• Anonym (Konstig)

    Varför är jag så konstig i relationer?

    Finns det någon här som kan analysera mig? Eller kommentera mig, vadsomhelst. Jag vill få höra något. Varför är jag så konstig då jag är i relationer?

    Jag är *fucked up* i mitt huvud, (hittade inte någon bra svensk motsvarighet...)

    Jag vet liksom aldrig vad jag vill, kan jag väl börja med...

    Den relationen jag är i nu, den startade på samma sätt som övriga relationer jag haft, med orden *vi kan väl försöka*. Jag har aldrig varit stormförälskad och inlett en relation på det sättet utan det har som alltid varit en osäkerhet då jag startat relationer. Ändå står jag kvar i denna nuvarande relation 3 år senare, fortfarande med tveksamma känslor nu som då som jag inte vet vad jag skall göra med. Varför är jag såhär??

    Vill jag ens vara i denna relation? Ibland bubblar känslorna fram och jag känner mig jätte kär och är nästan redo att köpa hus med honom och starta ett liv nu direkt. Men sen sätter mitt huvud stopp, jag börjar få känslor av att jag missar något i livet som hindrar mig att starta ett liv med denna man. Svårt o förklara... Jag kan tänka på det positivt, men vågar inte agera. Kan inte. Känner mig inte redo. Men älskar honom.

    Sedan en annan dag så får jag känslor av att jag vill att han ska göra slut, att jag inte vill att jag ska få några kärleks känslor. Att jag önskar han skulle vara otrogen så att jag hade någon orsak att göra slut liksom...

    Åh jag vet inte vad jag ska ta mig till med alla dessa känslor.

    Så kort sagt, jag började relationen med osäkerhet, sedan blev jag säkrare, sedan osäker, sedan säkrare igen, sedan ännu mera säker, sedan önskar jag att jag inte vore så säker, ja ni hör... Jag kommer med inget vettigt :(

    HJÄLP

    Jag är 25 år.

  • Svar på tråden Varför är jag så konstig i relationer?
  • Anonym (Konstig)

    Puffar då jag gärna vill att någon utifrån ser på saken

  • Anonym (Blåhimmel)

    Har du läst boken Hemligheten av Dan Josefsson? Kan vara en bra början.

  • Anonym (Blåhimmel)

    Ännu bättre bok är *Attached* av Amir Levine och Rachel Heller, om du läser bra på engelska.

  • Anonym (Utredning?)

    Har du gjort någon utredning hos psykolog? Jag fick själv diagnosen borderline/emotionellt instabil störning och ditt tänk påminner lite om mitt?

  • Anonym (Konstig)
    Anonym (Blåhimmel) skrev 2018-04-25 16:50:10 följande:

    Har du läst boken Hemligheten av Dan Josefsson? Kan vara en bra början.


    Nej jag läser inte böcker, men vad handlar den om?
  • Anonym (Konstig)
    Anonym (Utredning?) skrev 2018-04-25 16:59:10 följande:

    Har du gjort någon utredning hos psykolog? Jag fick själv diagnosen borderline/emotionellt instabil störning och ditt tänk påminner lite om mitt?


    Ojdå, aldrig tänkt att jag skulle vara sjuk... har tänkt att jag nog inte hittat till rätt förhållande än eller nåt sånt... men kanske inte då :(
  • Anonym (Undvikande)

    Det låter som att du har ett otryggt undvikande anknytningsmönster. Pga dina relationer till dina föräldrar har du troligtvis utvecklat en ett undvikande anknytningsmönster som gör att du har svårt med närhet i relationer. Det går att förändra om man blir medveten om det även om det kan vara svårt...

    Jag kan också rekommendera Hemligheten av Dan Josefsson om du vill sätta dig in i vad det innebär och se om det stämmer på dig.

  • Anonym (Konstig)
    Anonym (Undvikande) skrev 2018-04-25 17:09:48 följande:

    Det låter som att du har ett otryggt undvikande anknytningsmönster. Pga dina relationer till dina föräldrar har du troligtvis utvecklat en ett undvikande anknytningsmönster som gör att du har svårt med närhet i relationer. Det går att förändra om man blir medveten om det även om det kan vara svårt...

    Jag kan också rekommendera Hemligheten av Dan Josefsson om du vill sätta dig in i vad det innebär och se om det stämmer på dig.


    Oj, allt låter så invecklat o svårt. Jag blir ledsen av era svar men tackar för dem ändå, vill ju inte vara sjuk eller något sånt... Nu blir jag ju bara nojig att det är något fel på mig.

    Ingen som tror att felet *bara* ligger i att jag inlett relationer med att inte riktigt veta säkert att det är det jag vill?
  • Anonym (Undvikande)
    Anonym (Konstig) skrev 2018-04-25 17:22:53 följande:

    Oj, allt låter så invecklat o svårt. Jag blir ledsen av era svar men tackar för dem ändå, vill ju inte vara sjuk eller något sånt... Nu blir jag ju bara nojig att det är något fel på mig.

    Ingen som tror att felet *bara* ligger i att jag inlett relationer med att inte riktigt veta säkert att det är det jag vill?


    Det är ingen sjukdom att ha en otrygg anknytning. Det är ganska vanligt. Det innebär bara att man kan ha mer eller mindre svårigheter i nära relationer. Just undvikande anknytning brukar karaktäriseras av att man ofta har svårt att veta vad man vill och svårigheter att stanna i relationer.

    Men det behöver ju absolut inte betyda att du har det, fast det låter som så på din beskrivning. Det finns en sida som heter bättre relationer där man kan göra ett test för att se vilken typ av anknytning man har. De har flera youtubefilmer som förklarar vad det är också...
  • Anonym (Undvikande)

    Jag har själv undvikande anknytning. Men idag, till skillnad från när jag var i din ålder, så vet jag om mina svårigheter och kan jobba med att förändra dem.

  • Anonym (Tagga ner)

    Du är 25 år, ta det lugnt, det flesta vet inte vad man vill med sitt liv i 25 års åldern.

  • Anonym (Ensam)

    Du kanske inleder/stannar i relationer för att du är rädd att bli ensam? Eller så är du rädd för att bli lämnad så du bygger upp en mur kring dig och mer eller mindre letar anledningar till att den andra personen ska lämna dig eller du honom?

    Det måste ju ta väldigt mkt onödig energi! Försök jobba med detta, be om proffshjälp! Via VC kanske?

  • Anonym (Ensam)

    Du kanske inleder/stannar i relationer för att du är rädd att bli ensam? Eller så är du rädd för att bli lämnad så du bygger upp en mur kring dig och mer eller mindre letar anledningar till att den andra personen ska lämna dig eller du honom?

    Det måste ju ta väldigt mkt onödig energi! Försök jobba med detta, be om proffshjälp! Via VC kanske?

  • Anonym (Xyz)

    Svaret ör enkelt, du ör 25 år. Lev livet och ha kul istället för att fundera så mycket.

  • Anonym (Konstig)
    Anonym (Xyz) skrev 2018-04-25 18:40:03 följande:

    Svaret ör enkelt, du ör 25 år. Lev livet och ha kul istället för att fundera så mycket.


    Mm det är ju det jag är rädd typ. Att jag inte lever mitt liv fullt ut då jag är ung eftersom jag har förhållande på förhållande och är osäker mycket...
  • Anonym (Konstig)
    Anonym (Ensam) skrev 2018-04-25 18:00:34 följande:

    Du kanske inleder/stannar i relationer för att du är rädd att bli ensam? Eller så är du rädd för att bli lämnad så du bygger upp en mur kring dig och mer eller mindre letar anledningar till att den andra personen ska lämna dig eller du honom?

    Det måste ju ta väldigt mkt onödig energi! Försök jobba med detta, be om proffshjälp! Via VC kanske?


    Tack för svar men tror inte att jag är direkt rädd för att bli ensam... jag gillar att vara ensam ibland, men jag vill ju förstås ha min pojkvän kvar... bara att jag stör mig på dessa osäkra tankar som kommer ibland
  • Anonym (Xyz)
    Anonym (Konstig) skrev 2018-04-25 21:28:54 följande:

    Mm det är ju det jag är rädd typ. Att jag inte lever mitt liv fullt ut då jag är ung eftersom jag har förhållande på förhållande och är osäker mycket...


    Haka inte upp dig så mycket på att du är i en relation. Vill du åka till Ibiza med dina tjejpolare, gör det. Vill du ta bågekort, gör det. Vill du plugga ett år i USA, gör det. Man behöver inte vara hopklistrade för att man är ett par.
  • Thereisthat
    Anonym (Konstig) skrev 2018-04-25 17:22:53 följande:

    Oj, allt låter så invecklat o svårt. Jag blir ledsen av era svar men tackar för dem ändå, vill ju inte vara sjuk eller något sånt... Nu blir jag ju bara nojig att det är något fel på mig.

    Ingen som tror att felet *bara* ligger i att jag inlett relationer med att inte riktigt veta säkert att det är det jag vill?


    Alla möjligheter finns. Men jag måste säga att du behöver byta attityd till dig själv. Om du har osunda anknytningsmönster är det något som är fel, absolut. Men å andra sidan så spelar väl det ingen roll? Om du vet om att du har dessa problem så kan du ju också börja göra något åt dem.

    Så jag tycker att du ska se denna vetskap som en möjlighet för dig att komma till bukt med problemet istället för att se det som att du är oduglig, för det är du inte bara för att du har anknytningsproblem.
  • Anonym (M)
    Anonym (Utredning?) skrev 2018-04-25 16:59:10 följande:

    Har du gjort någon utredning hos psykolog? Jag fick själv diagnosen borderline/emotionellt instabil störning och ditt tänk påminner lite om mitt?


    Kan också känna igen mig i tänket, speciellt dom där tvära kasten, och jag identifierar mig också med borderline (har dock inte gjort någon utredning) men även HSP, högkänslighet! Har gått lite i KBT och tyckte det var väldigt värdefullt och en bra hjälp, att sätta namn på tankar/känslor, sortera i dom, och lära sig sätt att hantera saker bättre för att själv må bättre.. 
Svar på tråden Varför är jag så konstig i relationer?