• Äldre 25 Sep 20:36
    25875 visningar
    57 svar
    -1 +1
    57
    25875

    Ni som beviljats KS pga övergrepp- vad svarar ni när någon frågar?

    Som rubriken lyder... Jag undrar vad ni som beviljats kejsarsnitt pga övergrepp svarar när andra frågar varför man ska föda med snitt?

    Jag tycker folk kan vara så obetänksamma, och inte förstå hur illa det kan vara att fråga. När jag pratar med andra om förlossning, och jag säger att det blev planerat snitt med första, och samma gäller nu, får jag i 99% frågan om varför. Ibland blir jag så irriterad, att jag spänner ögonen i personen, och svarar att det är för jag blivit våldtagen, så jag får se när hen blir obekväm... Men jag är så trött på att gravid innebär att jag "måste" prata om att jag utsatta för övergrepp, att jag "måste" förklara mig.

    Hur gör ni andra? Säger ni som det är, eller hittar ni på något annat svar? Och svarar ni olika beroende på vem som frågar; ex en närstående/en ytligt bekant/en kollega?

  • Svar på tråden Ni som beviljats KS pga övergrepp- vad svarar ni när någon frågar?
  • Wed 17 Mar 2021 15:37
    #42
    +1
    Anonym (Största frågan) skrev 2021-03-17 10:11:37 följande:
    Känner man så inför att skaffa ett barn så föder man själv hemma eller så skiter man fullständigt fan i att skaffa barn helt enkelt.. å klippt å dragen i blir man bara om kroppen inte kunde föda barn tyvärr å min kropp är gjort för det så kommer inte hända mig:)
    Men snälla, alla människor är inte du!
  • Anonym (Ofatt­bart)
    Wed 17 Mar 2021 15:44
    #43
    Nimzay skrev 2021-03-17 15:37:23 följande:
    Men snälla, alla människor är inte du!
    Plus att det är väl en klassiker att människor gärna tänker "det händer inte mig" och sen så händer det just en själv. 

    Skulle vilja höra vad... vad nu nicket är, säger om en sfinkterruptur drabbar just henne. 
  • Anonym (Störs­ta frågan­)
    Wed 17 Mar 2021 15:52
    #44

    [quote=81013836][quote-nick]Anonym (Ofattbart) skrev 2021-03-17 15:44:16 följande:[/quote-nick]Plus att det är väl en klassiker att människor gärna tänker "det händer inte mig" och sen så händer det just en själv. 

    Skulle vilja höra vad... vad nu nicket är, säger om en sfinkterruptur drabbar just henne. [/quote

    Vad som helst skulle vara bättre än att någon skär i mig, naturliga saker händer och det är okej å då tar man det då men att bli skuren i för att jag är rädd för att naturen ska ha sin gång är fel

  • Wed 17 Mar 2021 16:17
    #45
    +1
    Anonym (Största frågan) skrev 2021-03-17 15:52:51 följande:

    [quote=81013836][quote-nick]Anonym (Ofattbart) skrev 2021-03-17 15:44:16 följande:[/quote-nick]Plus att det är väl en klassiker att människor gärna tänker "det händer inte mig" och sen så händer det just en själv. 

    Skulle vilja höra vad... vad nu nicket är, säger om en sfinkterruptur drabbar just henne. [/quote

    Vad som helst skulle vara bättre än att någon skär i mig, naturliga saker händer och det är okej å då tar man det då men att bli skuren i för att jag är rädd för att naturen ska ha sin gång är fel


    Jag, jag, jag, jag...
  • Anonym (Ofatt­bart)
    Wed 17 Mar 2021 16:33
    #46
    +1
    Anonym (Största frågan) skrev 2021-03-17 15:52:51 följande:

    [quote=81013836][quote-nick]Anonym (Ofattbart) skrev 2021-03-17 15:44:16 följande:[/quote-nick]Plus att det är väl en klassiker att människor gärna tänker "det händer inte mig" och sen så händer det just en själv. 

