Osäker på om jag vill leva i en relation just nu

Hej 

Har ingen att prata med om mitt förhållande och får dåligt samvete av att prata om min sambo med någon som vi båda känner så därför känner jag att jag måste skriva här.

Jag är 23 och känner att jag och min sambo lever som om vi vore 60+. Det här är mitt första riktiga förhållande och jag känner mig stressad att jag kanske missar någonting där ute.

Blir stressad av tanken på att han kanske är den rätta personen för mig och att jag kanske ångrar mig om jag avslutar relationen, men att jag ändå tvekar på om jag vill leva hela mitt liv med honom på grund av några anledningar.

Känner att jag hade ett roligare och friare liv när jag var singel och har inte heller så många vänner så jag skulle verkligen behöva lägga mitt krut på att bygga starka vänskapsrelationer medan jag är ung. Nu är allting bara rutiner och det känns som att åren bara rinner iväg. Känns som att jag kommer vakna upp en dag och vara 45 och fortfarande lika olycklig.

Det är också några ganska allvarliga saker som jag stör mig på och som får mig att tveka på om vi ska vara tillsammans eller om vi slösar tid på varandra:

1. Gillar inte hans familj och släkt och känner mig extremt malplacerad när vi är med dem, får ångest varje gång vi ska träffas och de vill jättegärna träffa oss ofta. Samtidigt som min familj bor långt borta vilket gör att jag inte träffar dom heller så ofta och jag känner mig ensam.
2. En av hans bästa vänner är bror till hans ex som han var tillsammans med i 7-8 år. Får ont i magen varje gång han har pratat med honom för då tänker jag att de har pratat om exets familj/exet osv..
3. Har ingen sexlust. Första gångerna vi låg var det kanske det sämsta liggen jag haft, men det blev bättre efter ett tag och när vi blev kära i varandra var det jättebra men nu är det tillbaka på 0 igen och jag blir aldrig sugen på att ta initiativ till att ha sex.
4. Han är inte så empatisk som person samtidigt som jag är extremt känslig, och jag litar därför inte på att han berättar allt för mig. Jag skulle inte kunna dölja någonting för honom eftersom att jag skulle få dåligt samvete men han skulle nog kunna göra det.

Men jag vet att ingen relation är perfekt och antagligen kommer det alltid finnas problem i alla relationer. Så jag vet inte om jag skulle göra mitt livs största misstag om jag gjorde slut med honom.

Jag vet inte var jag skulle bo om vi gjorde slut eftersom att min familj inte bor i närheten och jag är student, antagligen skulle jag behöva hyra ett rum eller någonting och det känns verkligen inte lockande när jag vill försöka spara ihop till att köpa en lägenhet.

Han har även så många bra sidor och vi är verkligen bästa vänner så det skulle vara fruktansvärt den första tiden om vi gjorde slut, och då kommer jag inte ha någon att prata med om det heller eftersom att jag knappt har några nära vänner. Alla som har träffat honom älskar honom dessutom och han är jättebra socialt så det är ju verkligen skönt, kanske aldrig kommer träffa någon som honom igen. Det skulle också vara så pinsamt att göra slut, tänker på vad alla andra skulle tänka osv. Dessutom är mina kompisars pojkvänner typ vänner med honom nu och det skulle vara tråkigt att förstöra.

Jag känner mig inte stark nog att göra slut just nu, vet inte hur det skulle gå till. Det skulle inte gå. Det här kanske bara är en kris jag är i och allt kommer kanske lösa sig av sig självt.. men tänk om det inte kommer göra det och jag kommer känna hela livet att det känns "ok".

Var tvungen att skriva av mig om det här som jag burit inom mig så länge.
Vad tror ni om situationen?