Jag önskar ett barn till men han vill inte

Tro mig jag har försökt att övertala . Mina vänner och familj säger det också att jag får försöka övertala honom t.om mina svärföräldrar ( hans egen mamma och pappa ) står på min sida och vill ha ett barnbarn till . Men ingenting biter på honom! . Jag har också hotat med att åka till Danmark och bli gravid , jag har slängt ur mig saker som att jag då får fundera på om jag vill stanna kvar i förhållandet , jag vägrar sälja spjälsängen och bebiskläderna för jag tänker att han kanske kanske skulle ändra sig en dag ..men han är envis som få så därför vet jag att Nej han kommer inte att ändra sig ! . Han är själv ensam barn ( adopterad ) och vet att han har haft det så jäkla bra , dom har rest mycket , han har fått moped och det ena och det andra och vill att vi ska kunna ge vår son det också . Han har aldrig haft ont av att vara själv säger han . Medan jag tänker precis tvärtom att gåvor och pengar det betyder ingenting jämfört med vad ett syskon gör . Sålänge man har en stadig ekonomi så att man klarar sig . Jag tänker också långsiktigt att den dagen då vi blir sjuka eller går bort vem ska han då dela sorgen med ? Vem ska han planera vår begravning med ? Min son är väldigt sällskapssjuk , han vill hela tiden ha närhet så därför skulle jag må så mycket bättre av att veta att han har någon om något skulle hända oss .

Samtidigt som jag också funderar över om det är jag som är egoistisk ? Jag vill inte lämna min familj men tänk om det slutar med att jag gör det för att jag känner att längtan efter ett barn till betyder mycket mer , skulle min son må bättre av det ? att ha skilda föräldrar . Det känns inte heller bra .

Nej det är riktigt jobbigt det här och önskar bara att han gav med sig så skulle allt bli frid och fröjd och alla glada och jag kan dö i frid att veta att min son är inte ensam.

[quote=79129438][quote-nick]Anonym (X) skrev 2018-10-11 17:01:16 följande:[/quote-nick]Jag har bara ett barn, min man ville inte ha fler. Hans argument: vi kan inte vara säkra på att nästa barn inte har något hamdiapp. Varför chansa..

Jag längtar fortfarande efter syskonet som aldrig blev. Med facit i hand ångrar jag att inte trixade lite med skyddet. Min man har dessutom sagt att han ångrar att han var så feg. Nu är det försent. Jag har ingen livmoder kvar.[/

Hur känner du idag då? Är du nöjd över att du stannade kvar i förhållandet ändå? eller känner du att du skulle ha gjort något annat ? Har ditt barn efterfrågat ett syskon någon gång ?

Min son är 4 och har aldrig frågat efter syskon men jag tänker att han är kanske för liten för att förstå än och i äldre dagar så kommer jag att vara för gammal för att skaffa . Jag är 34 idag .

Har du känt som jag att du är rädd för att lämna ditt barn ensam ifall du skulle bli sjuk ?

[quote=79131860][quote-nick]Anonym (?) skrev 2018-10-12 14:39:37 följande:[/quote-nick]Du skriver att han är adopterad. Jag tänker att han kanske skulle kunna fråga sina föräldrar om de hade velat ha ett syskon till honom? För även om han aldrig haft ont av att vara själv så kanske de har ett annat perspektiv. [/

Ja han är adopterad pga pappan inte kan få barn . Deras plan var att adoptera ett barn till men det var någonting som gjorde att det inte blev så ( minns inte exakt anledningen) . Hans föräldrar och släkt och alla runtomkring oss är helt på min sida och tycker att vi borde skaffa ett syskon men min sambo blir bara sur och arg när även dom kommenterar det och säger att vi har det bra som det är .slut.

Jag håller med om att det är inte värt att tvinga fram ett barn . Men jag vet också att skulle vi få ett barn till så är han inte den som skulle ångra sig och hålla på heller. Mem som sagt ett barn till skulle mest vara för min sons skull och inte min , jag är rädd för att lämna min som ensam en dag ifall något skulle hända oss .

[quote=79132122][quote-nick]Anna198407 skrev 2018-10-12 16:53:58 följande:[/quote-nick][quote=79131860][quote-nick]Anonym (?) skrev 2018-10-12 14:39:37 följande:[/quote-nick]Du skriver att han är adopterad. Jag tänker att han kanske skulle kunna fråga sina föräldrar om de hade velat ha ett syskon till honom? För även om han aldrig haft ont av att vara själv så kanske de har ett annat perspektiv. [/

Ja han är adopterad pga pappan inte kan få barn . Deras plan var att adoptera ett barn till men det var någonting som gjorde att det inte blev så ( minns inte exakt anledningen) . Hans föräldrar och släkt och alla runtomkring oss är helt på min sida och tycker att vi borde skaffa ett syskon men min sambo blir bara sur och arg när även dom kommenterar det och säger att vi har det bra som det är .slut.

Jag håller med om att det är inte värt att tvinga fram ett barn . Men jag vet också att skulle vi få ett barn till så är han inte den som skulle ångra sig och hålla på heller. Mem som sagt ett barn till skulle mest vara för min sons skull och inte min , jag är rädd för att lämna min som ensam en dag ifall något skulle hända oss .[/

Folk runtomkring mig har såklart påverkat mig också . När min son närmade sig 2 år så började folk på mitt jobb , min bror , mina föräldrar och vänner att fråga när är det dags för nästa barn? För han måste ju få ett syskon , det är inte roligt att vara ensam barn mm mm mm . Dom kommentarerna har ju dessutom påverkat mig ännu mer till att jag ville ha ett barn till , för jag höll ju med dom om allt dom sa ...