    Skulle vilja höra vad... vad nu nicket är, säger om en sfinkterruptur drabbar just henne. [/quote

    Vad som helst skulle vara bättre än att någon skär i mig, naturliga saker händer och det är okej å då tar man det då men att bli skuren i för att jag är rädd för att naturen ska ha sin gång är fel


    Då har jag ett till tips till dig, som du inte kommer kolla upp, men ändå; www.instagram.com/alltserfintut/

    Där har du kvinnors berättelser om sina förlossningsskador. Läs och fundera på hur okej det är att "naturliga saker händer". Dessa kvinnor lever med smärtor och att inte kunna bajsa eller ha sex. 

    "Permanenta muskelskador, tre olika framfall, muskler som släppt i mellangården och därmed skador som ska opereras."

    "
    Jag har fått en sfinkterruptur, grad 4. Fyra bristningar invändigt och mellangården gick av. Ja, min fiffi och rumphål är ett och samma hål."

    "
    Jag får aldrig mer lyfta tungt och aldrig mer ta i när jag bajsar."

    Alla gör som dom vill. Att du inte vill bli skuren i och riskera sånt som dessa historier är bara bra, desto lättare för oss som vill leva utan skador att få kejsarsnitt.
  • Wed 17 Mar 2021 16:56
    #47
    +2

    Och jag tycker att de som är så uppenbart empatiskt störda som du är inte borde få föra sina gener vidare.


    Anonym (Största frågan) skrev 2021-03-17 10:11:37 följande:

    Känner man så inför att skaffa ett barn så föder man själv hemma eller så skiter man fullständigt fan i att skaffa barn helt enkelt.. å klippt å dragen i blir man bara om kroppen inte kunde föda barn tyvärr å min kropp är gjort för det så kommer inte hända mig:)


  • Wed 17 Mar 2021 18:03
    #48

    Jag fick snitt för att jag ville ha ett snitt och det är ungefär så jag lägger upp det. Men strängt taget tycker inte jag att du behöver förklara dig för någon. Om du absolut vill säga något så kan du väl svara i stil med att det finns lika många anledningar till att välja snitt som det finns kvinnor som blir snittade. Mer än så behöver man verkligen inte förklara för random nyfikna människor.

  • Anonym (IOP)
    Wed 17 Mar 2021 19:19
    #49
    -1 +1
    Anonym (Största frågan) skrev 2021-03-17 07:35:41 följande:

    Har upplevt rädsla och skräck många gånger speciellt vid min förlossning som tog en timme och där jag senare ?åg hela natten med Flashbacks å kallsvettades, är ändå inte rädd för varför skulle man vara rädd? Det jag är rädd för är dock kejsarsnitt.. känns jättejobbigt att föda mitt nästa barn pga att jag blev rädd efter förra men kejsarsnitt skrämmer mig mer... förstår inte hur att födda normalt är mer skrämmande för folk än att dom skär upp äns mage...


    Flertalet av dina inlägg - Du låter traumatiserad på det viset att övergreppen hämmat och skadat utvecklingen av empatins olika delar och på djupet hos dig. Eller så är det biologiskt - att din begränsade empati ligger i dina biologiska förutsättningar, som dessutom fått sämsta tänkbara utgångspunkt pga övergreppen. Istället för att uttrycka dig så föraktfullt skulle det vara sympatiskt av dig att bara överväga att andra har en bakgrund som påverkar vare sig man vill eller inte.

