägrar ta på sig nya fina kläder. Han ser alltså ut som en uteliggare, och VILL det. Han har bra drag,skulle kunna vara jättefin! Meeeen Alltid knickers och urtvättad t-shirt.. sommar som vinter... och vråltrasiga gympadojor. Mamma köper nytt,och var 20e gång hon kommer hem med något kanske nått går hem..

Jag är arg att mina föräldrar tar all denna skit han utsätter dom för. Ja vill ju att han ska omhändertas. Men han skulle nog skynda sig och skada sig fortast möjligt om de kom på tal.

Han har bott ihop med två olika (behöver faktiskt nämna utländska tjejer båda två , som kommit till han i tron om att de kommit till paradiset) tjejer som han under den tiden brytit ner tills de bara varit spillror kvar av dom.. senast för några månader sen tog tjejen upp sin telefon och aktiverade sin facebook... han blev så tokig så han sprang in i köket,tog en kökskniv och sprang ut i hallen och hackade sönder sina nya skor. Varför? Frågade hon. Han svarade att de var bättre att skorna fick de för att han ville egentligen vara hacka den HÄR (och pekade på sitt eget hjärta)... han har hängt ut genom fönstret och hota med att hoppa om hon går... ja nu har de äntligen delat på sig. Men han kör ju denna tortyr på mamma o pappa nu.

HJÄLP MIG. VAD FAN SKA JAG GÖRA?

Han kommer skada sig själv eller mina föräldrar en dag. Jag hatar hur han gör och vill stoppa det. Han har manipulerat 10tal läkare att han är "utbränd" när han väl träffat nån... vägrar säga NÅGOT om sitt tokiga beteende. Vill ej att de ska finnas journaler eller att nån utifrån ska veta. VAD FAN SKA JAG TA MIG TILL. Hjälp!!!!!!!!!

Panikslagen lillasyster

Anonym (Men snälla...?)

Äldre 29 Mar 19:59

#11

Anonym (Svårt) skrev 2018-03-29 19:51:35 följande:

Om dina föräldrar har daltat med honom så här hela livet så har de fostrat en narcissist, kanske tom en psykopat. Och nej, enligt honom så är det inget fel på honom utan alla andra, och det är så det kommer förbli. Har du försökt att prata med honom, hur är er kontakt?

Du snackar skit.

De flesta föräldrar uppfostrar sina barn ungefär lika, och min man är normal men hans syster är bara marginellt bättre än TS bror. Helt uppenbart är det något galet med henne hela vägen från starten.

Det finns något som heter genetiskt betingad psykisk sjukdom, du kanske skulle googla det någon gång?

Anonym (Svårt)

Äldre 29 Mar 20:01

#12

Anonym (Men snälla...?) skrev 2018-03-29 19:57:10 följande:

Du tror att det hjälper att prata med någon som viftar med knivar till dagligdags?
Det tror inte jag.

TS, jag tror inget hjälper utom polisanmälan, det han håller på med är olaga hot, ofredande mm. Eller att dina föräldrar ställer ultimatum att han söker läkare och tar medicin för sina störningar annars hamnar han på gatan.

Tyvärr.

Jag är bara nyfiken på hur systerns kontakt är med sin bror.

Anonym (Svårt)

Äldre 29 Mar 20:03

#13

Anonym (Men snälla...?) skrev 2018-03-29 19:59:17 följande:

Du snackar skit.

De flesta föräldrar uppfostrar sina barn ungefär lika, och min man är normal men hans syster är bara marginellt bättre än TS bror. Helt uppenbart är det något galet med henne hela vägen från starten.

Det finns något som heter genetiskt betingad psykisk sjukdom, du kanske skulle googla det någon gång?

Du har verkligen ingen aning...har du hört talas om favorisering? Det kan göra att barn blir väldigt olika som vuxna.

Anonym (30årkvinna)

Äldre 29 Mar 20:09

#14

Jag tror han är narcissist. Han är så väl medveten vad han gör mot era föräldrar och det är bara sjukt.

Eftersom ingen verkar förstå hur det verkligen ligger till så tycker jag på riktigt att ni ska filma, i smyg.

Det enda rätta vore ju bara att sparka ut honom på gatan, finns ingen anledning att de ska ha en galning i sitt hem. Även om det är deras son. Men en tanke slår mig lite, har han varit familjens gullegris när han var liten eller hur var familjesituationen då?

Anonym (Svårt)

Äldre 29 Mar 20:11

#15

Anonym (Men snälla...?) skrev 2018-03-29 19:59:17 följande:

Du snackar skit.

De flesta föräldrar uppfostrar sina barn ungefär lika, och min man är normal men hans syster är bara marginellt bättre än TS bror. Helt uppenbart är det något galet med henne hela vägen från starten.

Det finns något som heter genetiskt betingad psykisk sjukdom, du kanske skulle googla det någon gång?

Och jo, jag vet hur man Googlar:
www.dailymail.co.uk/femail/article-2065388/Be-honest-EVERY-parent-favourite-child--emotional-fallout-lifetime.html

Anonym (behöver hjälp)

Äldre 29 Mar 20:14

#16

Anonym (Svårt) skrev 2018-03-29 19:51:35 följande:

Om dina föräldrar har daltat med honom så här hela livet så har de fostrat en narcissist, kanske tom en psykopat. Och nej, enligt honom så är det inget fel på honom utan alla andra, och det är så det kommer förbli. Har du försökt att prata med honom, hur är er kontakt?

