Gravid och pappan vill inte ha det

Hej

Nu är jag kille men vill ändå försöka svara & ge inblick.

Känns mannen du träffar bra? Eftersom du träffat denna person vid ett (fåtal tillfällen?) så förstår jag att han känner kalla fötter (det hade jag med känt) men om han VERKLIGEN gillar dig så stannar han kvar. Du måste bara ge honom tid eftersom han både träffat dig nyligen och nyligen fått en så stor nyhet måste det smälta lite grann. Det är ett högt spel och du måste samtidigt ponera ett potentiellt liv med ett barn utan pappa.

Det är du som bestämmer, men det vet du säkert redan. Gör inget som du inte vill.
Men, kan du ta hand om ett barn ensam? Hur ser ditt nätverk ut? Har du föräldrar, syskon eller andra nära som kan ge dig stöd under graviditeten och naturligtvis även senare? Har du ett arbete? Har du bostad? Kan du försörja ditt barn? Kommer pappan att ställa upp om du väljer att fullfölja graviditeten?
Livet med barn innebär praktiska problem som måste lösas.
Att välja abort är ett tufft beslut, mycket tufft, som du redan har upplevt.  Beslut om en abort kan man inte ångra men man kan inte ångra ett barn heller.
Be om tid hos kurator vid så snart som möjligt för att resonera dig fram till den bästa lösningen för just dig.
Många, tyvärr alltför många, har varit i just din situation.

Jo det vet jag! Jag har jobb jag har bostad, jag studerar just nu, men kommer vara klar till våren. Jag har stor familj och släkt. Ekonomin är väl lite osäkert men tror inte det kommer vara ett problem. Om pappan kommer ställa upp är oklart. Han ger lite dubbla signaler som gör att jag blir ännu mer kluven. Det enda han säger är att hans liv kommer förstöras, hans karriär, ekonomi och framtida kärlek. Då är frågan om jag tar bort det för hans skull för att inte förstöra hans liv. Men då tänker han inte på mig. Så jag är jätte förvirrad.

Nej, du förstör inte hans liv, han säger så för att pressa dig till en abort. Hans karriär påverkas inte om han inte vill det, hans liv behöver inte påverkas nämnvärt heller om han inte vill det, ekonomin- tja 1573 kr mindre i månaden är det som påverkar hans ekonomi om han inte väljer mer, hans framtida kärlek? nej det påverkar inte heller, kär kan man bli med eller utan barn liksom en person kan bli kär i en annan med som har eller inte har barn. Dock kan det ju bli svårare för honom att hitta en framtida kärlek om objektet för den kärleken inte tycker om killar som psykisk pressar kvinnor till att göra abort fast de inte vill, att han är en man som anser att han kan och får bestämma över en annan människas kropp. 

Killen jag fick barn med sa exakt samma saker. Han valde 1573 i månaden och att träffa sitt barn varannan helg, mer än så har det inte påverkat hans liv. 

Du ska inte göra abort för hans skull!

Han är ansvarig för sin framtid, du är ansvarig för din.

Risken finns ju att ditt mående förstörs om du genomgår en abort mot din vilja, och då är det din framtid som står på spel, är hams framtid viktigare än din?

Gör absolut inget såvida du inte själv är 110% säker på att det är vad DU vill!

Egentligen ska man vara TVÅ om barn

Fundera på om tiden är rätt med någon som inte vill som du. Din tid kanske kommer med mr right som vill ha familj i framtiden.

Han säger ju då att han aldrig vill ha barn, för att han känner att det inte är något för han. Men han sa även om jag varit längre gången så hade han haft mer förståelse för mitt beslut om jag valt att behålla?

Jag vet att man ska vara två, men ibland blir saker och ting inte som man tänkt sig.. om det nu är så att mitt psyke inte fixar en abort då får jag ju leva med att jag förstört hans liv då..

Men man är två om att ha sex, och såvida man inte är extremt efterbliven så vet man att sex kan resultera i barn.