    Jag var också utsatt. Barnvåldtäkt, andra övergrepp och våldtagen som ung vuxen vid flera tillfällen. Det tog många år innan jag kunde ha sex på ett "normalt" sätt, men det blev gradvis bättre för att bli nästan bra. Så kom förlossningen och förstörde allt, även mitt äktenskap. Jag var 27 och lovad ett snitt pga att inte bli traumatiserad igen och för att jag fortfarande hade extremt svårt för att okända rörde mig på kroppen eller tittade på underlivet, för att inte tala om gyn. Jag blev även smittad av könsherpes som liten flicka och var lovad snitt för det också. Jag bor mellan två BB och vi var tvungna att åka till det närmaste på andra sidan länsgränsen där inte mina uppgifter fanns när vattnet gick, en månad för tidigt. De bara skrattade och sa att det skulle gå bra och envisades med att jag inte hade något utbrott fast jag visst hade känningar. Jag hade aldrig sagt emot någon vårdpersonal, inte då heller förstås, så efter några lama försök om trauma och herpes försvann jag in i värksmärtorna. Det gick tack och lov bra med barnet och min anknytning, men en hel massa annat gick åt skogen efter att ha legat uppfläkt i närapå ett dygn och med en smärtlindring som i princip var verkningslös. Jag fick ändå allt man kunde ta.

    Det tog mig åtta år att börja gå till gyn, för något som till slut var nödvändigt. Man faller också till slut ur alla listor för cellprov o dyl. Ytterligare fyra, fem år tog det att sluta kräkas och gråta i bilen hem från gyn eller andra undersökningar där man måste visa kroppen eller bli tagen på. I samma veva vågade jag även söka hjälp för att jag kissade på mig sedan förlossningen. Senare började jag också kunna gå till tandläkaren igen vilket också varit svårt pga övergrepp.

    Trauman är inget jag någonsin varit sjukskriven för, inte vek, klen eller sjuklig på något vis och i övrigt ett starkt psyke och 100% arbetsför utan sjukskrivningar hela livet. Men att jag inte fick KS gjorde att jag blev traumatiserad igen, kopplat till mitt underliv och situationen av tvång och negligerad. Sexet i mitt äktenskap var kört. Jag lämnade honom till slut så han skulle få vara åtrådd av någon, då lusten dog helt med det nya traumat. Jag hade velat få ett barn till men har avstått pga behandlingen på förlossningen och rädslan att inte få ett KS andra gången heller.
  • Anonym (IOP)
    Wed 17 Mar 2021 19:26
    #50
    -1 +2
    Bjoer skrev 2018-10-24 12:34:20 följande:

    Fast folk är inte obetänksamma. Man kan inte ta hänsyn till alla möjliga och omöjliga omständigheter som kan leda till saker innan man frågar, isf. skulle vi aldrig prata om något för alla ämnen är säkert känsliga för någon. Så istället får den som inte vill prata om det säga det, säga att det är privat eller liknande.

    Förövrigt undrar jag också som Deeeli­cious, vad har kejsarsnitt med våldtäkt att göra?


    Så osannolikt korkat. Får hoppas att du bildat dig sedan dess.
  • Anonym (Störs­ta frågan­)
    Thu 18 Mar 2021 11:26
    #51
    Anonym (IOP) skrev 2021-03-17 19:19:12 följande:

    Flertalet av dina inlägg - Du låter traumatiserad på det viset att övergreppen hämmat och skadat utvecklingen av empatins olika delar och på djupet hos dig. Eller så är det biologiskt - att din begränsade empati ligger i dina biologiska förutsättningar, som dessutom fått sämsta tänkbara utgångspunkt pga övergreppen. Istället för att uttrycka dig så föraktfullt skulle det vara sympatiskt av dig att bara överväga att andra har en bakgrund som påverkar vare sig man vill eller inte.

