Ni som kämpar, hur reagerar ni för andra gravid/bebisar?

Jag har pendlat väldigt mycket mellan lyckan av andras barn till avundsjukan och dåligt samvete när det blev för mycket. Varje gång vi fick höra att någon i närheten skulle ha sitt första och sen andra barn medan vi stampade på samma ställe var hemskt. Men till slut så funkade det! För första gången på många år njöt vi av kompisarnas små barn igår med insikten att vi också snart är där. Så tillåt dig att det får göra ont ibland, det är helt okej! Jag hoppas att ni alla lyckas med önskan om en liten.