Är det verkligen värt det att skicka barnet till privatskola långt från hemmet?

Jag och min man bor i Stockholm. Jag är inte härifrån från början så vet väl inte riktigt hur det funkar med skolor osv här. Men maken, som är född och uppvuxen i Stockholm, säger att han tänker sätta barnet i kö till privatskolor inne i stan då dessa tydligen ska vara bland de bästa i Sverige. Jag vet inte riktigt. Jag har googlat på dessa fyra skolor som han snackar om och av vad jag läst, särskilt på forum, verkar det vara så kallade "överklasskolor". De ligger dessutom 35-50 min med kollektivtrafiken från där vi bor.

Självklart tycker även jag att det är viktigt att barnen går i en bra skola men jag vet inte om jag kan tro att skolorna i vår del av stan är så pass dåliga att de är rättfärdigat att skicka dem till privatskolor i innerstan. Vi är inte överklass på något sätt, jag är utbildad sjuksköterska (men jobbar nuförtiden med annat som inte kräver universitetsutbildning) och maken har inte läst vidare efter gymnasiet alls, så jag är rädd att barnen skulle bli utanför eller känna sig "fattiga" om de gick på de där skolorna. Även de faktum att de kommer ha sån lång väg till skolan, och antagligen kommer bo långt bort från alla klasskamrater, gör mig osäker. Han menar att han vill ge barnen så bra förutsättningar som möjligt att lära sig mycket, fokusera på skolan, få studiemotiverade kompisar och förhoppningsvis få goda betyg så att de kan bli vad de vill sen.

Nu är det ju många år kvar till skolstart och det är väl inte ens säkert att vårt barn får en plats på någon av dessa skolor, men det har ändå blivit till en fundering för mig nu när han tagit upp det.

Vad tror ni? Är det det bästa att skicka barnet till nån av dessa skolor som sägs vara så bra, trots att vår familj inte verkar passa in i "typen" som har barn där, eller är det bättre att barnet går i en vanlig skola som ligger nära hemmet?

Jag skulle satsa på den skola som har bäst rykte OM nu mitt barn kunde få komma in där. Många sökande innebär ju hård gallring. Vår äldsta dotter gick i en friskola på gymnasiet medan vår yngsta valde den kommunala (kompistryck) och skillnaden mellan dessa skolor var EXTREM. På friskolan var det lugnt med BARA skötsamma elever och på den kommunala precis TVÄRTOM.

Visst är det så. Friskolor är ingen universallösning för att slippa problem, bråk och stök.

Sen har vi ytterligare ett högst påtagligt problem: de kan gå i konkurs. Sådant händer till och från och då kickas  barnen ut och ibland mitt i terminerna. De skickas då till den kommunala skola den tillhör såklart så skola får de men sånt ger problem, den långsiktiga planeringen kan skilja sig åt rejält.

Vi har råkat ut för det och jag har bekanta som råkade ut för det mitt i högstadiet och en annan i sista terminen i gymnasiet. Så ett hett tips är att kolla upp skolans ekonomi och inte bara köpa informationen i deras broschyr med hull och hår.