Forum Övrigt - Gravid
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Vi som blivit gravida efter IVF

    Sön 13 jan 2019 23:28 Läst 78101 gånger Totalt 3469 svar
    Visar endast inlägg av gammelpysen - Visa alla inlägg
  • Sön 13 jan 2019 23:28 #1976
    Mjbo skrev 2019-01-13 15:34:10 följande:

    Får jag fråga en lite personlig/känsligt sak.. hur många kilo har ni gått upp sedan ni plussade och/eller sedan inskrivning?

    Kan ni inte skriva vilken vecka ni är i och hur många kilo plus hittills. Tack.

    Jag har kommit in i en period där jag är så nojig. Gick ner 35 kilo (!!) innan jag blev gravid denna gång och var smal och smäcker innan graviditeten. Skit nöjd med mig själv faktiskt! Så stolt över hur jag lyckats med detta osv... Tror att detta har en stor påverkan på hur jag känner just nu när jag äntligen lyckats och var nöjd, så går man upp så fort igen.. skulle inte byta graviditeten för nått i världen, och jag är överlycklig över den hur många kilo jag än går upp, och det hoppas och tror jag att ni förstår oxå trotts mitt inlägg.

    Kilona har nu ökat och ökat, och det känns! Vet att detta är fullt normalt, och det är så det ska vara osv... men jag kaaan bara inte sluta få ångest över detta. Vet att många kommer tycka jag är skit larvig nu, för det tycker även jag själv att jag är, men nu har jag kommit dit att jag kommer på mig själv räkna kalorier, vilket man INTE ska göra om gravid, går dock stadigt uppåt så jag lär ju äta det jag och bebisen ska ha lixom... men ändå, ni förstår mitt dilemma... känns som att det är ännu mer tabu när man gjort ivf och man inte "borde" klaga över saker eftersom det är ju faktiskt detta man kämpar för i flera flera år.. så det är knappt nånting jag pratar om med mannen ens en gång.... är jag helt ensam om detta kanske? :/

    175cm lång.

    Vikt innan graviditet 64 kilo.

    Vikt idag vecka 21, 74 kilo.......


    Jag skriver gärna. Har gått upp skitmycket. Innan graviditet 63, nu 78, v 25+0 i morgon. Tränar jättemycket i vanliga fall och är en 36 i kläder. Kilona rasade in i början och jag är mest nöjd över att ökningen saktar ner nu.

    Nämnas bör att vi som sagt kämpade i 2 år med ivf men att läkarna faktiskt sa till mig att INTE bli smalare och faktiskt dämpa mig vad gäller träningen. Inte bra för kroppen att stressas så pass mycket.

    Här har kilona satt sig strategiskt: mage, bröst och höfter. Kommer fortfarande i mina gamla byxor upp till låren, sedan tar det stopp.

    Jag tränar än, men mest för att inte tappa för mycket muskler. Är inte en sån där snygg gravid med tjusig mage utan snarare barbamamma. Men jag skulle inte för något i världen byta ut vår lilla bebis mot min tidigare kropp...
  • Sön 13 jan 2019 23:33 #1977
    authentic skrev 2019-01-13 20:40:53 följande:

    Idag på eftermiddagen fick jag en blödning och paniken slog till något så fruktansvärt. Ringde 1177 som det står att man ska göra på Gynakuten hemsidan och fick till svar att det var inget att oroa sig över såhär i vecka 10 bara. Är det ett missfall går det inte att göra något åt det, och det vet jag ju men det var ju inte vad jag ville höra. Jag frågade om jag kunde gå upp till Gynakuten och få göra ett VUL för att se om det ens fanns ett foster kvar men icke då.

    Struntade i hennes ord och gick dit ändå och dom var såå gulliga och självklart så skulle jag få träffa en läkare då hon förstod min oro efter sju IVF försök.

    Efter 2 timmars väntetid så grävde läkaren runt i vad som kändes som 10 minuter och ändrade riktning på skärmen och tittade på den som om han vore närsynt flera gånger. Fällde en tår där för det tog sådan tid och för då förstod jag att det inte var som det skulle. Till slut tittar han på mig och säger "Det är inte två längre men det är en". Sååå himla fantastiskt det var, det var första gången vi fick se den lille och lyckan var total :) Den mätte så fint som 9+3 och min app säger att jag ska vara 9+4 så det är perfekt. Den vinkade och sprattlade för fullt i sin lilla hinnsäck. Den andra hinnsäcken var nu tom och förmodligen var det den som hade orsakat blödningen.

    Så glad över att jag gick till Gynakuten och satte mig, hade inte mått bra av att "vänta och se". Nu jäklar är jag med i karusellen på riktigt :)


    Vad skönt att det såg bra ut! Och fantastiskt med att se den lille sprattla!

