Panikångest efter besök

Är det någon här som har varit på ett behandlingshem eller har/haft en anhörig som varit på benhandlingshem? 
Min partner har varit på en stängd avdelning i nästan 2 månader men kommit till ett annat behandlingshem för 2 veckorsen ungefär som inte alls är så stängd som förra var, inte lika mycket regler osv men det verkar vara väldigt bra och han verkar må bra där under omständigheterna. 
Så jag skulle åka och hälsa på och sova över i 2 dagar, vilket vi båda såg fram emot väldigt mycket eftersom vi inte hade träffats på så länge. 
Men när jag kom dit så började min partner få ångest så det blev nästan bara att vi hade sex och sen var jag tvungen att gå för det blev bara värre tills det nästan blev panikångest. 
Jag försökte fråga vad för känslor det var som kom upp osv och han sa att det kändes stressigt och väldigt konstigt och jobbigt att jag kom till stället där han får behandling så det blev fel miljö typ och alla känslorna kom upp på samma gång och att han fortfarande håller på att hålla sig ren och sådär. 
Kändes så hemskt att bara lämna, jag vill ju hjälpa honom och gör ont i mig av att se när han mår så dåligt och inte kunna göra något, känner mig så hjälplös men jag frågade vad jag kunde göra för att hjälpa men han säger alltid att jag inte kan göra något.

Blev så ledsen själv också för att det blev så kort så det kändes som vi knappt hann umgås eller prata särskilt mycket innan jag var tvungen att gå och jag har haft sån stor längtan och saknad efter honom så blev besviken också att jag inte kunde sova över som vi hade planerat men samtidigt så förstår jag ju honom, det måste vara jättejobbigt att varit instängd så länge och fortfarande vara det och bearbeta allting och kämpa med beroendet. Så känner mig så dum också som blir ledsen när det är han som mår dåligt och han kan ju inte rå för att ångesten kommer. Jag vet själv hur det är att ha panikångest och önskar verkligen att det fanns något jag kunde göra för att hjälpa honom när han mår så dåligt men han vill bara vara själv och det respekterar jag såklart men känns så dumt att lämna honom ensam då, som att jag överger honom.
Men så jag e typ rädd för att åka dit igen för jag vill inte få honom att må så dåligt igen men jag kan ju inte undvika att träffa honom tills han kommer ut, det är ju väldigt lång tid kvar och jag kommer ju sakna honom igen, saknar honom redan.

Någon här som har erfarenhet med sånt här och är det en vanlig reaktion att det blir så när man får besök efter att ha varit på ett behandlingshem ett tag?