Lämnade bort mitt barn i England..

Om det är sonens pappa och hans fru som har adopterat barnet tycker jag att du inte ha ångest över det. Isf barnet är ändå hos sin pappa.

Gå vidare bara...

Barnets pappa och jag vi bodde ihop i ca 2 år och också därför jag flyttade till Uk. Vi träffades på internet och blev kära ganska snabbt, men önskar jag tog tid att lära känna honom. Så iallafall blev jag gravid, i 6e mån slängde han ut mig för sin nya familj, hans nuvarande fru och hennes dotter. Han sa att jag aldrig varit nåt gifte material. Förstå hur deprimerad jag blev, jag genomled den sista tiden av graviditeten hos hans kusin (jätte obekväm situation) och lyckades behålla min son i 3 månader innan allt satte igång med lögner och övertygelse. Jag var faktiskt påväg till Sverige med sonen, men blev stoppad på flygplatsen. Sen gick det bara utför

Hur har du det idag, mår du och fungerar bättre ? Har du bostad och jobb ?

Om jag vore dig skulle jag kämpat på med mitt liv, tagit hand om mig väl, och försökt se framåt. Din son kommer nog säkert vilja träffa dig en dag.

Men nu när han är jätteliten blir det nog svårt. Jag tror du behöver prata med någon slags jurist. Vet inte heller vad en europadomstol kan göra - men han är ju bortadopterad med din underskrift och bor hos sin pappa.

Adoptioner är slutgiltiga. Det går inte att ångra sig när de vunnit laga kraft, varken som biologisk förälder eller adoptivförälder. Du får helt enkelt leva med det val du gjort. Släpp det, annars kommer du gå under.

Det här är en match du med all sannolikhet inte kan vinna. Ditt barn bor hos sin pappa och hans fru, har troligen en stabil ekonomisk och social situation. Han känner bara dem som föräldrar, och deras familjer som sin släkt. Att rycka upp ett barn ur sin trygga och kända miljö är grymt, och något man skall ha mycket goda skäl för att göra - som är byggda på BARNETS bästa.

Har du dessutom bidragit till att de behövt skaffa skyddad adress, så har du inte oddsen på din sida där heller.

Eftersom du har en dålig relation till pappan/frun så innebär det att rätten anser att du inte kommer att bidra till pappans umgänge med sin son. Du vill dessutom bo i Sverige med sonen??

Jag tror att det för ditt bästa och framförallt barnets bästa vore bra om du kan få hjälp att landa i ditt beslut att adoptera bort din son. Du gjorde det i en mycket svår tid i ditt liv, av kärlek till ditt barn - och du behöver ge dig själv förlåtelse och vila i det.

Det enda du bör göra är att vänta på att BARNET blir gammalt nog att söka kontakt med dig (om barnet är intresserat. Jag är själv adopterad och har större intresse av att sticka gafflar i ögat på mig själv, än "leta efter mina rötter", och det måste du acceptera och respektera.).

Du har gjort ett val, du avsade dig barnet på alla sätt, och du har ingen rätt att komma i efterhand och fördärva barnets liv ytterligare en gång bara för att DU måt dåligt. Du får faktiskt lägga ner dina egotrippar och sluta tänka på dig själv, och för en gångs skull se till vad BARNET har för behov.