    Vi har alla varit igenom samma oro. Försök att slappna av och njuta nu. Vi har också 7 ivf i bagaget, varav ett tidigt missfall. Svårt att koppla bort rädslan men försök inse att det går vägen Nu!

    Kram!
  • Tor 17 jan 2019 19:40 #2083
    jaktenpaflow skrev 2019-01-17 18:22:20 följande:

    Så bra ide med en BF lista. Tror det är smidigast att jag börjar sen kan ni alla kopiera listan och lägga till ert namn och den info ni vill ha med sen lägger jag in den i presentationen. Helt ny på detta så kom gärna med andra förslag och idéer:) Jag är på att hoppa med i en FB grupp sen om folk vill:)

    Jaktenpaflow - gravid första IVF efter 1 års försök, 2:a barnet, BF 21 april, pojke <3


    Gammelpysen, gravid efter 3,5 års försök, 7e försöket (3 färsk och 4 frys). Bf i slutet av april.
  • Lör 19 jan 2019 17:19 #2131
    BaKu skrev 2019-01-19 02:56:08 följande:

    Nu ni tjejer verkar det faktiskt hända något. Värkarna har satt igång. Än så länge förvärkar (tror jag i alla fall) men de kommer allt tätare och börjar bli kraftigare. Pratat med förlossningen som tyckte allt lät normalt och att jag får stanna hemma så länge jag känner att det går och ringa tillbaka om något ändras eller om det känns som det är dags att komma in. Lite segt att man inte sovit på många timmar nu. Mannen försöker sova lite i alla fall, men hans puls gick upp en aning så oklart om han lyckas somna :p ska snart ta en dusch här tänkte jag så får vi se hur det går...

    Men det är verkligen svårt att veta hur saker ska kännas och vad som är vad när man aldrig gjort det här förr. Visst, alla säger att man märker när det övergår till förlossningsvärkar, men tycker ändå det känns svårt. Var (är) ju knappt säker på att detta var förvärkar.


    Wooooaaah! Vad spännande!!! Vi tänker på dig!!!
  • Lör 19 jan 2019 17:23 #2132
    Mjbo skrev 2019-01-18 19:00:45 följande:

    Är det någon som skulle va intresserad av att vi startar en hemlig grupp på Facebook?

    Skulle va kul då man kan dela bilder och sånt lite lättare :D


    Ja!!!!! Men tror du det är möjligt att använda ett annat gruppnamn än just ivf i namnet på gruppen? Typ kärleksbarn eller så? Nog för att alla barn är kärleksbarn men vi har ju fått kämpa extra mycket. Är lite nervös för att namnet ska ses ändå... Jag har varit relativt öppen om ivf men maken har inte berättat för någon, inte ens familjen...

    Men väldigt gärna en grupp.
  • Lör 19 jan 2019 18:39 #2135
    Mjbo skrev 2019-01-19 17:55:48 följande:

    Ja absolut för mig spelar de ingen roll vad gruppen heter, men vi är ju ett gäng som följt varandra nu ända från start, och ni har varit mina stöttepelare i vått och torrt, så hade vart så kul att följa varan lite "närmare" sen även när man har fullt upp med en bebis, kan tänka mig att man inte hänger lika mycket på familjeliv längre då tyvärr..

    Angående hur man gör har jag inte en aning! Haha. Någon annan som vet som kan dra igång en grupp?

    Så länge man fyller i att gruppen är HEMLIG och inte bara PRIVAT, så syns den inte för nån annan än dom som är medlemmar, men som sagt namnet har absolut ingen betydelse för mig hade bara vart kul å samlas lite där oxå :)


    Håller helt med och jag har flera gånger tänkt att det vore kul men en grupp och kanske tom en träffa irl framöver. Snacka om att man kommit nära varandra redan. Ivf är ett helvete, men jag är så otroligt tacksam för att det finns.
  • Mån 21 jan 2019 07:23 #2171
    Fröken Rabarber skrev 2019-01-21 06:33:44 följande:

    Hejhej, funderar över det här med träning under graviditeten. Under IVF varken orkade jag eller riktigt vågade före äggplock, och har tagit det rätt lugnt nu första veckorna av graviditeten med. Men nu är jag sugen på att komma igång så jag går så stark som möjligt genom graviditet och förlossning. Hur har ni andra gjort? Vad har ni tränat? Vågar inte riktigt springa då jag inte är en van löpare, och hitintills undvikit all studsig jympa. Jag har börjat gå en Mamma mage-kurs som är för att stärka bålen och bäckenbotten, rekommenderas ofta efter förlossningen, men tänkte det inte skada att förebygga. :)


    Har du gjort en färskinsättning? Min klinik var övertydlig med att inte träna förrän äggstockarna var återhämtade. Jag kom igång efter VUL v 9, då var det precis att det funkade med äggstockarna.

