Anonym (Orolig) skrev 2018-05-29 16:36:25 följande:
Hej.
Men så fruktansvärt! Hur mår du idag? Vilken typ av behandling fick du? Blev du långvarigt sjukskriven?
Läkaren sa ingenting, jag var så skärrad när jag var där så jag tror inte hon vågade säga något.
Berätta gärna mer om du orkar och kan.
Aha, jag förstår. Men du har inte haft symtom?
Jag fick som sagt reda på att jag hade cancer men utan spridning till livmodern( de tar prover även där redan vid kolposkopin)och fick ganska snart gå igenom massa undersökningar. Magnetkamera, Datortomografi och gynundersökning under narkos. Hela den sommaren gick åt.
Sen fick jag operation, och jag valde att ta bort hela livmodern men lämnade äggstockar. Slippa tidigt klimakterie. De plockade även ut övervägande av lymfkörtlar i området. Allt gjordes med robotkirurgi, så bara små snitt på magen och man plockar ut allt via slidan. Jag mådde bra efter två veckor och var hemma i ca 1,5 mån.
När de granskat allt visade det sig att tumören var ca 4 mm, så väldigt liten. Betydligt mindre än de tidigare trott. Och ingen spridning till körtlar. Så jag är färdigbehandlad och botad. Men inte friskförklarad förrän om 3 år till.
Sjukt jobbigt, men vad gör man? Man infinner sig i det som är på något sätt. Men från att tro och känna sig helt frisk till plötslig cancerpatient är såklart oerhört chockerande. Men man gör det ändå på nåt sätt.
Men du, vänta och se. Du kanske oroar dig helt i onödan. Det behöver inte vara det värsta. Och är det så, så klarar du det! Det är vi många som gjort.