Oj vad många psykopater och narcissister vi måste ha ute på gatorna i Sverige, med tanke på hur många som daltar med sina barn.
Jag tycker att det snarare låter som en person som uppenbarligen behövt (diagnos) hjälp långt tidigare.

Min son har vissa likheter med TS bror, och fick efter mycket om och men en diagnos på asperger och ADHD. Diagnosen definierar honom inte som person, men han och vi fick hjälp att hantera det bättre, samt att han fick studera med likasinnade vilket hjälpte hans stress och självkänsla något. Diagnosen underlättar även något för närstående som ofta blir medberoende, och att ha något stöd för att kunna bolla oro och frågor inför.

Det är svårt att tvinga en vuxen att söka hjälp, så jag har tyvärr inga bra råd att ge. :(

Anonym (Svårt)

Äldre 29 Mar 20:22

#17

Anonym (Men snälla...?) skrev 2018-03-29 19:59:17 följande:

Du snackar skit.

De flesta föräldrar uppfostrar sina barn ungefär lika, och min man är normal men hans syster är bara marginellt bättre än TS bror. Helt uppenbart är det något galet med henne hela vägen från starten.

Det finns något som heter genetiskt betingad psykisk sjukdom, du kanske skulle googla det någon gång?

www.psychologytoday.com/us/blog/warning-signs-parents/201701/childhood-roots-narcissistic-personality-disorder

Anonym (Svårt)

Äldre 29 Mar 20:47

#18

Anonym (behöver hjälp) skrev 2018-03-29 20:14:41 följande:

Oj vad många psykopater och narcissister vi måste ha ute på gatorna i Sverige, med tanke på hur många som daltar med sina barn.
Jag tycker att det snarare låter som en person som uppenbarligen behövt (diagnos) hjälp långt tidigare.

Min son har vissa likheter med TS bror, och fick efter mycket om och men en diagnos på asperger och ADHD. Diagnosen definierar honom inte som person, men han och vi fick hjälp att hantera det bättre, samt att han fick studera med likasinnade vilket hjälpte hans stress och självkänsla något. Diagnosen underlättar även något för närstående som ofta blir medberoende, och att ha något stöd för att kunna bolla oro och frågor inför.

Det är svårt att tvinga en vuxen att söka hjälp, så jag har tyvärr inga bra råd att ge. :(

Ja, tyvärr så har vi många fler narcissister och psykopater pga dagens uppfostran. Hur försökte du hjälpa din son med självkänslan?

Anonym (Men snälla...?)

Äldre 29 Mar 20:47

#19

Anonym (Svårt) skrev 2018-03-29 20:22:04 följande:

www.psychologytoday.com/us/blog/warning-signs-parents/201701/childhood-roots-narcissistic-personality-disorder

Jag känner massor av syskon som klagar över favorisering men det är ytterligt få som någonsin viftar med knivar mot sin familj. Så jag hävdar nog ändå att detta är något mer än bara det.

Lästips:

www.svt.se/nyheter/vetenskap/depression-beslaktat-med-schizofreni

cdrwww.who.int/bulletin/archives/78(4)455.pdf

www.nih.gov/news-events/nih-research-matters/common-genetic-factors-found-5-mental-disorders

trueblood93

Äldre 29 Mar 21:00

#20

Jag är tackdam för alla svar ni ger mig, allihopa. Kan inte orata med nån om detta då vi bor i ett litet samhälle och ingen kan ana vad han ör för skrot och korn bakom stängda dörrar ..

Min relation till min bror har varit hemsk hela uppväxten. Jag var en sån som fick 3 godisar och sprang för att ge två åt honom,medan om han fick tre tog han alla själv. Han var mkt i spelets värld,slog mig mkt. Och vi bodde (de bor ännu där) i tvåvåningshus.. när mamma och pappa gått ner på nedervåningen på morgonen och vi vaknade senare på morgon så fick jag ej gå ner. Han hotade med saker jag skulle göra- om jag gjorde de fick jag gå ner. De var allt från spela landishockey - om jag gjorde mål fick jag gå. Annars var jag tvungen stanna uppe i rummet. Om jag ej flyttade mig från soffan där han ville sitta så skulle han gå och skada vår katt.. alltid hot! När jag nån gång trotsade fick jag springa för livet och de slogs hysteriskt. Vår katt smet ut en gång (innekatt) de var inte mitt fel -men han letade upp mig i huset och sparkade mig stenhårt i magen.. mellan andetagen flämtade jag "varför de var inte jag som släppte ut han?!" Svaret var kort och gott "någon måste bestraffas när detta händer".

Mamma har alltid daltat med han. Bäddat rent i sängen (gör fortfarande) klippt tånaglar, fixat undan allt han ställt till med, tystat ner och vyssjat om de kommit på tal så han kunnat bli upprörd igen. Pappa har alltid alltid alltid skyddat mig. Vi har varir uppdelade. Jag har fårt gråta och be att mamma o pappa skulle skilja sig så vi skulle få växa upp på olika håll..

Nu idag har han ofta ganska korta dialoger med mig. Bara om de måstes. Har jag tagit upp hur han var som barn så "minns han ingenting av det, han är tre år äldre, han minns bäst " .. blir väldigt,väldigt obekvämt och jag vill helst inte prata med han om det.

ALLVARLIGT psykisk ohälsa.. Hjälp mig rädda min bror!!!

INNEHÅLL