Forum Otrohet - Sex & samlevnad
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Jag vill ligga med min kollega, är gift

    Sön 14 okt 2018 21:26 Läst 61755 gånger Totalt 2639 svar
    Anonym (Villm­enfåri­nte)
    Visa endast
    Sön 14 okt 2018 21:26 -12 +2

    Jag är gift och har två barn, varit tillsammans i 14 år. Lycklig med min man, vill leva resten av mitt liv med honom. Har inte överhuvudtaget funderat på otrohet innan. MEN. Jag bytte jobb för 1 år sen, och jobbar där med en man där något vuxit fram som jag snart inte kan kontrollera. Vi märkte att vi hade rätt kul ihop, skämtar och skrattar mycket. Men plötsligt övergick det i känslor, som jag kämpar för att trycka undan. Det har gått ett halvår nu. Vi skriver mkt med varann på skype på jobbet, hänger så snart vi får chansen m gemensamma projekt (vi jobbar på olika avd så det känns som att vi hittar ursäkter att ses, ta en kaffe) och tonen i skype-samtalen är skämtsam, men övergått till skämtsam, flirtig. Vi skrev häromdagen att vi balanserar på gränsen, och det gör vi - utan att skriva eller säga något rakt ut. Stämningen är elektrisk. Jag vet eg inte vad han känner eller tänker, för vi har inte sagt nåt rakt ut. Jag kan inte sluta tänka på honom, och det äter upp mig snart. Och jag vill verkligen INTE förstöra hans familj (också gift), och inte min heller. Jag vill inte att han lämnar henne för mig. Jag vill bara så innerligt gärna kyssa honom, ligga med honom och få det ur systemet.

    Jag VET att jag borde undvika honom. Och JO jag älskar min man. Jag VILL inte känna såhär. Det här har bara slagit ner som en blixt och fastnat i mig. Nästan alla trådar jag hittar om liknande så har man det dåligt i sitt nuvarande, jag har inte det. Jag bara vill så jävla starkt bara ligga med honom. Men jag är rädd att jag inte kommer kunna leva med det, det borde jag inte, för då är jag ett jävla svin. Såna jag hatar själv.

    Vill rådfråga:

    1. Har du någon gång känt lika (haft det bra o älskat din nuvarande men blivit kåt/förälskad i en annan samtidigt) och faktiskt gjort det, fått det ur systemet och sen levt vidare? Eller slutar det alltid i kaos (fan, jag vet ju svaret, men finns NÅN som inte ångrat sig?)

    2. Borde jag fråga hur han känner / vad han tänker? Möjlighet: att jag inbillar mig och då är detta ur världen, alternativt. Risk: att han känner samma och det blir ännu jobbigare.

    Tacksam för konstruktiva tankar (att jag bör lämna min man innan jag gör nåt förstår jag att flera av er kommer säga, men det är inte aktuellt).

    Tack!

  • Anonym (Man 47)
    Visa endast
    Mån 15 okt 2018 23:20 #101 +1

    Har varit i samma

    Tok kär i en kollega som är supersnygg...klick klick

    Långa luncher ...prata varje dag ...mycke meddelanden ...i 7-8 månader ...,

    Tog ett beslut med mig själv .....

    Det här går inte ....fick ångest ...det är inte värt det tänkte jag ...kunde inte svika mina barns mamma så jag klippte av kontakten ett tag ......fick känslorna i balans igen ....

    Men det tog tid ...minst ett par månader ...

    Vi har sammma fina kontakt idag men mer som kollegor och det funkar bra....

    Men det finns en lite sorg i mig att jag inte hick en Annan väg ...hon var villig att vänta på mig ( jag är gift) hon skild .

    Idag lever hon med en ny man ...vilket kanske underlättar mina känslor.

    Men jag har aldrig träffat en sån underbar kvinna som gav mig grym energi och livsglädje när vi var dom närmast.

    Men jag ångrar inte mitt beslut idag

    Jag har det bra och är nöjd med det.