    Jag var också utsatt. Barnvåldtäkt, andra övergrepp och våldtagen som ung vuxen vid flera tillfällen. Det tog många år innan jag kunde ha sex på ett "normalt" sätt, men det blev gradvis bättre för att bli nästan bra. Så kom förlossningen och förstörde allt, även mitt äktenskap. Jag var 27 och lovad ett snitt pga att inte bli traumatiserad igen och för att jag fortfarande hade extremt svårt för att okända rörde mig på kroppen eller tittade på underlivet, för att inte tala om gyn. Jag blev även smittad av könsherpes som liten flicka och var lovad snitt för det också. Jag bor mellan två BB och vi var tvungna att åka till det närmaste på andra sidan länsgränsen där inte mina uppgifter fanns när vattnet gick, en månad för tidigt. De bara skrattade och sa att det skulle gå bra och envisades med att jag inte hade något utbrott fast jag visst hade känningar. Jag hade aldrig sagt emot någon vårdpersonal, inte då heller förstås, så efter några lama försök om trauma och herpes försvann jag in i värksmärtorna. Det gick tack och lov bra med barnet och min anknytning, men en hel massa annat gick åt skogen efter att ha legat uppfläkt i närapå ett dygn och med en smärtlindring som i princip var verkningslös. Jag fick ändå allt man kunde ta.

    Det tog mig åtta år att börja gå till gyn, för något som till slut var nödvändigt. Man faller också till slut ur alla listor för cellprov o dyl. Ytterligare fyra, fem år tog det att sluta kräkas och gråta i bilen hem från gyn eller andra undersökningar där man måste visa kroppen eller bli tagen på. I samma veva vågade jag även söka hjälp för att jag kissade på mig sedan förlossningen. Senare började jag också kunna gå till tandläkaren igen vilket också varit svårt pga övergrepp.

    Trauman är inget jag någonsin varit sjukskriven för, inte vek, klen eller sjuklig på något vis och i övrigt ett starkt psyke och 100% arbetsför utan sjukskrivningar hela livet. Men att jag inte fick KS gjorde att jag blev traumatiserad igen, kopplat till mitt underliv och situationen av tvång och negligerad. Sexet i mitt äktenskap var kört. Jag lämnade honom till slut så han skulle få vara åtrådd av någon, då lusten dog helt med det nya traumat. Jag hade velat få ett barn till men har avstått pga behandlingen på förlossningen och rädslan att inte få ett KS andra gången heller.


    Dig kan jag faktiskt förstå och ha empati för då du ger ett bra svar på mina frågor om vad som är jobbigt, ber om ursäkt om jag sårat något :) är lite okänslig ibland pga av autism försöker mest bara förstå människor
  • Anonym (IOP)
    Thu 18 Mar 2021 16:15
    #52
    -1
    Anonym (Största frågan) skrev 2021-03-18 11:26:29 följande:

    Dig kan jag faktiskt förstå och ha empati för då du ger ett bra svar på mina frågor om vad som är jobbigt, ber om ursäkt om jag sårat något :) är lite okänslig ibland pga av autism försöker mest bara förstå människor


    Vad bra att du tänker om och berättar att du har autism - det var det jag syftade på med "förutsättningar". Tänk på att för att något inte är uttalat och beskrivet, betyder det inte att det inte finns en historia som min eller mycket värre.
  • Anonym (Mim)
    Thu 18 Mar 2021 17:24
    #53
    -1 +1
    Anonym (Största frågan) skrev 2021-03-18 11:26:29 följande:

    Dig kan jag faktiskt förstå och ha empati för då du ger ett bra svar på mina frågor om vad som är jobbigt, ber om ursäkt om jag sårat något :) är lite okänslig ibland pga av autism försöker mest bara förstå människor


    Jag är ledsen, men detta är något du kanske borde nämna i ett tidigt skede. Dina svar har varit otroligt okänsliga och nästan elaka. Jag tror de flesta som vill ha ett snitt upplever liknande problem som IOP. Min historia är inte heller rolig, men också tillräckligt privat för att jag inte vill dela med mig. Jag svimmade under den senaste gynundersökningen, som jag undvek i flera år, och kastades därefter med i en depression. Tänk då vad en förlossning skulle orsaka..
  • Anonym (Hanna­)
    Thu 18 Mar 2021 17:44
    #54
    -1

    Har inte gått igenom vad du har gått igenom. Är beviljad snitt pga av något som hände under min förra förlossning. Om någon skulle fråga skulle jag antingen säga att det är privat eller pga av tidigare komplikation och inte gå in på det mer än så.

