Jag vill ligga med min kollega, är gift
Min observation är att ni tillskriver oss dessa roller (tillspetsat):
1. Mig ger ni ofta rollen som den hopplöst förälskade, naiva kvinnan som "blir inlurad" av den stora stygga kollegan.
2. Kollegan - den klassiska mansbilden - är helt utan känslor, är enbart ute efter en snabbt ligg och känner ingenting, aldrig gjort. En slug, beräknelig typ. Som lägger ner år, dagar och flera timmar i veckan med en obeveklig uppvaktning utan att ha en känsla i kroppen utom förhoppningen ev få ett idiotsäkert ligg på en konferens som kanske blir av om ett år igen.
3. Min fina, känslosamma man som känner massor, vill massor - aldrig skulle göra något ont mot mig. Den fina, känslofyllda mannen, raka motsatsen mot Pelle.
Det är rätt intressant. Att ni tror att man nr 2 skiljer sig så mycket från man nr 3, att när ni beskriver Pelle som en känslokall kille, som att en kille inte kan känna nåt för någon (oavsett på vilken nivå det är) och sen när ni pratar om min man så har han plötsligt känslor. jag tycker att det är intressant att ni stoppar de två i så olika fack - en fin kille och en neandertalare.
Jag tycker att du verkar hantera situationen bra. Det är rätt chockartat att inse att man har en rejäl crush på någon när man är i ett förhållande och det är mycket att fundera på och hantera. Kanske även vända och vrida på det förhållandet man är i. Och livet. Avundas dig inte.