  • Anonym (man)
    Visa endast
    Mån 15 okt 2018 23:41 #102 +1
    Anonym (Passa på) skrev 2018-10-15 23:03:36 följande:
    Känns tämligen barnsligt att jämföra riktiga brott med nåt som de facto i Sverige inte är ett brott bara för att det stör dig.
    Jasså? Vad är skillnaden? Människor blir väl lurade,sårade eller skadade i båda fallen. Har du någonsin ens funderat över VARFÖR man gjort vissa saker olagliga? Är det för att man bara kände för det och plockade saker ur luften eller var det kanske för att man ansåg att de var skadliga för andra människor och / eller samhället?
    Och du är väl inte så naiv att du på allvar tror att det är lagen som skyddar dig från att råka ut för brott? Lagen skyddar dig i efterhand, det verkliga skyddet och det som i praktiken oftast får folk att avstå från att begå brott mot andra är MORAL.... ja du läste rätt, det är det där otrevliga ordet som du verka ha så svårt för som verkligen skyddar dig från att råka illa ut varje dag.

    Men eftersom du tydligen förordar motsatsen till moral, dvs att alla kan göra precis som de vill mot vem de vill så länge det är lagligt. Så antar jag att du själv är helt ok att själv utsättas för andras egoism och respeklöshet? Jag menar de följer ju i så fall bara dina egna principer och skiter i moral och vad deras handlingar innebär för andra.
  • Tis 16 okt 2018 01:33 #103 +2
    Anonym (Passa på) skrev 2018-10-15 22:53:09 följande:
    Har kvar min egen relation intakt. Tror t o m att det blev mer passionerat på hemmafronten efter min lilla affär för ens eget humör blev verkligen på topp.

    Någon trist moraltant har jag inga planer på att bli. Finns alldeles för många redan på FL.

    Ett brott är någonting olagligt och förutom möjligtvis fortkörning är det ingenting jag ägnar mig åt.
    Jag kommer att tänka på 100-åringen som rökt hela sitt liv och därför påstår att rökning är bra för hälsan. Att du har kvar din partner är inget bevis för att otrohet är en bra sak för relationer, och inte heller för att just din relation har gått fri från skada av ditt beteende. Att en relation blir skadad behöver inte innebära skilsmässa, det kan betyda avstånd och brist på närhet. Att ljuga för väldigt sällan ett par närmare varandra som t.ex. ärlighet kan göra.

    Så du kunde inte förstå den här liknelsen? Att bryta mot lagen behöver inte vara lika fruktansvärt som att svika en närstående. Ett moraliskt brott är inte samma som ett juridiskt brott - men det finns ändå likheter.

    Bekväm inställning du har mot dig själv. D.v.s. att du var otrogen är inget brott mot din moral, du har inte gjort något fel och ingen har skadats eftersom ingen har fått veta. Jag har förståelse för den som faller för frestelsen att vara otrogen - men jag har väldigt lite förståelse för den som är otrogen och som hävdar att den handlat moraliskt rätt. Det är lika galet som att påstå att det är fint att skratta åt någon som sitter i rullstol, eller att det är toppen att sparka på en uteliggare.

    Du som människa borde förstå att du svikit en annan medmänniska och därmed gjort något fult, oavsett om denna har vetskap om detta svek eller ej. Vi har alla ett ansvar att ta hand om varandra, och när det gäller nära relationer finns där ett utökat ansvar. Det är inte rätt att missbruka andras vänskap och kärlek!
  • Anonym (Eldni­ngsför­bud)
    Visa endast
    Tis 16 okt 2018 07:39 #104
    Anonym (Villmenfårinte) skrev 2018-10-14 23:19:30 följande:
    Har någon känt som jag för att sen ta steget att kyssa personen, och då inse att det känns helt fel och inte alls som man tänkt, och att det på så vis gått över?

    Är nog ung lika många åt båda håll gissar jag...med en viss viktning åt att det snarare blev en kyss till osv. Ett vågat ?halmstrå? att gripa efter om du frågar mig.
  • Anonym (Kvinn­a)
    Visa endast
    Tis 16 okt 2018 07:46 #105 -1

    Ligg med honom. Livet är för kort. Din man behöver aldrig få veta.