    Önskar dig all lycka och att ditt ks kommer gå bra x

    Allmän fråga nu, frågar folk verkligen vilken typ av förlossning man kommer att göra?

    Folk utanför vården, som bör se personens journal medans de pratar med denne.

  • Wed 16 Nov 2022 12:23
    #54
    -3

    Vad har sexuella övergrepp med förlossning att göra?
    Som jag ser det, hör de inte ihop överhuvudtaget - såvida inte barnet blivit till under akten, men även då, ser jag inte hur en förlossning skulle likna en övergreppssituation?

    Du föder barn, det är ingen som våldtar dig, varför är kejsarsnitt tryggare än en vaginal förlossning utifrån tidigare övergreppsupplevelser? 

  • Wed 16 Nov 2022 12:40
    #55
    -1 +1
    anonym2005 skrev 2022-11-16 12:23:37 följande:

    Vad har sexuella övergrepp med förlossning att göra?
    Som jag ser det, hör de inte ihop överhuvudtaget - såvida inte barnet blivit till under akten, men även då, ser jag inte hur en förlossning skulle likna en övergreppssituation?

    Du föder barn, det är ingen som våldtar dig, varför är kejsarsnitt tryggare än en vaginal förlossning utifrån tidigare övergreppsupplevelser? 


    Har du läst hela tråden? Där finns många bra förklaringar.
  • Anonym (Fatta­r ej)
    Wed 23 Nov 2022 09:27
    #56
    -3

    Fattar inte, har du alltså valt att snitta för att du blivit våldtagen? Så barnet är våldtäcktsmannanes barn? 

    Tycker det låter lite psyko att bli irriterad över att någon frågar varför det är ett planerat snutt. Finns tusentals orsaker till varför man kan planera in ett snitt, t.ex. om barnet är för stort för att födas vaginalt, om man är berikad med två livmödrar, att barnet har hjärtfel, etc. Jag ställer frågan om varför man planerat ett snitt för att jag är intresserad och nyfiken. Hade någon då spärrat ögonen i mig i aggression hade jag tänkt att denne var något psyko. 

    Jag kan förstå snitt om barnet skapats via övergrepp. Men om man blivit utsatt för övergrepp tidigare men nu blivit gravid så borde ju insemineringen genom mannen vara mer obehaglig än själva vaginala förlossningen. 

  • Anonym (Oop)
    Thu 24 Nov 2022 21:22
    #57

    Beklagar att du ska behöva svara på såna frågor. 


    Folk ska lära sig hålla käften och låta folk berätta om de vill. 


    Men jag vet hur det är för dig. Att man behöver kunna förklara sig. Jag hade ett planerat snitt pga flyttat från utlandet till Sverige, och var livrädd för förlossningsvården i Sverige och att man kanske inte skulle få plats på sitt sjukhus. Att man ev. ska behöva uppsöka sjukhus i annan stad är helt oacceptabelt. jag hade sån panik. 


    Sen ?som tur var? , vände sig aldrig min bebis, och var rejält stor, så då var kejsarsnitt egentligen det enda alternativet. 


    det kändes så skönt att jag hade en s.k. legitim anledning om ngn skulle fråga. Skitlarvigt. jag ska ju kunna säga att jag har planerat snitt utan att behöva rabbla hela jäkla sjukhusjournalen! 

    Skulle rekommendera att du svarar att DET ÄR PRIVAT, men jag vet, av erfarenhet, att man inte svarar så, så isf kan du ju alltid säga att vändningsförsöket misslyckades och att du inte ville chansa eftersom typ hälften av all rumpan-först-förlossningar slutar i kejsarsnitt ändå. 


    notera: vet ej om det är hälften hehe

    Kram

Svar på tråden Ni som beviljats KS pga övergrepp- vad svarar ni när någon frågar?