Jag vill ligga med min kollega, är gift

Det där lät nog bättre medan det befann sig inuti huvudet (och i brallorna) på dig än det gjorde sig i text. 

Antagligen för att du är det och för att du gör det. 

Så varför gör du inte det då?

Jag tror tvärtom. Det är nu det börjar. 

Ni drog ur den lilla propp som funnits. Nu går det inte länge innan det är dags för nästa samtal och det kommer att vara lika immigt som insidan av en bil blir när folk hånglar i den. 

Det var exakt den typen av samtal av din beskrivning att döma. Nu kommer fantasin att gå på högvarv, som gjort för att ni senare inte kommer att "orka" stå emot. 

Det här skiljer sig inte nämnvärt från de flesta andra affärer som finns beskrivna i världshistorien. 

För min del - ja, jag vet att du förde en dialog med en annan medlem - har jag aldrig ingått i en relation med mindre än att jag gjort fullständigt klart för min partner hur jag ser på otrohet. Jag låter inte någon sväva i ovisshet om sådana för mig viktiga värderingar. 

Men du, och kanske Maria också, gör alltså inte så? Ni går i stället runt och tycker, tänker och avgör åt andra utan att vare sig delge dem era egna synpunkter eller vara intresserade av era partners tankar, känslor och moral kring ämnen där det tycks mig tämligen olämpligt att gissa sig fram. 

Du pratade om att det finns människor, varav du själv sade dig vara en, som inte vill veta om sin partners otrohet för den skull att sådan inträffat. Det var vad jag diskuterade. För min del har ingen partner jag haft behövt sväva i ovisshet om vad jag vill och inte. Och jag hade definitivt velat veta, jag vill nämligen fatta egna beslut på grundvalar av korrekt information om hur det förhåller sig. 

Jag avkräver ingen evig trohet. Jag vill däremot ha respekt under den tid som jag och min partner väljer att vara tillsammans och i den ingår inte för min del att bli förd bakom ljuset och hållas ovetande om en otrohet. 

Jag har inte skrivit att det är så himla dramatiskt. Det är det du som skriver. Jag har skrivit att jag tycker att jag har rätt till korrekt information att utgå från när jag fattar mina beslut rörande min relation.

Rent faktabaserat så händer förstås inget om jag inte känner till otroheten, precis som det rent faktabaserat inte heller händer något om jag inte vet om att min man spottar i min mat, lurar mig på pengar, slår min hund när jag inte är hemma eller på andra subtila och oupptäckta sätt beter sig oärligt. Det går förstås emot vårt avtal, bryter vår överenskommelse och är ett ohederligt och svekfullt beteende men det vet ju jag inte om. Jag saknar det faktabaserade underlaget i ärendet och äter därför maten med spottet i, märker inte att jag blivit av med pengar, förstår inte vad min hund som saknar verbalt språk försöker förmedla och så vidare - det vill säga, jag kan helt enkelt inte fatta riktiga beslut för jag saknar hela bilden, det fattas väsentliga bitar av underlaget för att göra det. Jag tror nämligen att min man är den han utgett sig för att vara vilket han nu dessvärre inte är. 

Det du på något sätt förefaller ha fått för dig är att det vanliga är att otrogna människors känslomässiga investeringar i den stadigvarande relationen fungerar på samma sätt som när de inte var otrogna. Det är naturligtvis inte det vanliga. Människor som, likt ts, bara vill vara otrogna men som ännu inte varit det är trots det väldigt ockuperade av vad de genomgår. De, ni, Maria och många fler kan givetvis intala sig att intet är annorlunda på hemmaplan - i alla fall inte på något negativt sätt men det är mycket sällan sant. Det är därför ännu inte fullbordad otrohet ofta väcker många frågor i förhållandet, till och med i fall där det inte handlar om en svartsjuk partner. 

När någon i en dittills monogam relation beter sig illojalt märks det. Marias man har kanske haft hetare sex med Maria, som kanske plockat upp nya sängtricks, men han har garanterat också fått mer av en känslomässig distans från hennes sida - i alla fall medan förälskelsefasen tog alla sina förutbestämda danssteg.

Och om - i många fall när - otroheten ändå på något sätt kommer fram medför det förstås en enorm tillitsförlust. För många är just det, att tilliten blir så saboterad, en långt mycket mer dramatisk historia än att könsdelar träffats. Även om det senare också rent faktabaserat för många kan upplevas som otrevligt under något man trott var en monogam relation. 

En omskrivning för förspel.