Kondomer kan spricka, preventivmedel är inte 100% säkert, etc. så det enda säkra sättet att garantera att det inte blir barn är att avstå.

Han hade väl fått mer förståelse för att aborten är mer avancerad och det liknar mer ett barn senare. Nu har det inga likheter alls med en bebis.

Ditt psyke klarar inte av en abort men fundera lite längre. Klarar du av att behöva lämna barnet på förskolan så fort det går pga ekonomi? Det är inte ovanligt att man blir sjukskriven under sin graviditet, hur lång tid dröjer det då innan du blir klar?

Klarar du av att se ditt barn växa upp utan pappa och berätta för barnet varför pappan inte vill ha hen? Klarar du av att vara själv under några år av extrem sömnbrist, evigt vabbande, tuff ekonomi och noll egentid ( egentid som i att duscha, träna, få äta en hel måltid)?

Mitt psyke hade tagit mer stryk av att se mitt barn växa upp utan ett stabilt hem och utan en närvarande pappa. Det hade nog till och med tagit mer stryk om jag hade tvingats lämna min nyblivna ett åring på dagis heltid varje dag :(

Skulle du i bästa av världar klara av att lämna barnet vv och varannan jul till pappan och hans framtida fru?

Vad jag menar är som jag skrev att både mamman och pappan ska vara två om att vilja ha barn. Det blir sällan bra om bara EN vill. Däremot ska trådskaparen göra vad som känns bäst för henne!

Vill du dela ett barn med den här mannen?

Nej, du kommer inte att förstöra hans liv och det vet han. Det har aldrig hänt att ett barn har förstört en mans karriär, idiotisk kommentar av honom. Han vill ge dig dåligt samvete bara. Hans karriär, hans framtida relationer, hans ekonomi allt detta är HANS problem, inte dina. 
Du verkar ha en bra nätverk och bra förutsättningar i övrigt, gläd dig åt ditt barn och låt hans problem vara hans att lösa.
Lycka till i livet

Det är ju en jättesvår situation som sällan kan lösas så att båda blir till freds. En av er kommer med all sannolikhet att bli fruktansvärt ledsen och besviken på den andre oavsett vilket beslut du tar. Jag blev själv pappa emot min vilja för 14 år sedan så jag vet...

Nu är du redan gravid har därmed fullständig beslutsrätt i frågan oavsett vad han säger. Du har lagstiftningen på din sida. Det du behöver göra är att tänka och känna efter ordentligt. Vad vill DU och vad klarar DU av. Att skaffa barn är jobbigt även inom förhållandet på planerad väg. Att få ett oplanerat barn med någon man knappt känner gör inte saken lättare. Tvärtom... Killen verkar baserat på det du skriver inte klara av att hantera situationen särskilt moget heller. Att han skulle haft större förståelse om du vore längre gången beror givetvis på att alla abortmäjligheter då vore obefintliga...

Med det inte sagt att det inte går, det finns givetvis även exempel där det har slutat bra, men man ska vända och vrida på alla stenar innan man fattar något beslut så man vet vad man ger sig in på.

Var inte rädd för att ta hjälp av Psykolog eller Kurator om du känner att det blir för mycket att tänka på...

Kram, kraft och pepp

Tack för alla tips och råd ni ger. Jag är fortfarande så vilsen. Jag är beredd på att det kan komma att bli så att jag är helt ensam om det här och kommer få klara mig på egen hand. Men det är så mycket tankar kring ekonomi osv.

Hej, jag tänker att det kommer gå bra, ta hjälp av ditt nätverk runtomkring dig. Jag tror att pappan kan komma och ändra sig sen när han träffar barnet.....=) Tänker att det är inte många som ångrar sig när barnet väl är fött. Kärleken till sitt eget barn blir så stark att du orkar kämpa. Och man vet ju inte vad livet medför ändå om man blir sjuk, dödsfall, lämnad i en relation....

Eller tvärtom: han kommer vilja ha växelvis boende. Som sagt, vill du dela ett barn med den här mannen?