Hej, hoppas fler kan följa med vi som tempar, jag själv började med detta förra månaden då det inte har blivit något sedan nov 2017.
Denna månad bestämde vi oss för att inte testa med äl tester pga stressrelaterat för min del provar lite olika metoder.
Jag använder babyplan tempen och lägger in i Flo appen.
Jag är 27 år om en vecka ungefär och min man är 34
Vad använder ni?
Hur länge har ni försökt?
Vilka åldrar är ni?
Min man berättade också bara för en vän tidigt sen ville han hålla på det för resten. Blev lite en sport att se om det gick att hålla ända till rul, iaf för min del (för mannen var det ju inga problem, haha). Men sen började det blir krångligt med klädsel så då gick vi ut med det. Mannen satte ett låååååångt streck på semesterlistan som sitt avslöjande på jobbet, som i den där V75-reklamen på tv, lite kul :P. Ja, är i vecka 22 nu så det var inte länge sedan. Var mer aktiv i denna tråden för några månader sedan men får fortfarande notiser så är inne och läser lite ibland :).
Använde clearblue fertilitetsmonitor för att bli gravid. Fungerade jätte bra för mig.
Alltid best att avgöra själv (och med partner) när det är best att av slöja. Berättade faktiskt för min chef VÄLDIGT tidigt. Hade inte berättat för övrig familj än. Jag och maken har varit med om 2 missfall därför tyckte vi att detta var bästa lösningen. Tack och lov är man i vecka 24 nu så oron är minskad och familjen talade vi om för någonstans runt vecka 12.
Jag börjar bara tappa orken nu. Det känns så otroligt långt bort.
Med februaris intåg har det nu gått sex månader sen jag slutade med p-piller och jag börjar känna att min kropp förråder mig. De första tre cyklerna var väl ok, bortsett från en kort lutealfas, men jag börjar inse att det nog bara var för att p-pillrena hängde kvar.
Nu sitter jag här på CD34 utan någon ägglossning och känner bara att jag inte orkar. Vi har inte träffat en enda ägglossning på fem cykler pga långdistans och andra omständigheter och den här lär inte vara något bättre.
Gyn lyssnade inte på min rädsla om långa cykler för att jag ändå ägglossar själv, läkaren lyssnar inte på min rädsla om att min sköldkörtel påverkar mina cykler negativt (men även min allmänna hälsa) för att jag ligger inom referensvärdet fast för högt om man vill bli gravid och jag har inte råd att betala flera tusen kronor i timmen för att någon fertilitetsexpert ska kunna hjälpa mig med andra icke-medicinska sätt att fixa till min kropp. Rosenrot och munkpeppar verkar inte funka på vänster äggstock (men eventuellt på höger eftersom förra cykeln var kortare) och baserat på mina andra fertilitetstecken (tapp och flytningar) har jag varit redo för äggdropp två gånger redan den här cykeln.
Det är så tärande mentalt att sitta där och se tecknen när man tycker att man borde ha ägglossning kalendermässigt men sen inte få någon temphöjning. Så går det ytterligare en vecka utan temphöjning. Och ytterligare en. Samt att veta att hade vi bara bott ihop hade jag kunnat strunta i det här och köra på varannan dag. Och att längta så att hjärtat gör ont efter en bebis plus att veta att det troligtvis är det som skulle göra att vi bor ihop igen.
MEN; jag så glad för din skull och tycker att du hade ett helt fantastiskt sätt att berätta för din sambo! Hoppas verkligen att du får njuta av det här nu och att du mår bra hela graviditeten igenom.
Åh jag lider med dig! Jag vet hur det känns att inte bli lyssnad på inom vården, dock av andra anledningar än dessa. Har haft domningar, stickninga, nedsatt kraft och känselbortfall i både ben, armar och ansikte under en längre tid, i kombination med annat. Men jag bytte läkare flera gånger till jag hittade en som faktiskt lyssnade på mig! Det finns läkare som lyssnar! Jag hittade åtminstone en! Har du möjlighet att byta gyn? Byta läkare? Försök stå på dig, även om det är extremt jobbigt! Jag fick mycket stöd och push från min sambo när jag höll på att ge upp helt.
Får du stöd av honom? Finns det en plan att bo ihop eller är det bara om du blir gravid? Åh jag önskar så att det fanns något jag kunde göra för att hjälpa dig <3 Förstår, det är ju galet dyrt med privat vård :/
Tack. Jag ska boka in ett nytt gynbesök hos en annan (men på samma mottagning) och ha som back-up efter läkarbesöket.
Ja, planen var ju att han skulle följa efter, men nu har det gått tre år så då börjar det kännas som att det aldrig kommer hända.
Hoppas verkligen du får bättre hjälp!! Håller tummarna!!
Åh, men shit vad jobbigt.. Varför kommer han inte? Är det jobb? :(
Yup. Det är lite catch 22 - han kan inte komma hit om han inte har ett jobb (vi har inte råd på bara min lön) men han kan inte få ett jobb om han inte är här. Var samma för mig när jag bodde där, jag fick en intervju på sex månader. När jag kom hem hade jag två jobberbjudanden inom en vecka. Men eftersom han inte pratar tillräckligt bra svenska kan vi inte räkna med det/riskera det med honom..
Yup. Det är lite catch 22 - han kan inte komma hit om han inte har ett jobb (vi har inte råd på bara min lön) men han kan inte få ett jobb om han inte är här. Var samma för mig när jag bodde där, jag fick en intervju på sex månader. När jag kom hem hade jag två jobberbjudanden inom en vecka. Men eftersom han inte pratar tillräckligt bra svenska kan vi inte räkna med det/riskera det med honom..
Åh, men vilket roligt sätt att berätta!! :D
När börjar man behöva andra kläder? Jag hadectpnkt vandra i Norrland en vecka i augusti, pallar kroppen med det? :o Har planerat med min närmsta vän, men vill inte berätta än tror jag.. Vecka 22! Grattis! Hur har du mått hittills?
Vad jobbar han med? Finns ju en del företag som har engelska som business-språk och då är dålig svenska inget hinder utan engelska är det viktiga :).