  • Tis 16 okt 2018 08:23 #106 +1

    Jag tycker att du ska inte göra ngt och låta det vara. Du säger att du är lycklig. Saknar du spänning i ditt liv? Vad är det du saknar av ditt förhållande?

    Självklart så kan man känna nångång när man ser ngn eller att det blir flirt på jobbet det ingår i livet. Men jag skulle aldrig överskrida den känslan skulle bara hålla mig på distans och bara vara . Skulle inte Skypa, smsa , ringa utanför jobbet inte så att det går för långt. Du kommer ångra dig och ni har väl byggt på tillit på förhållandet? 

    Det är kul och känna sig uppskattad på jobbet och ha det roligt men det är inget jag skulle äventyra. Jag har varit tillsammans med min make i snart 20 år om man avrundar det till heltal. 

    Jag är lycklig, har två barn, jag har ett jobb som man träffar nya hela tiden och jobbet kräver olika arbetstider. Jag kan flirta, är glad och positiv. 
    Men det är inget jag tar allvar på. 
    Folk ser att jag är gift har vigselringar och sätter en naturlig gräns så ingen tar illa vid sig. 

    Du har redan gått över en gräns att låta det spinna vidare. Hur kan du konfrontera det sen om det skulle komma fram? Jag tycker att du lägger ner på naturligt sätt att det kommer inte funka.

    Jag vet det där elektriska mötet med ngn, vet om det men håll dig på distans.

    Det kommer man inte ifrån med livet. Livet har sina prövningar, det får man ta det finns val och välja. Den stunden du vaknar på orgonen har du val att välja hur du ska bemöta din dag och arbete, din familj, mm.

    Det du gör är fel. Håll dig borta från elden håll dig till svalt och skönt i stället. Det är bättre så.

    Vi är människor vi gör rätt val och fel beslut och vi tar lärdom utav det. Att få sådant förhållande som du har kanske du inte kan få igen?

    Eller vad tror du? Kan du få ut ngt bättre av honom? Tror du att gräset är grönare på andra sidan av staketet?

  • Anonym (Angel­)
    Visa endast
    Tis 16 okt 2018 08:43 #107
    Gameofthrones skrev 2018-10-16 08:23:19 följande:

    Jag tycker att du ska inte göra ngt och låta det vara. Du säger att du är lycklig. Saknar du spänning i ditt liv? Vad är det du saknar av ditt förhållande?

    Självklart så kan man känna nångång när man ser ngn eller att det blir flirt på jobbet det ingår i livet. Men jag skulle aldrig överskrida den känslan skulle bara hålla mig på distans och bara vara . Skulle inte Skypa, smsa , ringa utanför jobbet inte så att det går för långt. Du kommer ångra dig och ni har väl byggt på tillit på förhållandet? 

    Det är kul och känna sig uppskattad på jobbet och ha det roligt men det är inget jag skulle äventyra. Jag har varit tillsammans med min make i snart 20 år om man avrundar det till heltal. 

    Jag är lycklig, har två barn, jag har ett jobb som man träffar nya hela tiden och jobbet kräver olika arbetstider. Jag kan flirta, är glad och positiv. 

    Men det är inget jag tar allvar på. 

    Folk ser att jag är gift har vigselringar och sätter en naturlig gräns så ingen tar illa vid sig. 

    Du har redan gått över en gräns att låta det spinna vidare. Hur kan du konfrontera det sen om det skulle komma fram? Jag tycker att du lägger ner på naturligt sätt att det kommer inte funka.

    Jag vet det där elektriska mötet med ngn, vet om det men håll dig på distans.

    Det kommer man inte ifrån med livet. Livet har sina prövningar, det får man ta det finns val och välja. Den stunden du vaknar på orgonen har du val att välja hur du ska bemöta din dag och arbete, din familj, mm.