    Risken med att köra igång för tidigt är att de vrider sig och du skadar dem.

    Nu kör jag ganska mycket igen, simmar och går på skivstång och liknande. Däremot får jag anpassa en del (v 27) men är underbart att träna igen.

    Kan ju även nämna att jag tränar MYCKET i vanliga fall, dvs det handlade inte om att plöts?igt börja träna.

    Sedan vet jag att många tränar ändå men efter 7 insättningar är man extremt noggrann med att inte göra fel. Fick ett tidigt missfall gången innan och då tränade jag som vanligt. Vet inte om det påverkade men mådde dåligt över att eventuellt ha bidragit till det genom att inte ta det lugnt.
  • Mån 21 jan 2019 07:24 #2172

    BaKu, stort stort grattis till sonen!!! Äntligen!!!

  • Tor 24 jan 2019 21:03 #2290
    Jilka skrev 2019-01-24 20:39:43 följande:

    Vi kom hem i måndags från patienthotellet, och min bästis är här till nästa helg (förutom två dagar ni i helgen då hon ska till sin egen familj :)) Hon har varit ett fantastiskt stöd. Jag är så tacksam att jag har henne! Hon hann, men det var flera saker som hade kunnat gå fel. Dels blev mina värkar aldrig regelbundna, inte ens vid krystvärkarna efter värkstimulerande dropp som sattes in eftersom . Så jag trodde det var förvärkar. Men eftersom det var torsdag EM och snart helg och min slempropp gick tänkte vi att det förhoppningsvis skulle hända under helgen, så hon skulle ta sista tåget ner (bor ju då 4 timmar bort med tåg). Väl på väg till tåget inser vi att det är slutsålt!!! Sista tåget för dagen, inga flyg går. Men i sista sekund släpps en biljett så hon kommer på. Vid tre på natten pratar jag med förlossningen om att komma in för att få en sovdos, då värkarna fortfarande är oregelbundna men jag nog inte kan sova med dem, och har varit vaken i ett dygn. Åker in till perinatal, men det visar sig till min och barnmorskans förvåning att jag är tre cm öppen trots mina oregelbundna värkar. Sen tog det till 20.34 den dagen innan han till slut föddes, så hon hade ju hunnit med morgontåget, men fint att ha henne med hela tiden. Hon fyllde på vattenflaskor, ringde på personal och fotade och uppdaterade nära och kära:) hon filmade tom när han föddes, vilket är skitcoolt att se. Ville inte ha film först men nu är jag glad att jag har det. Så jag är så glad att hon hann!


    Stort Grattis!! Så roligt med en bebis till i gruppen! Och vad skönt att hon hann...

    Fortsätt uppdatera oss andra - kul för oss som ännu ska föda. Hur länge är du hemma?
  • Fre 1 feb 2019 07:12 #2394
    Inalina skrev 2019-01-31 09:23:57 följande:

    Hej på er!

    Jag var ju på en undersökning hos gyn förra veckan pga sammandragningar och allt verkade frid o fröjd när jag var där. hon tog dock lite prover för att säkerställa att jag inte hade uvi eller annan infektion. igår fick jag hem ett BREV från gyn där det sod att de hittat en 'ofarlig' infektion och bifogat låg ett recept på medicin som skulle hämtas ut. 

    jag hade haft en middag hemma så öppnade inte brevet förrän kl 22 och började googla på 'bakteriell vaginos' som jag tydligen hade. hittade då givetvis en massa statsitik och undersökningar om att just BV kan leda till för tidig födsel 

    som tur e har vi ett nattöppet apotek i stan så jag fixade tabletterna direkt och tog första igår innan jag la mig. Men känner mig fortfarande orolig (trots att jag inte kan göra nåt åt detta nu) och irriterad på min gyn att de inte ringde och berättade detta så fort de fick svaren istället. (kollar inte brevlådan varje dag).

    någon annan som hört om/haft bakteriell vaginos? skräckhistorierna kan ni kanske hålla för er själva...men så 'ofarlig' känns den här infektonen absolut inte...kram på er!


    Här är en med erfarenhet! Dock inte haft det som gravid.

    Jag skulle inte oroa mig. Är det något akut ringer de. Jag hade gbs innan jul, blev uppringd fredag eftermiddag men detta var ju precis innan julledigheten så de insåg väl att det inte gick att posta några svar.

    Ingen fara så länge du behandlar alltså, men jag förstår att man blir nervös!

    Kram!
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll