• Evemarlun

    Annan partner

    Hej!

    Ska försöka att inte göra detta så grötigt. MEN, är gravid i vecka 39 och väntar nu bara på att bebis ska komma ut!!!! Har varit ensam med denna graviditet i princip hela tiden. En pappa, (som jag var tillsammans med), som inte var delaktig alls. Började senare visa sidor jag inte sett förr. Kände mig inte trygg och bad flera gånger om att vi skulle hitta någon lösning för barnets skull. 0 intresse. Bad barnmorskan om hjälp, pratade med psykolog, bad pappan följa med men icke. Då bodde jag, sen några år, i en annan stad. Valde att åka hem under julen för jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Kände mig så jävla ensam. Åkte hem. Stötte ihop med mitt ex. Vi har inte varit ett par på 2 år och innan dess var vi tillsammans i 5 år. Det, kombinerat med attt få omringas av min helt jävla fantastiska familj, gjorde valet lätt- jag ville flytta hem till min hemstad för att jag skulle må bra som person och därmed kunna ge barnet en bra uppväxt med en stabil och kärleksfull mamma. Jag tog beslutet och några veckor senare flyttade jag. Pappan till barnet säger att han vill vara delaktig men visar INGET intresse. Har nu sen några månader tillbaka landat i mitt eget hem i min hemstad, gjort färdigt i huset jag hyr och köpt färdigt allt. Och även jag och mitt ex har fallit för varandra. Handlöst. Allt är HELT perfekt mellan oss. Han inkluderar oss (mig och barner), han pratar mot magen, följt med mig till förlossningen när jag varit orolig, är med mig, tar hand om mig och häromdagen frågade han ?eftersom jag börjar känna mig lite nervös inför förlossningen, kan vi inte kolla några filmer eller läsa om det ihop?? Har skrivit i mitt förlossningsbrev att han kommer vara med men att han inte är pappan. Hans familj har accepterat läget också och såklart även han. Men nu börjar förlossningen närma sig och han börjar bli ?nervös?. Och jag förstår inom. Det är ju inte hans barn men ändå kommer han bli första fadersfiguren för bebis och dem kommer ju knyta an ett band oavsett vad.. men han tycker det känns lite jobbigt och det är helt förståeligt.

    Undrar om någon annan är i samma sits eller varit? Där pappan inte varit delaktig och där en annan blir ens partner och får ta ?papparollen? fast det inte är biologiskt? Och hur tog han det isåfall? Tacksam för svar!!!

  • Svar på tråden Annan partner
  • Anonym (Tjej)

    Ja fast på ett annat (värre) sätt. Jag var otrogen och blev gravid (hade redan innan jag visste berättat för sambon och han bestämt att fortsätta försöka ändå). Pratade med två bm som sade pga datum att andra mannen inte kunde vara pappan men när barnet är fött så visar det sig att visst var det så att andra var det. Det syns tydligt på barnets hudfärg om man säger så.

    Vi har försökt fortsätta ihop ändå och låtsas som ingenting men det är jättesvårt och blir värre hela tiden. Barnet är några år gammalt nu. Det har lett till att sambon inte tagit ansvar för barnet utan är mest en lek-pappa även om han tycker om barnet. Den biologiska pappan vill ha mer och mer tid med barnet vilket också är jättejobbigt psykologiskt för sambon. Tänk på det ni, vad händer om biopappan faktiskt vill ha en roll (i framtiden om inte nu) och inte adoptera bort barnet till din partner. Det betyder att om du och partnetn nånsin går isär har han noll rätt att träffa barnet och att veta det kan fötsvåra anknytningen mellan dem.

  • Evemarlun

    Jag tror du missförstår mig lite.. vi har aldrig pratat om adoption och jag har aldrig tagit chansen ifrån pappan att få vara pappa. Snarare tvärtom. Men jag vägrar ge mer av mig själv till honom, för vi är två vuxna människor och han vet vad som krävs av honom och inte någonting har han gjort.

    Så det där med adoption vet jag inte vad du menar? Min fråga var mer hur den nya partnern tänkt kring förlossning osv då pappan inte kommer vara med.

  • Anonym (Tjej)

    Jag förstår det, jag menade hur din nuvarande kan känma på sikt och vad som kan bli problem längre fram om tex biopappan inte vill ta så mkt ansvar nu men ändrsr sig och vill senare när din nuvarande känner sig som pappa men inte är det på pappret. Självklart är det annorlunda om han tagit 50% ansvar från blrjan men det lät inte så på din text, biopappan alltså. Jag förstår att du helst hade velat det.

    Förlossningen blir nog inget problem, eller hur tänker du att det skulle bli det?

Svar på tråden Annan partner