    Det du gör är fel. Håll dig borta från elden håll dig till svalt och skönt i stället. Det är bättre så.

    Vi är människor vi gör rätt val och fel beslut och vi tar lärdom utav det. Att få sådant förhållande som du har kanske du inte kan få igen?

    Eller vad tror du? Kan du få ut ngt bättre av honom? Tror du att gräset är grönare på andra sidan av staketet?


    Det är lätt att säga till någon annan ?jag skulle aldrig...? när man inte varit vederbörandes situation. Så sa jag med, men tji fick jag när blixten slog ner i mig och den där mannen samtidigt... jag som aldrig skulle, med han som heller aldrig skulle. Var lite ödmjuk, livet händer oss alla ibland.
  • Tis 16 okt 2018 09:14 #108 +1
    Anonym (Angel) skrev 2018-10-16 08:43:43 följande:
    Det är lätt att säga till någon annan ?jag skulle aldrig...? när man inte varit vederbörandes situation. Så sa jag med, men tji fick jag när blixten slog ner i mig och den där mannen samtidigt... jag som aldrig skulle, med han som heller aldrig skulle. Var lite ödmjuk, livet händer oss alla ibland.
    Åh, herregud klämde jag på en öm tå, detta skrev jag med känslor, ödmjukhet, det är tolkningsfråga, hur man tolkar det. 

    Jag är medmänniska. Men diskuterar inte mer med dig detta är en forum med åsikter om allt. Alla har rätt och säga vad man tycker sålänge man är inte är hotfull, trolltrådar, mm

    Du kan inte säga så om mig, du känner inte mig. Jag skulle inte överskrida ett sådant, utan om andra gör det så får man göra så, jag skriver vad jag tycker.
    TS ville ha råd. 
    Jag är inte otrevlig människa. 

    Jag skrev också vi är inte mer än människor som gör fel beslut eller inte. 

  • Tis 16 okt 2018 09:24 #109

    TS- det jag skriver är bara rena känslor inget illa ment mot dig.

    Jag vet själv hur det känns men har inte tagit det steget du har gjort. 

    Du väljer vad du vill göra och vad du känner men vad vill du få ut av det förhållandet? sex eller mer? Det måste man veta innan man gör nått åt sitt eget förhållande. 

    Det är därför jag skrev man vaknar på morgonen och gör ett val. 

    Jag tycker att du gör fel. Men det är upp till dig. Du har valmöjligheter. Är du olycklig red ut ditt äktenskap först sen får du se om det är så fortfarande så mellan dig och han.

  • Anonym (Villm­enfåri­nte) Trådstartaren
    Visa endast
    Tis 16 okt 2018 10:22 #110
    Gameofthrones skrev 2018-10-16 09:24:05 följande:

    TS- det jag skriver är bara rena känslor inget illa ment mot dig.

    Jag vet själv hur det känns men har inte tagit det steget du har gjort. 

    Du väljer vad du vill göra och vad du känner men vad vill du få ut av det förhållandet? sex eller mer? Det måste man veta innan man gör nått åt sitt eget förhållande. 

    Det är därför jag skrev man vaknar på morgonen och gör ett val. 

    Jag tycker att du gör fel. Men det är upp till dig. Du har valmöjligheter. Är du olycklig red ut ditt äktenskap först sen får du se om det är så fortfarande så mellan dig och han.


    Det är just det. Jag ÄR inte olycklig. Jag har en bra relation. Detta är bara känslor som vuxit fram och en elektricitet i luften som är galen. Jag har inte gjort nåt, eller sagt nåt, inte han heller. Vi har inte talat klarspråk på nåt sätt, det bara känns som katten runt het gröt.

    Jag vill bara ha sex med denna man, jag vill inte att han lämnar sin fru, jag vill inte lämna min man. Har också alltid tänkt att nåt MÅSTE vara fel hemma om man får såna här känslor för någon annan - men nej. Nu upplever jag det själv och kan säga att för mig är det två helt separata känslor för två olika personer.
Logga in
Bli medlem
Svara i tråden...

Innehåll